Under Ramadan är det vanligt att bryta fastan på kvällen med dadlar och ett glas vatten eller mjölk. Ilyas Hassan i Stockholm berättar hur han brukar göra.
– Man brukar börja med att äta dadlar eftersom Profeten gjorde så. Jag brukar bara äta en dadel.
En dadelpalm kan bli 35 meter hög. Den är känd i Mellanöstern sedan 6000 år. Skulle det på något sätt vara roligare med en egenodlad dadel? Eller är ursprunget viktigt?
– Ursprung vet jag inte om det är viktigt. Har faktiskt aldrig hört någon odla dadel hemma i Sverige. Men jag skulle säga att för den som är intresserad så kan man alltid testa att odla dadel själv. Dels så är det kul, dels bättre utifrån miljöperspektiv med närproducerad dadel.
Odla din egen dadelpalm, instruktioner finns i de Pedagogiska pärlorna för april.
Under den här våren är det många religioner som har fasta. Vi funderar på varför och hur och om de olika religionernas fastor skiljer sig åt. Den muslimska fastan bryts ofta med en dadel på kvällen. Om vi sår en dadelpalm i år, kan vi då räkna med att kunna plocka egna dadlar någon gång? Kanske inte, men det är ändå roligt att se den växa upp. Språk och böcker finns också, som så ofta, bland våra tips.
Lutfisk är för många en självklarhet under juletider. Bläddrar du i dagens veckotidningar är det dock inte ett vanligt recept, till skillnad från exempelvis julskinkan som återskapas i nya former och varianter varje år. Lutfisktraditionen kan spåras tillbaka ända till 1500-talet då fisken åts under fastan. En som alltid ätit det under jul är min mormor Birgitta som varje första advent bjuder in min familj för att äta lutfisk, år efter år. Min mamma Gunilla är också uppvuxen med traditionen.
– Vi hade det varje julafton, först kallskuret som sill och lax, sen kom småvarmt som jansson, köttbullar och prinskorv och därefter kom huvudrätten vilket var lutfisk. Det var bara så det var, en självklar del av julbordet.
Lutfisk serveras med särskilda tillbehör som varierar lite från plats till plats, men vanligtvis serveras den med ärtor, vitsås, skirat smör, kryddpeppar, potatis och, i vissa fall, fläsk. När min mamma var liten var det hennes mormor som lagade den, och egentligen det mesta på julbordet, menar hon och tillägger att “morfar gjorde nog inte så mycket”. Idag är det inte många som tar sig an den utmaningen. Det går att köpa färdig som bara behöver läggas i blöt några timmar. Men enligt min mormor, Birgitta, är det värt besväret .
– Jag vill hålla traditionen att äta lutfisk vid liv, det är ju väldigt gott. Jag vet inte riktigt varför det försvann från julbordet, kanske beror det på att det tar tid. Det värsta är om du blir sugen på det en kväll, då får man vänta en hel natt på att den ska blötläggas.
Matilda Johansson
Matilda Johanssonstuderar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).
Garo Artinian berättar om julfirande i sin familj: När julen redan är slut för många så har det bara börjat för de ortodoxa. Det bor cirka 150 000 ortodoxa kristna i Sverige och julen är den enskilt viktigaste högtiden för mina föräldrar. Anledningen till att man firar julen den 7:e januari istället för 24:e eller 25:e december är att man följer den julianska kalendern, istället för den standardiserade gregorianska.
I den svensk-armeniska kyrkotillhörigheten håller man ofta gudstjänster väldigt sent på kvällen, delvis för att fler ska kunna komma.
Under perioden innan jul förväntas man fasta och avstå från mjölk och kött. Många har svårt att fasta under så många dagar så man brukar istället fasta i kortare perioder – eller endast en vecka. Fastan innebär inte att man avstår från all mat, utan man blir vegan för en kort tid. Julafton blir en fullständig fastedag om man följer den 40-dagars långa fastan noggrant. Att prata med en ortodox kristen efter att hen avnjutit sin julmat är något man borde låta bli. En vecka före juldagen den 7:e januari så avstår vissa armenier att äta kött och dylikt, andra äter vegetariskt och väldigt enkelt, vissa andra avstår helt från att äta någon riktig måltid.
