Nu har våren kommit och vi vill vara utomhus – många av månadens tips handlar som tur är om natur, djur och växter. Men vi behöver också prata om svåra saker som krig och fred. Och tänka fram en bättre framtid, kanske genom Önskningar i träd. Förskolans dag den 19 maj är en viktig dag för många av våra användare och förtjänar att nämnas särskilt.
Maja Johansson har intervjuat sin pappa om Första maj. Så länge jag kan minnas har första maj, eller arbetarrörelsens internationella dag, alltid firats i min familj och varit den högtid som är viktigast för oss. Det är en av de två sekulära helgdagar vi har i Sverige (den andra är Sveriges nationaldag den 6 juni) men är en helgdag även i många andra länder runtom i världen. Första maj har sedan år 1890 varit en arbetarhögtid där fokuset på den tiden var kampen för 8 timmars arbetsdag, och är än idag en dag för firande samt kamp och demonstrationer kopplade till ojämlikhet, klass och arbetsvillkor.
Jag har intervjuat min pappa Per Erixon om första majs ursprung, betydelsen av arbetarrörelsens dag och inkludering. Han är 66 år gammal, pensionerad och har varit politiskt aktiv sedan början av 1970-talet. Enligt Per var startskottet för första maj som högtidsdag i Chicago 1886, men det sågs inte som en högtidsdag förrän några år senare.
– Det hölls en demonstration i Chicago i början av maj 1886, några arbetare hade skjutits av polisen någon dag innan. Lokala anarkister samlades för att protestera mot det här, det kastades en bomb mot polisen och det var några anarkister som blev arresterade för det men det finns inga bevis för att det var de som kastade. Det är det egentliga ursprunget, så småningom blev det ju utropat till arbetarrörelsens dag officiellt men det kom lite senare, berättar Per.
Hans eget firande av första maj är inget han fick från hemmet utan något han hittade själv.
–När jag var liten hade jag knappt hört talas om första maj, farsan var ju bondgrabb och mamma var från någon slags liberal kulturell medelklass. Sen blev jag mer och mer intresserad under tonåren, och då var ju den stora konflikten Vietnamkriget, det höll på för fullt 1972. Det var första gången jag var på en första maj-demonstration, alla demonstrationståg samlades vid Norra Bantorget och höll ett gemensamt firande som bara var inriktat på att stoppa kriget i Vietnam. Olof Palme talade minns jag. Sen 1975 har jag firat dagen med syndikalister eller anarkister varje år.
Nuförtiden ser ett vanligt första maj-firande för Per ungefär likadant ut varje år. Dagen börjar tidigt vid La Mano, minnesmärket i Stockholm för de svenskar som dog i det spanska inbördeskriget, där han möter upp vänner och andra kamrater från den syndikalistiska fackföreningen SAC. De tar sig sedan till Sergels torg och går i ett demonstrationståg till Stortorget i Gamla stan. där det hålls tal och allsång, och efter det fortsätter festen och sångerna i ett kollektivägt hus på Södermalm. Men några av de firanden som Per har deltagit i under åren minns han extra väl.
Syndikalisternas första maj i Stockholm, 2011. (Bild Wikipedia)
– Ett år, jag tror det var 1983, så höll vi på att fira när vi hörde att nazister skulle ha en demonstration i Humlegården, så vårt första maj-tåg blev ett antinazist-tåg. Jag tror vi var 5000 personer som blockerade deras tåg den dagen, inte bara anarkister. Ett annat år var jag i Paris och firade med syndikalisterna där, jag har också firat i Barcelona. År 1996 firade jag första maj i Istanbul, det hölls en demonstration med hundra tusen människor så det var speciellt. Tre demonstranter blev ihjälskjutna av polisen och det blev enorma kravaller. Just det här året inföll första maj på en helg och alla oberoende fackföreningar hade bestämt sig för att vara med gemensamt så det blev jättestort.
