Kräftfiske i augusti

Mollie Jonsson intervjuar sin pappa:
Kräftfisket är en seglivad tradition i min släkt. Har fisketraditionen inom släkten sett likadan ut i alla tider och varför fiskar vi än idag? För att få svar på dessa frågor vände jag mig till min far Henrik, som har fiskat kräftor sen barndomen på 1960-och 70-talet.

– Mina morföräldrar och föräldrar hade som tradition att fiska kräftor vid premiären då, i början av augusti, berättar Henrik. Tidigare var ju kräftfiskepremiären reglerad. Fram till ett visst årtal som jag inte riktigt har koll på.

Varför kräftfiskepremiären är just i augusti, menar Henrik, beror på att det från början var adeln som hade tillgång och tillåtelse att fiska medan bönder och ”övriga” inte hade samma möjlighet. När det blev flera små markägare som ägde mark, istället för bara adeln och kyrkan, var det oroliga röster som menade att fisket behövdes regleras för att undvika att alla kräftor skulle bli helt uppfiskade. Då tilldelades kräftfisket ett premiärdatum, likt älgjakten.  ”… Om jag nu inte minns fel.” tillägger han. Nu har inte kräftfisket längre ett lagstadgat datum, utan i de flesta sjöar kan du fiska genom hela säsongen.

Förberedelserna innan fisket är omfattande:
– När jag var mindre, och framför allt när mina barn var mindre, allt det här med att få med sig matsäck, få med sig tält för att sova över vid sjön. Grilla på plats. Fixa fram bete. Antingen fick man fiska bete eller så fick man köpa betesfisk men helst ska den vara egenfångad. Själva fisket har väl förfinats genom åren. Du fiskar i kräftmjärdar, du har bete. Numera har det förfinats så du har en betesbox så det inte blir lika geggigt. Du lägger i burarna på tidig kväll, eftermiddag. Vittjar vid åtta nio tiden när det börjar skymma lite. Sen gör du eventuellt en vittjning till framåt nattetimmarna, och sen plockar du upp dem. Sen innan det fanns bättre burar var man ju tvungen att plocka upp de innan det ljusna, så säg tre fyra [på morgonen]. För annars gick ju kräftorna ut ur burarna.

Henrik berättar om hur barnen har haft en speciell plats i kräftfisket i släkten. Han själv fick lära sig fiska av sina morföräldrar och föräldrar. Traditionen gick i arv från hans mormor vars familj ägde en bit mark med tillhörande vatten. Kräftfiske är hyfsat säkert att utöva och barnen kan hjälpa till vid första vittjningen. Han tycker att kräftfisket är ett bra avslut på sommaren för barnen, ett sätt att samla familjen innan hösten nalkas.

Mollie Jonsson

Mollie Jonsson studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

infrångade kräftor
En fångst sommaren 2018. Foto Mollie Jonsson

BEGREPP

Mjärde. Ett fångstredskap som används vid exempelvis kräftfiske, även kallat kräftbur. En bur i cylinderform som har två öppningar för kräftorna att krypa in i. En mjärde är vanligtvis gjort av samma material som fiskenät.

Betesbox. En liten kvadratisk ”låda” med hål i som är gjord i olika material, som till exempel plast. Boxen placeras i mjärden då den är fylld med bete för att locka till sig kräftorna. Ofta används fisk som bete.

Vittja. Att vittja under kräftfisket innebär att tömma burarna som blivit fyllda med kräftor eller att kolla hur det ser ut i alla burar. Ofta behövs det vittjas två gånger under en fisketur.

Mjärde
Mjärde sätts ut. Foto Holger Ellgaard från Wikipedia

Varför fiskas kräftor under kvälls- och nattid?

Kräftor är ett nattdjur och aktiva under nätterna. De som fiskar brukar försöka vara så tysta som möjligt för att inte skrämma iväg kräftorna från mjärden. Bästa sättet är att använda en roddbåt. Sen vill man ju inte avslöja sina bästa ställen för andra fiskare i samma vatten.

RECEPT

Under kräftskivan serveras inte bara kräftorna utan vanligtvis brukar annan mat serveras till. I min släkt är det vanligaste komplementet paj och framförallt ost- och skinkpaj.

Pajdeg
100 gram smör
2 1/2 dl mjöl
Två matskedar kallt vatten
Gärna en matsked sprit (ger frasighet)

Det ska vara i en springform med avtagbar kant (24cm)

Arbeta ihop smöret och mjölet så det blir en grynig massa, tillsätt sedan kallt vatten och sprit. Forma degen i springformen tills du får en hög kant. Täck kanten med folie så att inte kanten med degen glider ner. Grädda i 12 minuter i 225 grader. Ta sedan bort folie.

Fyllning
3–4 dl matlagningsgrädde
Två ägg
Riven ost, ca fyra till fem dl
Salt, vitpeppar, paprikakrydda
Rökt skinka, 150 till 200 gram skuren i strimlor
En halv röd paprika i strimlor
Fyra tomatskivor att toppa med

Vispa ihop grädde och ägg, krydda. Häll i osten. Fördela skinkan i pajskalet, häll över äggblandningen. Toppa med paprikan och tomaten. In i ugnen på 200 grader i ca 30 minuter, kolla att smeten har stannat. Om smeten har stannat är pajen klar och färdig att serveras.