På juldagen bryter man den köttfria fastan med traditionella rätter som lammstek och ris. Det finns också andra ätbara saker på bordet, torkad frukt och nötter och så de klassiska valnötterna indränkta i druvgelé och hängda på en sträng – dem har vi ätit massor utav i min familj! En annan rätt som äts på juldagen är en söt soppa baserad på vete med bär, torkade aprikoser och andra frukter.
Maten är det centrala i firandet. Det andra är ju julklappsöppnandet och det sker redan den 24:e december i vår familj. Vi firar den svenska julaftonen men de flesta andra armenierna öppnar sina julklappar den 31:e december (på nyårsafton). Nyårsafton har ofta firats på ett större sätt i Armenien än juldagarna den 6:e och 7:e januari.
Garo Artinian
Garo Artinianstuderar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).
Isak Gerson är gästskribent på Mångkulturella almanackan idag och skriver om Esters fasta som inleder Purim.
Vid soluppgången började ta’anis Ester, Esters fasta, som när den slutar på kvällen inleder högtiden Purim. Även om jag inte är särskild fäst vid högtiden i sig tycker jag väldigt mycket om fastan. Den har en helt annan stämning än de andra årliga judiska fastedagarna, som med undantag för Jom Kipur är sorgefastor.
Textstödet för fastan kommer från Esters bok (som hela Purim kretsar kring). Ester lever som dold jude i Babylonien. Hon lyckas gifta sig med kungen. När kungens rådgivare får tillstånd av kungen att utrota judarna i landet (med den kända motiveringen ”There is a certain people scattered abroad and dispersed among the peoples in all the provinces of thy kingdom; and their laws are diverse from those of every people; neither keep they the king’s laws; therefore it profiteth not the king to suffer them.” (3:8) som ekar i millennier av antisemitisk propaganda) får Ester i uppgift att stoppa folkmordet. Och där, inför att hon ska träffa kungen för att tala med honom säger hon till sin medkonspiratör Mordechai: ”Go, gather together all the Jews that are present in Shushan, and fast ye for me, and neither eat nor drink three days, night or day; I also and my maidens will fast in like manner; and so will I go in unto the king, which is not according to the law; and if I perish, I perish.” (4:16)
Den ursprungliga fastan är alltså en förberedelse för strid. Ester kände att en fasta för hela folket skulle hjälpa henne få med sig kungens välvilja vid hennes audiens. Esters bok är känd för att vara den enda boken i den hebreiska bibeln som inte innehåller Guds namn i texten. Vissa har försökt rättfärdiga inkluderandet i kanon med att fastan är ett sätt att åkalla ett gudomligt ingripande, men jag tror att man kan läsa Esters bok på ett helt annat sätt. Fastan hon utlyser tror jag är tänkt att visa två saker:
Att det finns en organiserad beredskap bland judarna i Babylonien. Den enda jude texten berättar att Ester har kontakt med är hennes bror Mordechai som verkar organisera mycket av motståndet mot folkmordskampanjen. Om hon lyckas utlysa en fasta för hela folket på så kort tid visar det att det finns ett stort och fungerande nätverk bland den babylonska diasporan.
Att folk var redo att ge vad de hade. Att fasta i tre dagar som arbetare i ett så varmt land är ingen liten uppoffring. Men om folk var redo att fasta ändå visade det att de var redo för seriöst motstånd.
Ett sätt att förstå Esters fasta kan vara att titta på kampmetoderna vi använder i vårt samhälle idag. Förra veckan organiserades skolstrejker runt om i världen, inklusive här i Sverige. Ingen tror att elever kan orsaka ekonomisk skada genom att strejka en dag. Men det var inte heller poängen. Poängen var att visa vilken beredskap och vilket engagemang som finns i frågan. När folk i hela landet gav över en miljon bara första dagen efter Hamnarbetarförbundets strejkvarsel kunde Hamn vinna. De flesta vet nog att en miljon att strejka för inte hade räckt långt mot Svenskt Näringsliv, men det visade vilken uppslutning som fanns bakom Hamnarbetarförbundet. Vi som förhandlat fackligt vet hur betydelsefullt det är med såväl strejker som flygbladsutdelningar och blockader. Att ha kamrater runt en som visar vilket stöd man har hjälper en inte bara att försvaga motparten, utan också att stärka sig själv.
