Majstång i Malung

– I Dalarna kallas midsommarstången för majstång, och majstångsresningen får man inte missa när man firar midsommar. Mycket folk samlas kring den gamla hembygdsgården (många man aldrig träffar annars). Alla är så himla finklädda under midsommar med folkdräkt och blommor i håret.

Detta är Ingegerds första beskrivning av sitt midsommarfirande. Trots att hon sedan länge flyttat ifrån sin hemort försöker hon alltid komma tillbaka till Malung under midsommar. Hon växte upp med midsommarfirandet i Malung och har många minnen från när hon var yngre.

Bild från Malungs hembygdsförenings hemsida

– Jag kommer ihåg när jag var liten och fick följa med min pappa ut och fiska under midsommarnatten, något som jag annars aldrig fick göra. Man skulle också plocka sju stycken olika blommor och lägga under kudden, då skulle man drömma om den man skulle bli gift med. Så vitt jag vet så funkade det däremot aldrig. Jag och en av mina systrar hade länge traditionen att på midsommardagen bege oss ut på en ordentlig skogsvandring. Vi gick nästan tre mil fram och tillbaka.

Idag har Ingegerd modifierat denna tradition en aning och hon berättar hur hon nu istället runt midsommardagen brukar ta med sig sin sambo och tillsammans med Naturskyddsföreningen bestiga ett av Malungs högsta berg: Gnupen.

Ingegerd berättar att sill, potatis, lax och hembakat är viktigt till midsommarlunchen. Till kvällen brukar det grillas tillsammans med släkt, vänner eller grannar. Jordgubbstårta måste finnas med. Man stannar uppe sent på natten och om det är fint väder sitter man utomhus. Hon tycker inte riktigt att det känns som midsommar om man måste hålla sig inomhus på grund av till exempel regn. Att spela Malungsvisan, en spelmansvisa, är också viktigt och denna måste spelas minst en gång under dagen. Det sista jag frågar Ingegerd är varför hon firar midsommar och vad hon tycker om firandet. Hon blir aningen ställd innan hon svarar och tycker att det är en svår fråga:

– Midsommar är liksom inrotat, det är kul att samlas. Sen är det något speciellt med ljuset också, man firar nog ljuset. Det är något som känns lite magiskt, vet inte riktigt varför. Men det finns ju många sagor kring midsommar.

Denice Lindblom

Denice Lindblom studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Pedagogiska pärlor för april

I april uppmanar vi till skolgårdsdans, boktipsande, diskussioner om skärmanvändande och att prova på att göra era egna geometriska konsthantverk.

 

 

 

 

 

 

 

:: Hämta Pedagogiska pärlor för april 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

26 oktober: En kväll med Mångkulturella almanackan 2019

Releasefest för Mångkulturella almanackan 2019 ordnar vi tillsammans med Studieförbundet Bilda i Stockholm. Detta blir också inledningen på en serie med programverksamhet. Nästa gång är redan 1-2 november då vi tillsammans med föreningen Fuerza de los Andes uppmärksammar Todos Santos och Alla helgonsdag.

Välkomna till Mångkulturellt centrum i Fittja!

Omslag Mångkulturella almanackan 2019

Om Mångkulturella almanackan 2019

2019 är av FN utsett till Internationella året för ursprungsfolkens språk. Vi uppmärksammar samiska men också de övriga fyra nationella minoritetsspråken i Sverige får stort utrymme. I kalendern hittar du ord för årstiderna på många språk. Hur många? Vilka? Titta på hemsidan när året börjat!

Mångkulturella almanackan ges 2019 ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer bland annat att användas i samtliga förskolor och skolor på Åland.

Program 26 oktober

17.00 Öppnar vi. Välkomna att mötas i Länken!

Vi bjuder på något att mumsa på och att dricka. Köp almanackan till releasepris 100 kr. Bokutställning i biblioteket. Se också originalbilder ur årets almanacka och alla de Pedagogiska pärlorna som kommit ut. Barnaktiviteter finns.

