Sverigefinska flaggan: Hux flux var den officiell

Det är onsdag 23 februari och Andreas Ali Jonasson, föräldraledig Botkyrkabo och faktiskt den som designat den sverigefinska flaggan, bakar piroger och förbereder sig för en viktig dag: Sverigefinnarnas dag den 24 februari.
– Imorgon ska jag till Kafe 44 på releasefest för en podd som heter Finnjävlar som är en fortsättning på boken Finnjävlar som jag skrev ett kapitel i. I första avsnittet av podden medverkar jag. Imorgon är också en kampdag. För att vi sverigefinnar ska få del av de rättigheter vi har så måste vi kämpa ganska mycket. Förvaltningsområdena gör inte så mycket. Själv har jag bråkat med Botkyrka kommun i ett halvår nu för att mitt barn ska få rätt till undervisning i finska. Och jag är inte ensam om det. Tyvärr blir de som får rätt till finska inte sällan en liten klick, alltså de med föräldrar som orkar bråka. Det finns väldigt mycket att göra.

Sverigefinnarnas dag uppmärksammas till minnet av folklivsforskaren Kaarle Aksel Gottlund som var en av de första att kämpa för sverigefinnarna. 24 februari var hans födelsedag. Läs (eller hör) mer om Gottlund när Andreas Ali berättar på Sisuradion

– Sverigefinnarnas dag är därför en bra dag för aktiviteter för att uppmärksamma oss och föra vår kamp. Helt i Gottlunds anda, säger Andreas Ali.

Sverigefinska flaggan
Sverigefinska flaggan

Men hur var det nu med flaggan? Är det du som designat den? Och varför gjorde du det?

– Ja precis, det är jag som designat flaggan. Det var runt 2006 jag gjorde det. Det var så längesedan nu att jag knappt minns syftet. Men jag och några vänner skulle ha en fest med finskt tema, vi tänkte hyra någon lokal i Rågsved har jag för mig. Men eftersom vi alla var sverigefinnar och knappt hade varit i Finland så var kopplingen till Finland inte självklar. I gruppen av vänner så var alla utom två personer andra- och tredje generation i Sverige. Och dessa två var sverigefinnar från norra Sverige och har alltså ingen koppling alls till Finland. Någonsin. Precis som min mormor (som var från de finskspråkiga delarna av Ryssland) var de (sverige)finnar, men inte (sverige)finländare. Men vi talade alla mer eller mindre finska. Så att sätta upp Finlands flagga på den där festen kändes konstigt. En symbol för en nationalstat – nationalstater var inget vi diggade – ännu konstigare skulle det varit om vi satte upp en symbol för en nationalstat som vi inte kände något för. Sverige var vårt land. Finska vårt språk. Då kändes en annan symbol nödvändig. Så jag ritade flaggan för just den festen. Festen blev dock aldrig av, men jag hade uppsydda flaggor. Så jag sålde dem till folk. Och det skulle visa sig att det var väldigt många som gillade den. Sen var den sverigefinnarnas inofficiella symbol under väldigt många år och den fick sitt egna liv. Jag såg den ibland på bloggar, på stugor och lite varstans. Sen var det en tävling men jag anmälde aldrig mig själv eller flaggan utan den föreslogs av någon annan. Jag hade väldigt lite att göra med den tävlingen. Hux flux var den officiell. Om jag hade vetat att den skulle bli så seriös hade jag nog målat den annorlunda, kanske utan kors. Sverigefinnarna är ju en mångkulturell, och religiöst mångfacetterad, grupp med muslimer, ortodoxa, finsk folktro (shamanism) osv. Själv flaggar jag inte med den även om jag är glad att folk gör det och att jag har skapat något som ger folk en bra känsla och något som symboliserar dem och sverigefinskheten. Hellre den än Finlands eller Sveriges flagga.

Alla hjärtans dag – på gott och ont

Alla hjärtans dag står för dörren. Handeln laddar med geléhjärtan och tulpaner.

Agneta Lilja är lektor i etnologi och forskar och undervisar på Södertörns högskola. Hon har ägnat mycket tid åt att studera högtider, bland annat Alla hjärtans dag, även om Halloween är den som hon intresserat sig allra mest för. Hon säger att en högtid måste fylla ett behov och upplevas som meningsfull, annars försvinner den.

– Alla hjärtans dag har varit aktuell sedan 50-talet. Min mamma som var florist har berättat hur blomsterbranschen då försökte lansera den genom sin branschtidning. Men den slog igenom först på 80-talet.

Alla hjärtans dag har sedan den började firas i Sverige, ändrat karaktär och firas på nya platser. I början låg fokus på exklusiva varor som dyra praliner, rosor, diamantringar, exklusiva underkläder. Varor som helt klart riktar sig till vuxna. Nu utspelar sig Alla hjärtans dag mest i skolor och blommorna som ges bort är tulpaner.