Varm apelsinsaft på älgjakten

Det är många som ser fram mot älgjakten. Semesterdagar tas ut. Folk som flyttat till städer reser tillbaka för att vara med om jakten. Den är en viktig del av hösten i Sverige. Suzette Johansson som nu jagar med Skirö jaktlag i Småland har varit med i skogen sedan hon var liten.

När var du första gången med på en jakt?

– När jag var 7–8 år började jag vara med just under styckningen av älgarna. Man behövde inte vara så lugn och tyst där så det var bra introduktion. När jag var 11–12 började jag vara med i skogen. Då hade jag ansvar för jaktradion och meddelade pappa vad gubbarna på radion sa.

Vad brukade ni ha för matsäck med er ut?

– Skogaholmsmackor med stekta ägg och varm apelsinsaft! Vid återsamlingen grillas det korv, kyckling eller kall Joffe (Kebabpizza)! Detta är helt klart mitt favoritmoment under hela jakten. Man samlas kring öppen eld för att utvärdera förmiddagens jakt och lägga upp nästa pass- och drevplanering och gubbarna berättar gamla jakthistorier så skratten bubblar genom skäggen på dom.

Är det inte svårt att vara tyst så länge på passet?

– Man behöver inte vara tyst, man kan viska! Det är en av mina favoritdelar av jakten, att sitta på pass med pappa och viska i flera timmar, bara han och jag, om stort och smått.

Är det hemskt att se älgen dö?

– Får jägaren en bra träff så är den död på några sekunder, de tar oftast några steg och lägger sig sedan ner och ser mest ut att somna. Man ser inget blod och de faller ofta lugnt.

Älgjakten börjar i september i norra Sverige och i oktober i södra.


Det här är oktober månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Pedagogiska pärlor för november

I novembers Pedagogiska pärla tittar vi närmare på toaletter (19/11) och pälsar (24/11). I Sverige finns det många toaletter men ofta är toaletterna uppdelade på ett sätt som inte passar alla. Vem behöver använda sig av pälsar? Djur? Vilka djur? Var? Varför? Människor? När? Var? Varför? Som vanligt finns en datumlista med tips.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Hämta pdf nedan!

Hämta Pedagogiska pärlor för november 2017

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Franciskus predikade för fåglarna

Lovad vare du, min Herre för syster Måne och stjärnorna.
På himmelen har du gjort dem lysande, tindrande och sköna.
Ur Solsången en dikt av Franciskus av Assisi

Den 4 oktober firas både Djurens dag och Den Helige Franciskus dag. Franciskus blev helgonförklarad år 1228, två år efter sin död. Han är grundaren till franciskanorden. Det finns många legender om hur Franciskus predikade för djuren, bland annat fåglar, och om hur djuren tydde sig till honom.
År 1939 blev han utsedd till djurens skyddshelgon och 1980 till ekologins. Han är också Italiens skyddshelgon. Hans helgondag är den 4 oktober.
Påven Franciskus, som tillträdde år 2013, har tagit sitt påvenamn efter den helige Franciskus. Och påven har, precis som den helige Franciskus, visat sig vara en stor förkämpe för miljön och ha ett stort engagemang för jordens fattiga.

Franciskus predikan för fåglarna, Giotto. (Wikipedia)

Inte djurvän, men djurens vän

Den 4 oktober firas både Djurens dag och Den Helige Franciskus dag. En som gjort varje dag hela året till djurens dag är Martin Smedjeback, som är inne på sitt andra ”Ett år för djuren”.  I år, det andra året, har han avtjänat en månads fängelse för fritagning av djur inom djurindustrin 2015. Ändå vill han inte kalla sig djurvän.

Vad gör du under ditt år för djuren?

Jag skriver en blogg. Föreläser. Arbetar med djurrättsorganisationer. Tillsammans med andra gör vi manifestationer. I november drar vi igång Veganutmaningen, för att inspirera fler att leva veganskt.

Aktionsgruppen Tomma burar, där Martin ingår, gjorde tre fritagningar av djur inom djurindustrin under 2015. Den första gällde grisarna Selma och Louise som fritogs en natt i augusti i Västmanland. Samma vecka simmade Martin och en kamrat ut till en fiskodling i Uppland och befriade en lax som de kallade Justina. Några nätter senare tog sig gruppen in på en äggfabrik i Närke och fritog hönorna Annika, Athena, Ebba, Emilie, Kaisa, Sina, Teresia och Ylva. Alla djuren, utom laxen som släpptes fri, placerades i kärleksfulla hem för att leva sina liv där.

I januari 2016 hölls rättegång. Martin dömdes till en månads fängelse, de andra till villkorlig dom och dagsböter. Brottet var stöld av två grisar och åtta hönor.

Men även om ni räddar ett par höns, eller åtta, så är ju resten kvar.

