Pedagogiska pärlor för februari

I årets Mångkulturella almanacka får Sveriges nationella minoriteter stort utrymme. Det märks också i de Pedagogiska pärlorna. I februari uppmärksammar vi till exempel Samernas nationaldag, Jokkmokks marknad, Sverigefinnarnas dag och Meänkielidagen. Att tillverka en samisk flagga är en av övningarna. Fler texter om flaggor i Mångkulturella almanackan kan du hitta genom att klicka på ordet ”flagga” bland taggarna till höger om inlägget.

pedagogiska pärlor februari 2019

:: Hämta Pedagogiska pärlor för februari 2019 som pdf!

Marit Nygård, redaktör för Pedagogiska pärlorna med samisk flagga i Fittja.

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

 


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för januari

Nytt år, nya pärlor. Under januari infaller flera nyårsdagar och pärlorna är därför fyllda med flera nyårsrelaterade övningar och tips. Här är Pedagogiska pärlor för januari 2019.

pedagogiska pärlor januari 2019

:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2019 som pdf!

 

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

 


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för december

Mys, pyssla, protestera mot orättvisor och sammanfatta året i din egen årskrönika.

Här är decemberexemplaret av Mångkulturella almanackans Pedagogiska pärlor, ett pedagogiskt komplement till den Mångkulturella almanackan.

Pedagogiska pärlor december 2018

:: Hämta Pedagogiska pärlor för december som pdf!

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för november

Gör dinglande dödskallar, rita barn­konventionen och ställ filosofiska frågor.  Här är novemberexemplaret av Mångkulturella almanackans Pedagogiska pärlor, ett pedagogiskt komplement till den Mångkulturella almanackan.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för november 2018

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Mångkulturella almanackan 2019 ges ut i samarbete med Ålands landskapsregering

Mångkulturella almanackan 2019 ges ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer att finnas i alla grundskolor på Åland. Almanackan är därför berikad med Ålands och det svenskspråkiga Finlands viktiga dagar.

Bilden till höger visar uppslaget för juni med en åländsk midsommarstång.

– Samarbetet kring almanackan är spännande på flera sätt. För det första finns en nyfikenhet på olika kulturer, speciella dagar och högtider och samtidigt vill vi på Åland gärna sprida information om människorna, kulturerna och traditionerna som lever här, säger Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig inom integration och social hållbarhet. På Åland har sjöfarten länge varit viktig. Idag representeras våra knappt 30 000 ålänningar av 97 olika nationaliteter. Samtidigt har Åland en särskild ställning i Finland då vi bor i ett demilitariserat självstyrt örike som genom lag är enspråkigt svensk, har ett eget parlament, egen flagga och till viss mån egen lagstiftning. Så att få en Mångkulturell almanacka i handen som också inkluderar åländska traditioner och högtider är speciellt.

Ålands landskapsregering kommer att dela ut ett begränsat antal almanackor till allmänheten och de som arbetar inom Ålands landskapsregering.

En stor satsning är att almanackan kommer att delas ut till alla grundskolor. I årskurs 1-6 kommer en almanacka att pryda varje klassrum. I högstadierna riktas den till klassrum som är särskilt relevanta. Den kommer även att delas ut till daghem runtom på Åland.

– Tanken är att personalen dels ska få information om olika dagar och att de ”Pedagogiska pärlorna” kommer att kunna erbjuda konkreta verktyg kring hur man kan diskutera innebörden och uppmärksamma mångkulturalitet genom pyssel. Genom att Ålands landskapsregering fått vara med i processen av framtagandet av den Mångkulturella almanackan för 2019 kommer ålänningarna känna sig inkluderade, säger Helena.

Helena Flöjt-Josefsson kommer att medverka vid vår releasefest den 26 oktober på Mångkulturellt centrum. Då berättar hon mer om integrationsarbetet på Åland.