Fastan funkar. Ester får träffa kungen och övertyga honom. Enligt boken kan kungen inte upphäva fattade beslut, men kungen fattar ett nytt beslut om att judarna är helt fria att försvara sig mot folkmordet. Och det gör de verkligen. Kungens antisemitiske rådgivare och hans söner hängs, och judarna dödar 75 000 av de som kommer för att utrota dem. Babylons alla judar kanske inte var med henne i rummet, men efter fastan vill jag ändå tänka att det kändes så för henne.
Igår kväll vid solnedgången inföll Eid al-fitr (fastebrytarhögtiden) för de allra flesta sunnimuslimer. Då avslutas den islamiska fastemånaden ramadan. Många shiiter började fira eid redan några dagar tidigare.
Tidigt i morse fylldes moskéerna av festklädda familjer som kommit för att be eidbönen. Efter bönen brukar man besöka släktingar och äta eidmiddag tillsammans.
Själva eid-dagen är bara en dag, men i många kulturer firas eid i tre dagar.
På arabiska är de två vanligaste hälsningsfraserna eid mubarak (välsignad eid) och eid sa’iid (glad eid), men hälsningsfraserna varierar beroende på språk.
Kan du någon eid-hälsning på något annat språk?
Här är några vi kunde: Hyvvää iitiä! (meänkieli), Barka da Sallah (hausa), Bajram Šerif mubarek olsun (bosniska), Bayramınız Kutlu Olsun (turkiska),
Roşanê Şima Bimbarek Bo (zazaki), Akhtar de nekmregha sha (pashto), Gëzuar Bajramin (albanska), Cejna we pîroz be (kurdiska-kurmanji).
Fastemånaden Ramadan, som avslutas med Eid al Fitr, är en av årets största högtider för många svenskar.
Saadia Hussain, Stockholm, svarar så här på frågan om vad som är viktigast med Ramadan för henne:
– Det är ens niyat, alltså avsikt, självinsikt, förhållningssätt och disciplin. Syftet är att bli medveten om hungern och mättnaden i sitt liv, bli påmind om det man tar för givet. Hur jag har det i relation till andra … Att tvingas till att jobba med sig själv! Det handlar inte enbart om avstå från mat och dryck, fastan är en reningsprocess för både kroppen och själen. Man får inte sukta efter mat, bli irriterad, ilsken, skada eller såra någon, och det är den största utmaningen. Det är även viktigt för mig att mina två barn får se och förstå vad Ramadan innebär. Att vi värderar det vi har och vår skyldighet att dela med oss.
Samma saker värdesätter Aydan-Sedef Özkan från Tumba; att vara givmild och hjälpa andra är särskilt viktigt under Ramadan. Aydan-Sedef berättar:
– Häromdagen blev jag så glad och stolt över mina barn. Vi var på väg till Sätrabadet i helgen och stannade för att handla. Då träffade vi på en kvinna som satt och tiggde utanför affären. Min son, som är tre år, frågade om vi kunde ge henne en våffla. Det märktes att kvinnan var hungrig. När vi kom ut gav vi henne lite mer mat ur våra kassar. Min dotter, som är fem år, sa ”Mamma, de har inget att äta. Är det därför du fastar, mamma?”. Jag blev så glad för att hon kunde koppla fattigdom till fastan och förstå att det finns ett syfte. Jag blev jätteglad att de förstår och att de vill dela med sig. Nu är jag en stolt mamma.
Det här är juni månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!
Varje år på fettisdagen köar människor runtom i hela landet utanför bagerierna. Semlan – en vetebulle med vispgrädde och mandelmassa – blev vanlig under 1900-talets början. Nuförtiden säljs semlorna från och med annandag jul och fram till påsk (det finns till och med Sommarsemlor på sina ställen), men så har det inte alltid sett ut.