– Det betyder ändå räddade liv. Om vi tänker att det gällde människor skulle ingen ha sagt att ni räddade bara några. Ett djurs liv värderas så lågt. Men det är ett helt liv. Ni stjäl djuren, säger de. Vi blev dömda för stöld. Men vi kallar det inte stjäla, utan befria. Djurs liv ska inte vara någons egendom. De är inga saker.

Martins engagemang för djur började när han som ung student läste Peter Singers bok Djurens frigörelse. Som barn brydde Martin  inte om djur och han vill inte kalla sig djurvän, han har inget intresse av att ha en vardaglig relation till något djur. Men på sista tiden har han ändå tänkt att han vill lära känna djur bättre.

– Jag har insett att de är fantastiska varelser. Jag tillbringade lite tid på Gotlands djurfristad och då fick jag möjlighet att lära känna en gris. Och vid ett annat tillfälle var jag i Manchester i England inbjuden av en grupp som heter Manchester Pig Save. Då mötte jag också grisar. De är lätta att lära känna. Väldigt sociala djur. Jättefina.

Läs här om Tomma burars fritagning av kalkoner i juli 2016

Om Franciskus

Franciskus av Assisi levde i slutet på 1100-talet och början av 1200-talet. Han är grundaren till franciskanorden. Det finns många legender om hur Franciskus predikade för djuren, bland annat fåglar, och om hur djuren tydde sig till honom.

Franciskus blev helgonförklarad år 1228. År 1980 utsågs han till ekologins skyddshelgon och han är också Italiens skyddshelgon. Hans helgondag är den 4 oktober.

Påven Franciskus, som tillträdde år 2013, har tagit sitt påvenamn efter den helige Franciskus. Och påven har precis som den helige Franciskus visat sig vara en stor förkämpe för miljön och ha ett stort engagemang för jordens fattiga.

Suzettes älgjakt

skog1

Många har minnen av älgjakten och ser fram emot den. Semesterdagar tas ut. Folk som flyttat till städer reser tillbaka för att vara med om jakten. Älgjakten är en viktig del av hösten i Sverige.
Suzette Johansson som nu jagar med Skirö jaktlag i Småland har varit med i skogen sedan hon gick i mellanstadiet.

När var du första gången med på en jakt?
– När jag var 7–8 år började jag vara med just under styckningen av älgarna. Man behövde inte vara så lugn och tyst där så det var bra introduktion. Jag minns att min farbror tvingade mig att smaka på en liten bit, och att jag var dö-cool som gjorde det, de andra jägarbarnen var grymt imponerade. Och det var inte så farligt, typ som tuggummi, (men man bör faktiskt inte äta älg innan tillagning min farbror är lite knasig, men jag överlevde ju).

När jag var 11–12 började jag vara med i skogen. Då hade jag ansvar för jaktradion och meddelade pappa vad gubbarna på radion sa. Ibland var det ”nu är det älg på passet” vilket fick pulsen att öka ordentligt. Men oftast var det bara farbror Vange som var sällskapssjuk.

Vad brukade ni ha för matsäck med er ut i skogen?
– På pass: Skogaholmsmackor med stekta ägg och varm apelsinsaft! Även att jag idag är en inbiten kaffedrickare så fyller jag fortfarande ofta upp en termos med saft också, för det hör liksom till. Vid återsamlingen grillas det korv, kyckling eller kall Joffe (Kebabpizza)! Detta är helt klart mitt favoritmoment under hela jakten. Man samlas kring öppen eld för att utvärdera förmiddagens jakt och lägga upp nästa pass- och drevplanering och gubbarna berättar gamla jakthistorier så skratten bubblar genom skäggen på dom.

Är det inte svårt att vara tyst så länge på passet?
– Man behöver inte vara tyst, man kan viska! Det är förövrigt min andra favoritdel av jakten, att sitta på pass med pappa och viska i flera timmar, bara han och jag, om stort och smått.

Är det hemskt att se älgen dö?
– Får jägaren en bra träff så är den död på några sekunder, de tar oftast några steg och lägger sig sedan ner och ser mest ut att somna. Man ser inget blod och de faller ofta lugnt. Har man inte skjutit själv så är det jättesvårt att se med ögonen att den ens blivit träffad. Det har hänt att jag sagt ”åh det var synd att du missade, pappa” och pappa har flinat åt mig och vips! så ligger älgen där. Så nej, det är inte hemskt. Knappt märkbart.

Hur styckas älgen?
– Älgen måste ”hängas” i några dagar, beroende på temperatur, för att muskelfibrer, genom syrebrist, ska dra ihop sig och bli just ”kött”. Sen styckar man köttet benfritt med kniv och en liten såg.

Vad lagar ni för mat av älgen sedan?
– Åh, man kan göra hur mycket som helst gott. Grilla, plankstek, grytor med skogssvamp med mera. Men min personliga favorit är älg-köttbullarna som vi äter vid jul! Älgtunga är också något jag kan rekommendera till någon som inte räds ordet! Mörare kött kan du inte hitta, det smälter i munnen!

I år inleds älgjakten i vissa län 7 september. I andra delar av landet blir det senare.