Pedagogiska pärlor för september

Diskutera makt och demokrati, läs för varandra och tillverka egna fantastiska fordon. Här är septemberexemplaret av Mångkulturella almanackans Pedagogiska pärlor, ett pedagogiskt komplement till den Mångkulturella almanackan.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för september 2018

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogisk pärla: Helgskåpet

Almanackan visar hur högtider och traditioner hänger ihop, följer oss mellan olika länder på jorden. Hur traditionerna förändras med firarna. Vilken betydelse de har för att skapa mening och struktur i våra liv.

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett vitrinskåp som skyltas med bilder, småsaker och text för olika högtider. Skåpet har använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan, Midsommar, Pride, sommarlov och Jul.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Nu har vi hållit på så länge att ungdomarna själva tar initiativ till att skylta skåpet med högtider de vill lyfta fram.

Genom våra Pedagogiska pärlor som publiceras på almanackans hemsida vill vi inspirera till att använda Mångkulturella almanackan i pedagogisk verksamhet på olika sätt. Pärlorna har en samtalsövning, en praktisk övning och så extra tips kring bra dagar att prata om. Tipsen kan användas och anpassas i undervisningen från förskola till vuxenutbildning.

Här hittar du Pedagogiska pärlor för september 2018!


Det här är september månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Mångkulturella almanackan som hjälpmedel i likabehandlingsarbetet

Genom en sökning på Google visar det sig att 59 olika verksamheter använder sig av Mångkulturella almanackan i sina likabehandlingsplaner. De flesta av verksamheterna är förskolor och grundskolor upp till årskurs sex, men här finns även universitet.

Mångkulturella almanackan använd ofta av skolor och förskolor i deras aktiva, främjande arbetet för att motverka kränkande behandling inom diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. En del använder den som ett planeringsverktyg, så att aktiviteter inte läggs samtidigt med större högtider. Detta för att göra aktiviteterna tillgängliga för fler – både föräldrar och elever. Andra använder den för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Inget barn ska behöva känna sig kränkt, behöva utstå, eller uppleva diskriminering i den svenska skolan eller förskolan. Detta står tydligt formulerat i skollagen, i skolans värdegrund och i diskrimineringslagen. Utifrån de sju diskrimineringsgrunderna ska alla barn oavsett tillhörighet känna sig lika mycket värda.

Mångkulturella almanackan kan bland annat användas som ett redskap för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Att arbeta med elevers namnsdagar eller traditioner som oftast inte existerar i en traditionell almanacka betyder mycket för elevernas identitetsskapande, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på Kärrtorps gymnasium. ”Att låta eleverna berätta om sig själva ger dem en känsla av att få bidra med något som de själva tycker är viktigt”.

I en klass på Granbackaskolan i Solna arbetar man aktivt med skolans värdegrund. Här arbetar elever i årskurs 5 med värdegrundsarbete 40 minuter varje vecka. Lektionerna går ut på att eleverna tillsammans ska få diskutera olika ämnen som är kopplade till skolans värdegrund, berättar Jörgen Rosqvist som är lärare på skolan.

Verkligheten skiljer sig åt och kan se väldigt olika ut för olika verksamheter. Det är till exempel inte alla som har likabehandlingsarbete inskrivet i schemat och har istället en känsla av att tiden inte räcker till för att göra alla saker som man vill. Med Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna finns olika övningar som tar olika lång tid att genomföra.

Fler traditioner och firande kan genom Mångkulturella almanackan bli synligare, också barns kulturer och religioner som i andra sammanhang hamnar utanför bli mera uppmärksammade.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Diskrimineringslagen

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagen för skolan och förskolan. Lagändringen innebär ett ökat ansvar för utbildningsanordnare att förebygga diskriminering på skolor och förskolor, att verka för lika rättigheter och möjligheter för barn eller elever. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är, att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

 

Sverigefinnarnas dag, en påminnelse om sverigefinnarnas historiska och nutida kamp

Nina Jakku är en av Sveriges cirka 700 000 sverigefinnar. Nina är 40 år, doktorand i religionshistoria vid Lunds universitet och bor i Malmö. Hon är född i Kemi, en stad i norra Finland, men flyttade med familjen till Haparanda 1982 när hon var fyra år. I Haparanda (eller Haaparanta som staden också heter, det betyder aspstrand på finska och meänkieli) har över 80 procent av befolkningen finskt påbrå (SCB 2012) och den brukar ibland kallas Sveriges finskaste stad.