Eva som är i 65-årsåldern och uppväxt i Stockholm berättar:
– Det var ju nästan en skam att gå och köpa semlor om det inte var just semmeldagen, vilket gjorde det hela mer intressant. När jag var liten var semlan en efterrätt. En gång om året fick vi hetvägg efter middagen, men mer spännande än så var det inte. Idag förknippar jag semlan mer med fika och kaffe.
Idag äter vi svenskar runt fem miljoner semlor på semmeldagen. Semlan är ett av Sveriges populäraste bakverk. Det har nästan blivit en tävling mellan olika bagerier att skapa den mest unika semlan. Det är vanligt att man säljer flera olika sorters semlor, vissa är fyllda med chokladkräm eller vaniljkräm istället för mandelmassa. När Tössebageriet i Stockholm år 2015 lanserade semmelwrapen blev den så populär att kön till bageriet sträckte sig långt ut på gatan.
Fakta om fastan
Fettisdagen är sista dagen innan fastan. Askonsdagen inleder påskfastan, årets största fasta i kristendomen. Den avslutas på påskafton. På söndagarna bryts fastan. Det är fortfarande fastetid men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan. Fastan handlar om att få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare Gud.
Det här är mars månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.
Texten är skriven av Tove Lindgren som en del av studier i etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).
Ramadan infaller i år i slutet av maj. En stor fråga bland muslimer i Sverige idag är den så kallade Norrlandsfrågan. Hur ska muslimer bosatta längst uppe i norr göra när Ramadan infaller under den ljusa årstiden? Då går ju solen knappt – eller inte alls – ner.
År 2015 besökte Europeiska fatwarådet (som består av imamer från olika länder) Norrland och kom sedan med en lösning. Kalendern stoppas ett visst datum, och sedan gäller den dagens tider för bön och fasta under hela Ramadan. Varje ort stoppar alltså sin kalender det datum när den egna ortens dygnslängd överskrider den gräns som fatwarådet beslutat om.
Stoppdatumet man enades om anknyter till vad Koranen skriver om tider: Fasta så länge som en bit svart tråd går att skilja från en vit. När denna regel inte längre går att följa, då gäller Norrlandslösningen.
– Ramadan, det är när man fastar. Det är roligt att vara med, men eftersom jag är barn så fastar jag bara en dag, en helig dag som heter Kadir gecesi. De som fastar i min familj är mamma och mina systrar. Min lillebror fastar aldrig, han är för liten. Min mormor är jätteduktig, hon har fastat i flera år.
Mångkulturella almanackan har pratat med Medine som är 11 år, från Fittja söder om Stockholm, om ramadan. Ramadan inleds i år 2016 den 6 juni.
Tycker du att det är svårt att fasta?
– Jag blir inte så törstig men det kan svida i halsen. Och så blir jag lite hungrig. Under fastan brukar man inte vara ute så mycket eftersom det är jobbigt när det är varmt och man inte ska dricka.
Hur går det till på kvällen? Då får man äta igen, eller hur?
– Ja, då brukar man först dricka vatten och sen äta soppa och sallad. Efter det är man inte så hungrig längre men då blir det i alla fall vanlig mat. Den maten äter man sent på kvällen, det kan vara lite olika tider. Min mamma brukar laga i förväg och sen värmer vi i mikron om det behövs. Men soppan gör hon precis innan vi ska äta.
När fastemånaden är slut så blir det bayram, fest.
Ja, vad händer då? Kan du inte berätta lite, även om det är långt kvar (i år avslutas fastan 5 juli).
– Då brukar vi få pengar. Jag brukar spara mina pengar. I Turkiet brukar vi få godis istället. Jag har varit där och firat bayram så jag vet. Det brukar komma gäster och hälsa på, både kusiner på min pappas sida som jag känner och andra kusiner som jag inte känner. Vi brukar mest vara hos min mormor. Det kommer många gäster till dem, så vi brukar hjälpa till med att diska och sånt. Sen brukar man gå till moskén och be också.
När vi pratar om bayram i skolan brukar vi mest berätta vad vi har fått. Men det gör vi på rasterna, på lektionerna jobbar vi. Då pratar vi inte om bayram.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 