17.30 Hälsar vi välkomna från Mångkulturella almanackan och Bilda

Samtal i biblioteket:

18.00 Nationella minoriteter i svenska läromedel. Venla Odenbalk, Sverigefinska ungdomsförbundet

18.30 Sankta Nino, helgonet som tog kristendomen till Georgien. Fader Shota Bitskinashvili, georgisk-ortodoxa kyrkan

19.00–19.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

Samtal i biblioteket fortsätter:

19.30–20.00 Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne. Lena Kättström Höök, Nordiska museet berättar om en ny bok

20.00 Integration på Åland: Därför använder vi Mångkulturella almanackan! Helena Flöjt Josefsson, Ålands landskapsregering

20.30–21.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

 

Tavernan är öppen hela kvällen. Kvällsbuffé dukas fram från 17.30.

Marianas bästa tips om midsommar, nyckelharpa och små grodor

– Jag har aldrig varit så förtjust i familjehögtider, men just midsommar har alltid varit min favorit. Därför tycker jag att det är synd att många med utländsk bakgrund känner sig exkluderade. Min erfarenhet är att det är en högtid som inte kräver mycket men har massor att bjuda på.

När Mariana Vigil arbetade som SFI-lärare på Södermalm i Stockholm var det  självklart för henne att tipsa eleverna om roliga saker att göra på fritiden. Vi pratade tidigare i år om Valborg, nu återkommer vi till Midsommar. Mariana berättade hur hon gjorde förra året:

– När jag förberedde min lektion om midsommar googlade jag efter ett hardcorefirande i närheten och hittade ett som ligger max några tunnelbaneminuter bort från där eleverna bor. Inget inträde eller inbjudan. Bara att dyka upp och delta i dansen om man vill, ta med picknick eller köpa fika på plats. Jag visade bilder och filmklipp med folkdräkter, musik och dans. Utlovade en riktigt festlig familjehögtid och hoppades att det skulle gå hem. Efteråt frågade jag dem vad de gjort och förutom ett fåtal som var bortbjudna hade alla gått till firandet jag tipsat om. De var supernöjda och tyckte att det var en jättefin tradition. Svårare än så behöver det alltså inte vara att ge några nya svenskar en flygande start in i midsommartraditionerna. Nu i år, när det inte krockar med ramadan, kommer nog några av de som avstod 2017 gå loss på sillen och flädersaften också. Jag är så glad att de redan gillar midsommar lika mycket som jag, särskilt när jag vet vilket sug efter liv och glädje många av dem har, för att inte tala om deras barn.

Det låter ju jättelyckat! Nu undrar jag förstås hur du själv brukar fira midsommar?

– Jag har firat på folks ”land” både på Väddö och i Rättvik innan jag var tio, även Möja, Skansen hör till barndomsminnena. Eftersom nubbefylla är överskattat har jag inget emot att köra kulturclash och käka grillat med latinogubbar som på sin höjd dricker ett par glas vin till biffen. Men folkdräkter, nyckelharpa och små grodor vill jag hemskt gärna ha. Även kransbindande och sillunch försöker jag få till. Och det är just det som är så bra – det är tillgängligt för alla som vill och helt fritt från köphets och annat knepigt, bara ”come as you are, do what you like” ju. Jag kan inte komma på en annan tradition som är så traditionell och samtidigt så fri från krav och enkel att göra till något eget.

Midsommar Latino en av Stockholms sommarfestivaler

midsommar

Det började år 1991. Några latinamerikanska flyktingfamiljer kände sig väldigt ensamma i Stockholm på midsommarafton. Stan var som död. Alla människor var någon annanstans.

Familjerna ordnade en grillfest på Järvafältet och det blev början till vad som nu är ett begrepp i Stockholm – Midsommar Latino, en festival som har mellan 7000 och 10 000 besökare varje midsommar.

