Pedagogiska pärlor för oktober 2020

Hur kan vi påverka vår omvärld? Kan vi göra något för att begränsa naturkatastrofer? Kan vi påverka de som arbetar på kommunen att skriva så att vi förstår? Kan vi göra sociala medier tillgängliga för fler? Att se sin egen lilla roll i något stort kan skapa hopp och handlingskraft. Om detta handlar flera övningar i månadens Pedagogiska pärlor.  Du får också lära dig göra halsband och girlanger av rönnbär.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för oktober 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Internationella dagen för funktionshindrade: Samma värde, samma mänskliga rättigheter

”Alla som lever med funktionshinder, i den egna kroppen eller hos någon familjemedlem, måste kämpa för att acceptera och hantera situationen sådan den är.” Så skriver Farhad Jahanmahan i inledningen till en bok som handlar om kurdiska ungdomar med funktionshinder och deras familjer. Farhad har länge varit engagerad i tillgänglighetsfrågor och handikappolitik.

Den 3 december infaller Internationella dagen för funktionsnedsatta, en FN-dag. Vad skulle du säga är den viktigaste frågan i Sverige idag?
– Mänskliga rättigheter! Funktionshindrades grundläggande mänskliga rättigheter! För när de som behöver personlig assistans inte får det blir konsekvenserna allvarliga. An Det handlar om ungefär 14 000 människor i Sverige som utan assistanshjälp inte kan komma ut och inte kan delta i samhällslivet. Frågan är jätteaktuell eftersom nya direktiv till Försäkringskassan innebär att rätten till assistans begränsas kraftigt. Och det innebär faktiskt att de som drabbas förlorar sin självständighet. Hela den reform som kom 1994, och som garanterade rätten till assistans, är hotad idag.

Frahad Jahanmahan
Farhad Jahanmahan

Du har ju ägnat dig åt handikappfrågor också ur ett minoritetsperspektiv. Vad har du funnit?
– Å ena sidan de som upplever en dubbel utsatthet eftersom de inte kan språket och reglerna och inte vågar lita på att de uppfattas som svenskar. Detta skapar oro för att bli diskriminerad. Å andra sidan de som upplever att de fått ett nytt liv i Sverige. De berättar om rättigheter och rätt till hjälpmedel som sammantaget gett dem en mycket bättre livskvalitet.

Det låter som att frågan om just självständighet är central också när det gäller minoriteter?
– Ja, verkligen. Många i de studier jag gjort berättar om erfarenheter av att ha blivit tyckt synd om, eller sedda ner på av omgivningen i ursprungslandet eller inom den egna gruppen. Attitydförändringar tar tid. Därför är det viktigt att till exempel de kurdiska satellitkanalerna har gått före, både genom att ta upp frågan och genom praktisk handling. Det har betydelse att det finns programledare med funktionshinder, att rullstolar förekommer i tv-rutan, osv. Funktionshindrade är inte annorlunda än andra, har inte mindre att bidra med än alla andra. De har samma värde, samma mänskliga rättigheter. Så enkelt kan man sammanfatta saken.


Farhad Jahanmahan är doktorand vid institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Boken som nämns heter ”Dörren ska vara öppen för alla!” Funktionshindrade kurdiska ungdomar och föräldrar om attityder, rättigheter och möjligheter i det svenska samhället. Den utkom 2007.

 

 

På jobbet med almanackan

Mångkulturella almanackan på jobbet. Hur används den? Ibland kan den vara till främst för brukarna i en verksamhet, i andra fall har den mer funktion för personalen eller chefen.

– Jag har märkt att många vill lägga semestrar vid olika högtider. Man borde som arbetsgivare ha koll på det, säger Helena Ruschmeyer som är enhetschef för en arbetsgrupp personliga assistenter i norra Botkyrka. Hon har alltid haft almanackan i sina personalgrupper, berättar hon. Från början arbetade hon med äldre, nu med funktionshindrade.
– Personalen läser den och gillar att det finns andra namnsdagar. Och herre gud vad många helger!

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett glasskåp som skyltas för olika högtider. Under året som gått har skåpet använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan och Midsommar.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Själva temauppslagen har vi för övrigt satt upp på väggarna så att de finns tillgängliga hela tiden för den som vill läsa.

På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. Den handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket, säger Anna-Kaisa Gichia som är hantverkspedagog, om 2016 års almanacka.

Almanackan fyller också en annan funktion på en verksamhet som den här, där brukarna har funktionshinder.

–Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

jul500

Astrakanbladet skriver om Mors dag

vid datorn skriva

Här sitter Anna Pettersson, Anna-Kaisa Gichia och Johan Olander och skriver om Mors dag. På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. På förmiddagen jobbar två personer, Anna och Johan, och på eftermiddagen jobbar tre andra. Astrakanbladet handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan.

astrakanbladet

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket. Men kalendersidorna är lite svårlästa och det är rörigt med bilderna i bakgrunden, även om de är fina, säger Anna-Kaisa.

Idag jobbar de med en tidning som ska komma ut nästa vecka. Astrakanbladet skrivs med ett särskilt skrivprogram på dator, där det också kommer bilder ovanför orden, som ett stöd för personer som har svårt för att läsa. Alla som jobbar på Astrakan får tidningen.

anna kaisa

Det är Anna-Kaisa Gichia, som är hantverkspedagog, som tagit in Mångkulturella almanackan i verksamheten. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.