Vi pratar med henne med anledning av sverigefinnarnas dag, som uppmärksammas 24 februari. Sverigefinnarna är tillsammans med samer, romer, judar och tornedalingar Sveriges officiella nationella minoriteter. Sverigefinnarnas dag firas till minne av folklivsforskaren och predikanten Karl Axel Gottlund, som under 1800-talet startade den första sverigefinska föreningen i Sverige, och kämpade för skogsfinnarnas rättigheter i Värmland och Dalarna. Sverigefinnarnas dag är också officiell flaggdag för sverigefinska flaggan.

Hur har uppväxten i en så sverigefinsk stad som Haparanda påverkat dig? – – – Förmodligen mer än jag är medveten om. Sverigefinnarna är väl majoritet i Haparanda, men det finns många motsättningar. Varje fråga som har med finska språket att göra, skapar debatt. För ett tag sen fanns det ett förslag i Haparanda om att börja skylta på finska. Det skulle finansieras med pengar som staten betalar för att Haparanda är ett finskt förvaltningsområde. Då hördes många röster om att pengarna borde användas till gång- och cykelvägar istället, vilket absolut inte har något med finskt förvaltningsområde att göra. Det är som att dessa frågor ständigt kuppas av frågor som har majoritetssvenskarna i fokus. Det är liknande motsättningar som jag minns från min uppväxt. Men sverigefinne är något som jag börjat identifiera mig som på mycket senare tid, de senaste åren faktiskt.

Nu är det sverigefinnarnas dag. Är det något du uppmärksammar?
– Jag har på senare tid lyssnat mycket på Sisuradio (Sveriges radios finskspråkiga kanal) där dagen uppmärksammats en hel del. Jag har läst att det i olika kommuner uppmärksammas på olika sätt, på slott och med pyntade bussar på sina håll, i Västmanlands län exempelvis. Jag har själv inte planerat något firande. Troligtvis blir det inte mer än att jag skriver något på min Facebook. Jag märker dock att firandet verkar bli mer avancerat för varje år och kanske hittar jag ett sätt som passar mig, framöver.

Vilken funktion tänker du att dagen fyller?
För mig fyller dagen funktionen av att uppmärksamma sverigefinnarnas historia och nutid och jag anser att de frågorna behöver en större plats och vi har tagit en större plats, på senare tid. Men överlag är kunskapen om nationella minoriteter bristfällig. Precis som att samernas nationaldag eller romernas dag är viktiga att uppmärksamma, är sverigefinnarnas dag det.

Har du personliga erfarenheter av att kämpa för dina rättigheter som sverigefinne?
Jag har tidigare bott i Eslöv där ingen modersmålsundervisning gavs till barn på förskola. Jag ifrågasatte detta till förskolechefen, som visserligen var trevlig och villig att hjälpa till, men som svarade att rättigheten beror lite på hur lagen tolkas. Att lagen är så  luddig att den skulle kunna tolkas så att barn inte har rätt till undervisning på finska eller andra nationella minoritetsspråk, är ett problem. Förskolechefen skulle utreda detta och jag vet inte om något har hänt, eftersom vi flyttade till Malmö där det finns en finsk förskola och ambulerande pedagoger. Det som erbjöds i Eslöv var att befintlig personal, som inte kunde finska, skulle ladda ner appar på finska som barnet skulle ha som modersmålsstöd. Vilket jag tycker är befängt. Det är både okunnigt och naivt att tro att detta skulle räcka som undervisning. Mest tror jag att det handlar om ointresse, att de här frågorna inte tas på tillräckligt stort allvar, trots lagstiftning.