Det märks under intervjuns gång att första maj är en viktig högtid för Per, det har inte gått ett år sedan 1975 utan att han har firat dagen på något sätt. Han har inte heller haft någon vana av att fira valborgsmässoafton, som infaller dagen innan första maj, sedan han var liten då han tycker det känns viktigt att komma till firandet den första maj respektabel. Jag frågar honom varför dagen betyder så mycket för honom.
– Jag känner att första maj är mycket mer betydelsefullt än många av de andra högtiderna. De andra, som julen och midsommar, är tillfällen att träffa familjen mest, annars känner jag inte något för de dagarna. Första maj känns betydelsefullt på ett större plan för mig. Det är symbolisk på nåt sätt, en del folk träffar jag inte förutom första maj så det blir ett sätt att samla ihop sig och visa att vi finns kvar. Det är väldigt viktigt för mig, att en gång om året samla styrkorna och se att det finns människor kvar som kämpar för det slags samhälle som vi vill ha.
Arbetarrörelsens dag är en högtid som inte alla känner till, trots att det är en röd dag i Sverige. Och det är heller inte en dag som alla har anledning att fira, menar Per.
– Det hålls ju många olika demonstrationståg, Vänsterpartiet har sitt, Socialdemokraterna har sitt och vi har vårt bland annat. Det är en väldigt blandad skara av människor men det är ju inte precis vem som helst som deltar, det bygger ju på att man har någon slags medvetenhet om ojämlika förhållanden i samhället och tanke om arbetare, arbetsförhållanden och att det finns en motsättning mellan arbete och kapital i samhället.
Han fortsätter prata om de som ändå firar första maj och deltar i demonstrationstågen, vilket är både vuxna och barn. Han tror dock att det demonstrationståg han brukar delta i är mer homogent än några av de större tågen.
– Det är nog ungefär lika många kvinnor och män som går med i vårt tåg, och en massa barn. Men jag tycker nog att det finns en obalans hos oss, det är fler vita än icke-vita som deltar men alla är ju välkomna. Jag tror det är för att SAC är ganska litet, men nu har de börjat med ett stort arbete för migrantarbetare, de hjälper dem att höja sina löner och arbeta för sina rättigheter. De har också börjat samarbeta med organisationer som jobbar i Husby för att svara på folks frågor kring sina anställningar. Så de börjar bli mer inkluderande, det har ju inte med första maj att göra men man kommer nog kunna se fler deltagare från de hållen nästa firande. Jag ser väldigt mycket fram emot att covid-19 ska få ett slut så vi kan fira ordentligt nästa år.
Maja Johansson studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).
Många skolor och förskolor planterar under våren. Passa på att tänka på insekterna också på Biologiska mångfaldens dag! Prata om att familjer kan se ut på olika sätt i samband med Regnbågsfamiljernas dag och fira Förskolans dag så som ni tycker att den firas bäst.
Bönder, katoliker och den internationella arbetarklassen. Fasta, djursläpp och krav på ett jämställt samhälle. Första maj har firats av en rad olika grupper av människor över åren, av en rad olika anledningar. Idag innebär första maj i Sverige framförallt arbetarrörelsens demonstrationsdag, men traditioner bundna till första maj är fortfarande inspirerade av tidigare firanden på många sätt.
Religiös bakgrund Under Sveriges katolska period var första maj en religiös högtid. Precis vilka religiösa gestalter som firades kunde variera beroende på tid, och traditionerna bundna till firandet sträckte sig från fest, religiösa ritualer och fasta.
Det är vår! I det förindustriella Sveriges bondesamhälle firades första maj som sommarens första dag. Bönderna släppte ut sina djur på bete och förberedde sig tillsammans för sommarens arbete inom byn. Praktiker och ritualer kunde variera beroende på plats i Sverige, men handlade ofta om hoppet om att få en rik skörd under sommaren. Dagen avrundades ofta med fest och firande. Än idag är djursläppet på första maj en välbesökt och uppskattad tradition bland svenskar, som samlas på bondgårdar för att se glada kor, hästar och får skutta ut i hagarna!
