När höstens färger kommer

Visst är det vackert på hösten när hela naturen förvandlas till ett fyrverkeri av färger! När kylan kommer och dagarna blir kortare blir plötsligt alla löven på träden och buskarna lila, bruna, orange, gula och röda! Men varför ändras färgerna på hösten? Det är klorofyllet, som ger bladen dess gröna färg, som försvinner när trädet inte längre kan ta upp tillräckligt med näring. Intressant nog har de där vackra färgerna funnits där i löven hela tiden. Under hela sommaren. Men den gröna färgen har varit så stark och intensiv att de andra färgerna har fått stå tillbaka.

Något ord på rikssvenska som beskriver detta kan vara svårt att komma på, men på finska, samiska och meänkieli finns faktiskt ett ord för den period på hösten då bladen får sina färger. Den kallas ruški på nordsamiska och ruska på finska och meänkieli. Det är vanligt att de som talar svenska i Finland använder sig av det finska ordet när de vill beskriva hösten. Kanske skulle svensktalande i Sverige också kunna låna in ordet från samiska, finska eller meänkieli?

Finska, meänkieli och samiska är tre av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. De är dessutom alla släkt med varandra, därför finns det många ord som liknar varandra. Det finns sju till tio olika samiska språk, beroende på hur man räknar. Nordsamiska och sydsamiska skiljer sig till exempel åt ungefär lika mycket som svenska och isländska. Nordsamiska är det största av de samiska språken, och talas traditionellt i norra Norge, norra Sverige och norra Finland.

Åtta årstider på nordsamiska:

Giđđadálvi: vårvinter

Giđđa: vår

Giđđageassi: vårsommar

Geassi: sommar

Čakčageassi: höstsommar

Čakča: höst

Čakčadálvi: höstvinter

Dálvi: vinter

 

Hitta årstiderna!

Nu blir det tävling!

På varje kalenderuppslag i Mångkulturella almanackan 2019 finns ord för årstidernas namn. Men på hur många språk? Och vilka?

Vi har ett svar (vi vet hur vi tänkte) men det finns fler rätta svar än ett.

Räkna och fundera och spekulera. Skicka ert svar till oss senast 14 mars (Matematikens dag/Pi-dagen). I samband med vårdagjämningen och Nouroz 20 mars publicerar vi de rätta svaren och vinnarna.

Vinster i tävlingen är fina drakar från Drakjohan i Tofta på Gotland. Drakar finns också med här och var i Mångkulturella almanackan 2019. I Pedagogiska pärlorna i augusti kommer vi att lära ut hur det går till att bygga sina egna.

Skicka in tävlingssvar till info@mkcentrum.se senast den 14 mars. Skriv Årstidstävling i ämnesraden. Skriv gärna vilka ni är som tävlar (årskurs om det är en skolklass). Det kan vara bra att veta om ni är barn eller vuxna, för vi har kanske också några tröstpriser.

Lyktor och månkakor – Månfesten kommer!

mid-autumn-festival-4_GLEA

Den kinesiska midhöstfesten, som också kallas månfesten, är en av de viktigaste högtiderna i Kina. Detta år infaller den på söndagen 27 september, den första fullmånen i den åttonde månaden i den kinesiska kalendern.

Månfesten firas traditionellt för att markera slutet på skördetiden och början på det mörka halvåret. Festen är också en symbol för familjesammanhållning. Om man varken bor med sin familj eller kan åka hem, bör man åtminstone ringa hem.

I många områden i Kina organiseras drakdans under festen, men det som är mest iögonfallande är de röda lyktorna som hänger överallt på hus, gator, fönster etc. Ett måste att göra med familj och vänner är att beundra fullmånen på en högt belägen plats.

Det sägs att fullmånen är som rundast och klarast på månfesten, att den ser ut som en stor äggula. Månkakorna som brukar ätas på festivalen har exakt samma runda form  som månen. De är ofta fyllda med söt lotuspasta och en rund saltad ankäggula. I det gamla Kina brukade folk baka månkakor, men nu förtiden finns det massor av olika månkakor i färgglada förpackningar att köpa.

Titta på sagan om månfesten: