Under torsdagskvällen deltar jag i minnesceremonin i stora synagogan i Stockholm som är fullsatt. Ceremonin fylls av känslor genom bön, musik, tal av anhöriga till överlevande och andra personer. Inrikesminister Anders Ygeman säger i sitt tal bland annat att vi alla har ”ett ansvar att stå upp mot hat” och att ”en anständig människa är inte en antisemit”.
I år hålls ceremonin 26 januari eftersom den annars skulle sammanfallit med sabbaten, förklarar Judiska församlingens ordförande Aron Verständig när jag talar med honom innan.
Efter ceremonin, när folkmassan tagit sig ut från synagogan, väljer många att passera det stora Minnesmonumentet över Förintelsens offer. På monumentet, som invigdes 1998, återfinns 85 000 namn på människor som föll offer för nazisternas folkmord och som alla har gemensamt att deras överlevande släktingar kom till Sverige. Bredvid namnen står födelseplats, födelseår, dödsår och dödsplats och på sockeln finns namn på de platser och läger där många av dessa människor dog. Det finns här också 650 namn på de överlevande som lämnat uppgifter om döda vänner och/eller anhöriga till monumentet.
Detta är tydligt en dag som präglas av och rymmer minnen. Det finns möjlighet att hedra Förintelsens offer på många sätt. Bland annat bjuder Forum för levande historia in till en ceremoni med sång, tal och ljuständning på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm klockan 16:30 fredagen 27 januari.
Av: Lisa Lundberg
Människa, kultur och religionsprogrammet, Högskolan Gävle, praktikant på Mångkulturellt centrum vårterminen 2017.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 