Internationella arbetarrörelsens demonstrationsdag Andra Internationalen är en socialistisk organisation som bildades i Paris 1889. I samband med sin första kongress utnämnde de första maj som arbetarrörelsens internationella demonstrationsdag. Anledningen till varför man valde just första maj grundade sig i att en amerikansk fackorganisation krävt åtta timmars arbetsdag från och med just första maj, tre år tidigare. Första maj firas alltså i flera andra länder, då ofta under namnet ”Labour Day” eller ”(International) Workers Day”.
Den första maj 1890 samlades den svenska arbetarrörelsen för att demonstrera för bättre villkor och ett jämlikare samhälle. Demonstrationerna blev till en tradition under industrialismen, och är kanske det första man tänker på i Sverige när man hör första maj idag. Dagen blev nationell helgdag i Sverige år 1938.
En sammansvetsad tradition Den tidiga arbetarklassen var medvetna om hur första maj firats tidigare. Man visste att första maj-firande och tillhörande ritualer ofta handlade om böndernas hopp om en rik skörd under sommaren, någonting de själva också hoppades på och lovade att sträva efter inom politiken under året; där bättre arbetsvillkor och ett samhälle som fungerade för alla fick symbolisera demonstranternas skörd.
Första maj idag Idag är demonstrationerna en tradition i sig självt för många svenskar, antingen genom att man själv deltar i demonstrationerna eller bara åker in och tittar på dem.
Trots att dagen fortfarande går under benämningen Arbetarrörelsens internationella demonstrationsdag, är det inte bara organisationer anknutna till arbetarrörelsen som organiserar sig under dagen. Flera partier ur Alliansen kan också ses och höras, och intresseorganisationer utan politisk anknytning deltar ofta aktivt i demonstrationerna.
Även högerextremistiska organisationer gör sig idag synliga under första maj. År 2018 demonstrerade till exempel Nordisk Motståndsrörelse i Ludvika och Boden.
”För solidaritet och som påminnelse för sina egna rättigheter” Sam har deltagit i demonstrationerna i olika städer från tidig ålder, först med föräldrarna och sedan på eget initiativ. Han menar att demonstrationen är ett sätt att visa att man bryr sig, att visa solidaritet med människor i utsatta situationer samt att värna om sina egna och andras mänskliga rättigheter, inte minst just demonstrationsrätten. Första maj-tågen bjuder på en särskild stämning, där människor visar sammanhållning och organiserar sig för att forma ett mer jämlikt samhälle.
Samtidigt beskriver han det som en högtid som andra; där man firar någonting man bryr sig om, klär upp sig och har trevligt med sina medmänniskor. En chans att omge sig med likasinnade och känna att andra delar ens värderingar och prioriteringar.
Sam började delta i första maj under sin barndom, då han följde med föräldrarna i tåget, ”… för det mesta, när jag bodde med mina föräldrar i Västerås, eller, när jag var barn, gick vi med Syndikalisterna i Västerås, men sen när jag blev lite äldre, då brukade vi åka till Stockholm. Där är tåget större så det är lite extra stämning. Jag har aldrig varit med och förberett med banderoller eller så, utan vi gick alltid bara dit typ. Så gör jag fortfarande, fast nu är det ju i Malmö oftast.”
Sergels torg Stockholm Första maj 2007. Bild Liftarn, Wikipedia.
Att fira första maj innebär för Sam att avstå från alkohol under valborgsnatten, för att orka gå upp tidigt dagen efter och delta i demonstrationerna. Dagen börjar ofta med att lyssna på en politiker eller engagerads tal. ” Och sen går man med tåget, och så är det alltid lite extra bra stämning precis i slutet, innan man kommer fram, typ i Stockholm går man sista biten in mellan husen i Gamla Stan, och det är jättebra akustik och det blåser typ alltid så det blir fart i flaggorna!”
Sam vill understryka att första maj, även med sina starka politiska budskap, sällan känns hotfullt eller farligt. Första maj-demonstrationerna är lika mycket ett firande och tillvaratagande på de rättigheter som finns, som en chans att uttrycka sina åsikter och behov i samhället.
Andreas Pettersson
Andreas Pettersson studerar etnologi (Etnologi A, VT18) på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).