– Den fyller uppenbarligen ett behov, för den har inlemmats i den svenska årscykeln. Ungdomar koloniserade seden.

Nu handlar den inte enbart om romantisk kärlek, skolungdomar samlar till exempel pengar i kärlekens tecken till välgörande ändamål.

– Det är roligt att se de kaxiga tjejerna som visar upp sina blommor. Men det är också en otäck sed, säger Agneta. Tänk på de som inte får något.

I sin bok Sockrade hjärtan och godissugna spöken citerar hon ur en insamling av berättelser om Alla hjärtans dag som Nordiska museet gjorde 1994. Två pojkar i tonåren svarade då så här:

”Jag låg hemma sjuk och titta på film. De va knappast Någon bra film. Inte fan kan jag komma På vad jag Jorde. Jag hade ju för fan 39 graders feber och helt jävla borta i skallen och helt jävla Full Proppad med alvedon. Inte fan vet jag vad jag ska skriva. Jag låg hemma Halv död.”

”Det viktigaste med Alla hjärtans dag är att den tar slut.”

hearts1

 

Sverigefinnarnas dag

flaggan

Den 24 februari är det sverigefinnarnas dag. Den firas nu för tredje året. Det finns mellan 450 000  och 600 000 sverigefinnar. Finland och Sverige har länge haft ett historiskt band till varandra vilket gör att sverigefinnarna blir en nationell minoritet. Sverige och Finland var ett och samma rike i över 600 år. Det har nästan alltid talats finska i Sverige och svenska i Finland.

Mirjaliisa Lukkarinen Kvist
Mirjaliisa Lukkarinen Kvist

Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, samordnare av sverigefinska minoritetsfrågor i Stockholms stad, berättar:

– Varför det heter just sverigefinnar är för att man vill särskilja från finnar i Finland, och betona den långa historiska kopplingen till Sverige, säger hon.

På sverigefinnarnas dag brukas det firas runt om i landet, berättar Mirjaliisa.

– Finlandsinstitutet i Stockholm brukar fira ganska stort med kulturevenemang. Det är ganska många kommuner som firar dagen. Sverigefinländarnas delegation delar även ut ett pris till den kommun som har gjort det bästa jobbet med att förstärka sverigefinnars position under föregående år. Första året man firade, alltså 2011, fick Eskilstuna priset. Andra året Surahammars kommun. Och nu i år får vi se vem som arbetade mest för sverigefinnar förra året, säger hon.

Att  just 24 februari blev Sverigefinnarnas dag beror på att det var Carl Axel Gottlunds (eg. Kaarle Aksel Gottlund) födelsedag. Han var en finsk folklivsforskare, folklorist, lektör, kulturpolitiker och fennoman.  Han grundade den första finska föreningen i Sverige i modern tid, Föreningen Stockholms Finnkår. Föreningen sammanträdde för första gången den 20 februari 1830.

FAKTA OM DE NATIONELLA MINORITETERNA

Sverige har 5 nationella minoriteter. Att vara en nationell minoritet innebär att man är en folkgrupp som funnits i landet under en väldigt lång tid. Dessutom ska gruppen ha en religiös, språklig eller kulturell tillhörighet samt vilja och strävan att behålla sin identitet.

För närvarande är de fem minoriteterna följande:

  • Samer
  • Tornedalingar
  • Romer
  • Judar
  • Sverigefinnar

De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Kinesiskt nyår

Kina nyårNyår är för många människor en speciell högtid på året. Har man haft ett dåligt år finns det nu en chans att börja om på nytt. Har man haft ett bra är det bara att hoppas att nästa år går i samma tecken. Hur det än har varit är det dags att fira att nu börjar vi om.  Den 10 februari firas kinesiska nyåret.

Diana Wong är 24 år och bor i Sverige med sina syskon och föräldrar som flyttade hit från Hongkong innan hon föddes. Eftersom Kina är så stort firar man ganska olika beroende på var i landet man befinner sig. Grundidén är dock densamma överallt. Då nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet har det inget fast datum.

– Vi har ju en kinesisk almanacka men den är ju inte så bra, då den är väldigt komplicerad så det blir svårt att räkna ut. Andra generationens kineser använder den inte så vi kan inte läsa den. Just nu är det Drakens år men 2013 blir Ormens, berättar Diana.

Redan två veckor innan nyår börjas det förberedas lite smått. Man plockar i ordning, gör det fint och pyntar det med bland annat apelsiner, mandariner och persikoblommor. Men man varken städar eller sopar då man inte vill sopa bort allt bra man har samlat på sig under året.

