Majstång i Malung

– I Dalarna kallas midsommarstången för majstång, och majstångsresningen får man inte missa när man firar midsommar. Mycket folk samlas kring den gamla hembygdsgården (många man aldrig träffar annars). Alla är så himla finklädda under midsommar med folkdräkt och blommor i håret.

Detta är Ingegerds första beskrivning av sitt midsommarfirande. Trots att hon sedan länge flyttat ifrån sin hemort försöker hon alltid komma tillbaka till Malung under midsommar. Hon växte upp med midsommarfirandet i Malung och har många minnen från när hon var yngre.

Bild från Malungs hembygdsförenings hemsida

– Jag kommer ihåg när jag var liten och fick följa med min pappa ut och fiska under midsommarnatten, något som jag annars aldrig fick göra. Man skulle också plocka sju stycken olika blommor och lägga under kudden, då skulle man drömma om den man skulle bli gift med. Så vitt jag vet så funkade det däremot aldrig. Jag och en av mina systrar hade länge traditionen att på midsommardagen bege oss ut på en ordentlig skogsvandring. Vi gick nästan tre mil fram och tillbaka.

Idag har Ingegerd modifierat denna tradition en aning och hon berättar hur hon nu istället runt midsommardagen brukar ta med sig sin sambo och tillsammans med Naturskyddsföreningen bestiga ett av Malungs högsta berg: Gnupen.

Ingegerd berättar att sill, potatis, lax och hembakat är viktigt till midsommarlunchen. Till kvällen brukar det grillas tillsammans med släkt, vänner eller grannar. Jordgubbstårta måste finnas med. Man stannar uppe sent på natten och om det är fint väder sitter man utomhus. Hon tycker inte riktigt att det känns som midsommar om man måste hålla sig inomhus på grund av till exempel regn. Att spela Malungsvisan, en spelmansvisa, är också viktigt och denna måste spelas minst en gång under dagen. Det sista jag frågar Ingegerd är varför hon firar midsommar och vad hon tycker om firandet. Hon blir aningen ställd innan hon svarar och tycker att det är en svår fråga:

– Midsommar är liksom inrotat, det är kul att samlas. Sen är det något speciellt med ljuset också, man firar nog ljuset. Det är något som känns lite magiskt, vet inte riktigt varför. Men det finns ju många sagor kring midsommar.

Denice Lindblom

Denice Lindblom studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Blommor och blandade känslor

En högtid måste fylla ett behov och upplevas som meningsfull, annars försvinner den. Det säger Agneta Lilja som är etnolog och arbetar på Södertörns högskola. Hon har ägnat mycket tid åt att studera högtider.

– Alla hjärtans dag har varit aktuell sedan 50-talet. Min mamma som var florist har berättat hur blomsterbranschen då försökte lansera den genom sin branschtidning. Men den slog igenom först på 80-talet.

I början låg fokus på lyxiga varor som dyra praliner, rosor, diamantringar, exklusiva underkläder. Varor som helt klart riktar sig till vuxna. Nu utspelar sig Alla hjärtans dag mest i skolor, och blommorna som ges bort är tulpaner.

– Den fyller uppenbarligen ett behov, för den har inlemmats i den svenska årscykeln. Ungdomar tog över dagen och gjorde den till sin högtid.

Nu handlar den inte längre enbart om romantisk kärlek; skolungdomar samlar till exempel pengar i kärlekens tecken till välgörande ändamål. Men fortfarande ger eleverna ofta blommor till varandra.

– Det är roligt att se de kaxiga tjejerna som visar upp sina blommor. Men det är också en otäck sed, säger Agneta. Tänk på de som inte får något.

I sin bok Sockrade hjärtan och godissugna spöken citerar hon ur en insamling av berättelser om Alla hjärtans dag från 1994. En pojke i tonåren, som kanske inte fått några blommor, svarade då så här: Det viktigaste med Alla hjärtans dag är att den tar slut.


Det här är februari månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!