Wilson Duran har varit med i arbetet med festivalen sedan 1996. Under de åren har festivalen utvecklats och förändrats. Från början hade den en mycket latinamerikansk prägel, några år i början var solidaritet med Kubas folk huvudtemat. Men händelser i Sverige, som lasermannens härjningar, gryende rasism och det faktum att Sverige, och inte minst trakterna kring Järvafältet, är ett mångkulturellt samhälle förändrade inriktningen.

– Vi vill att det mångkulturella samhället ska speglas i både vilka artister som uppträder och i publiken, säger Wilson. Ibland har det hänt att latinamerikaner ifrågasatt hur festivalen förändrats, då säger jag till dem ”bevara latinamerikanska festivalen latinamerikansk” det resonemanget låter bekant. Nej framtiden är blandad – ingen kan stoppa det!

Numera är inte latinamerikanerna den största gruppen i publiken, inte om man lägger ihop alla de som inte är latinamerikaner: somalier, eritreaner, turkar, kurder, svenskar och andra.

– Vi vill också få bort Rinkebystämpeln, vi är helt enkelt en av Stockholms sommarfestivaler.

Sedan några år tillbaka samarbetar festivalarrangörerna med ungdomsnätverket Aqua Viva. De ordnar auditions med ungdomar på Stockholms fritidsgårdar och ungdomshus, de grupper som till slut väljs ut av en jury får uppträda på festivalen.  Och ungdomarna lär sig om demokrati, om att arbeta i projekt, de får självförtroende.

– Jag jobbar inte med festivalen för att ordna underhållning för vuxna, säger Wilson som just tagit ut två veckors semester för att arbeta med festivalförberedelser, jag skulle strunta i festivalen om det inte vore för ungdomarna. Det är det som är meningsfullt!

Midsommar Latino 2013 äger rum på Midsommardagen, lördagen den 22 juni, på Eggeby gård, Järva Folkets Park i Stockholm.

Biljett: 60 kr

Midsommarlatinos hemsida

midlatino

Karnevalstid

Dagarna före fastetiden är det i katolsk tradition karneval, då man ”sa farväl till köttet”. Men karnevalsfirandet rymmer också element ur äldre vårfester. Och det erbjuder ett tillfälle att i skydd av karnevalsmasken överträda gränser och protestera mot orättvisor.

Fastan före påsk hade länge stor betydelse i Sverige. Den förbereddes genom kopiöst ätande, semlorna har vi kvar från den traditionen. I år infaller Fettisdagen den 12 februari. Det är nu man ska äta sin första semla om man vill vara traditionalist.

Fettisdag dag heter Mardi Gras på franska. På den dagen avslutas den stora karnevalen med det namnet i New Orleans i USA, som då har pågått sedan trettondagen. Karnevaler före påskfastan firas i många länder i Europa, Syd- och Nordamerika. En stad som är minst lika berömd för sin karneval som New Orleans, är Rio de Janeiro i Brasilien. Det är till den brasilianska traditionen som många svenska karnevaler (som kan äga rum när som helst på året, men oftast på våren och sommaren) ansluter sig. Sambadansen som har ett afrobrasiliansk ursprung är ett viktigt inslag.

Mardi Gras
Mardi Gras

Den som befinner sig i Stockholm och gillar karnevaler bör inte missa Medelhavsmuseets intressanta programkväll den 8 februari. ”Under antiken, medeltiden och renässansen var karnevalen ett sätt att släppa alla hämningar, vända upp och ned på rådande hierarkier och slå sig lös. Karnevalen kretsade kring mat, sex och våld och kunde ibland utvecklas till rena folkresningar”, skriver de, och på museet får man såväl höra föredrag av idéhistoriker, som göra masker och festa själv.
:: Medelhavsmuseets programkväll

Karnevalen i Venedig
Karnevalen i Venedig