– Apelsiner och mandariner liknar guld och därför både äter man det och dekorerar med det, det representerar rikedom. Persikoblommorna har man för att de symboliserar kärlek. Har man till exempel döttrar så vill man att de ska gifta sig så fort som möjligt. Lägger man fram blommorna så hoppas man att de ska hitta kärleken, säger hon.

Något som också har en fast plats inom det kinesiska nyåret är de röda kuverten. Rött står för lycka så genom att ge någon ett rött kuvert ger man dem lycka. För att kunna ge bort ett sådant kuvert måste man vara något äldre och även gift. Är man ogift så kan man ta emot dem hur gammal man än är. För att få ta emot dem krävs det också att man säger något snällt. Vanligt är att man säger saker som ”Jag hoppas att du blir vackrare/rikare för varje år som går”. Det gäller alltså att ha kreativitet för att få ta emot ett kuvert.

– Senare på kvällen äter man en stor middag. Fisk är en rätt som måste vara med på bordet. Fisk är symboliskt på flera sätt. Förr i tiden ville man ha fisk på bordet för att det ska ge bra fångst nästa år. Det kinesiska ordet för fisk liknar också ordet för överflöd. Att ha fisk visar på överflöd, fortsätter Diana.

Efter maten går man ut för att träffa vänner och se fyrverkerier.

– Inne i städer är fyrverkerier förbjudna, det sköter istället regeringen. Fyrverkerierna var från början till för att skrämma bort till exempel rovdjur som skulle kunna äta upp fångst. Det brukar även finns lejonmasker för att skrämma bort onda andar, avslutar hon.

Samiska nationaldagen

henrikblind

Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6 februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum i Trondheim denna dag 1917.

Henrik Blind är renägande same och bor i Jokkmokk som ligger strax norr om polcirkeln.

Hur firas dagen i Jokkmokk?

– I år sammanfaller den samiska nationaldagen med den officiella invigningen av Jokkmokks marknad som har hållits på orten sedan 1605, dvs. i 408 år. Troligen kommer nationaldagen att uppmärksammas under invigningsceremonin. I övrigt brukar dagen firas med att den samiska flaggan vajar på de officiella flaggstänger och på sameskolan brukar det bjudas på tårta till skolbarnen. Jag själv brukar inte fira dagen på något speciellt sätt.

Finns det någon annan helgdag som är särskilt viktig i det nutida samiska året?

– Då samer lever på olika sätt så finns det ingen speciell dag som är särskild viktigt för alla samer. Det är olika sedvänjor och traditioner i respektive familj/släkt som avgör.

Är det fler människor som är intresserade av sitt samiska arv nu än förr?

– Det har hänt något under de senaste åren då fler och fler söker sig tillbaka till sina samiska rötter. Det är allt vanligare att möta samer som i vardagen har på sig sina samiska attribut såsom sjalar, broscher eller skoband. Det tycker jag är bra eftersom kulturen synliggörs och man slipper stämpel av exotism ju mer det samiska syns i det offentliga rummet.

Karnevalstid

Dagarna före fastetiden är det i katolsk tradition karneval, då man ”sa farväl till köttet”. Men karnevalsfirandet rymmer också element ur äldre vårfester. Och det erbjuder ett tillfälle att i skydd av karnevalsmasken överträda gränser och protestera mot orättvisor.

Fastan före påsk hade länge stor betydelse i Sverige. Den förbereddes genom kopiöst ätande, semlorna har vi kvar från den traditionen. I år infaller Fettisdagen den 12 februari. Det är nu man ska äta sin första semla om man vill vara traditionalist.

Fettisdag dag heter Mardi Gras på franska. På den dagen avslutas den stora karnevalen med det namnet i New Orleans i USA, som då har pågått sedan trettondagen. Karnevaler före påskfastan firas i många länder i Europa, Syd- och Nordamerika. En stad som är minst lika berömd för sin karneval som New Orleans, är Rio de Janeiro i Brasilien. Det är till den brasilianska traditionen som många svenska karnevaler (som kan äga rum när som helst på året, men oftast på våren och sommaren) ansluter sig. Sambadansen som har ett afrobrasiliansk ursprung är ett viktigt inslag.

Mardi Gras
Mardi Gras

Den som befinner sig i Stockholm och gillar karnevaler bör inte missa Medelhavsmuseets intressanta programkväll den 8 februari. ”Under antiken, medeltiden och renässansen var karnevalen ett sätt att släppa alla hämningar, vända upp och ned på rådande hierarkier och slå sig lös. Karnevalen kretsade kring mat, sex och våld och kunde ibland utvecklas till rena folkresningar”, skriver de, och på museet får man såväl höra föredrag av idéhistoriker, som göra masker och festa själv.
:: Medelhavsmuseets programkväll

Karnevalen i Venedig
Karnevalen i Venedig