Etikett: bengaler

Fariya Laila, aktiv i Föreningen SUS – kvinnoprojekt i Bangladesh, berättar om det bengaliska nyårsfirandet.
Det bengaliska nyåret är en färgsprakande festdag där mycket av fokuset ligger på enande över religionsgränser. Det infaller den 14 april varje år. Firandet har växt och har de senaste åren kommit att bli populärt i Sverige även bland icke-bengaler, tack vare de många bengaliska föreningarnas öppna verksamheter runt om i landet. Ofta är det de bengaliska studentföreningarnas arrangemang av kulturarrangemang i allmänhet, och nyårsfiranden i synnerhet, vid Sveriges olika universitet som gjort att det bengaliska nyåret kommit att bli känt bland icke-bengaler.
Det var också genom en bengalisk studentkår som Fariya kom att bli aktiv i när hon först kom till Sverige 2004 och studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Då, precis som idag, lade man mycket tid på att arrangera nyårsfirandet. Idag bor Fariya i Sundbyberg och arbetar som utredare på Universitets- och högskolerådet och är aktiv i föreningen för SUS i kvinnoprojektet i Bangladesh.

Vad är historien bakom nyårsfirandet?
– Det hela började med Kung Akbar som var en av de största mogulhärskarna. Eftersom mogulriket bestod av människor med så många olika religionstillhörigheter försökte han på olika sätt ena folket, och ett sätt var att anordna gemensamma högtider, så som just det bengaliska nyåret. Det bengaliska nyåret följer varken den islamiska eller den gregorianska kalendern. Vid tiden då Akbar den store regerade var rikets ekonomi nästan uteslutande byggd på jordbruk. Kung Akbar var visserligen muslim men han ansåg att den islamiska kalendern inte passade det rurala jordbrukssamhälle han styrde. Därför kom Banglakalendern till, och med det även det vi kallar för det bengaliska nyåret, som infaller den 14 april i den gregorianska kalendern varje år. I år blir det år 1425. Men det bengaliska nyåret firas inte bara i Bangladesh utan också i centrala- och norra Indien, där det kallas Vaisakhi.

Hur firas nyåret?
Dagen brukar traditionellt firas med olika former av kulturarrangemang, allt från körsång, teaterföreställningar och dans till marknader. På marknaderna finns ofta traditionellt hantverk till salu. Dessutom några maträtter som är ett måste: Panta Ilish, Panta bhat, friterad fisk, och bhorta (mosade grönsaker med chili, lök, koriander, senapsolja.)
Kvinnor brukar klä sig i vit saree med röd brodyr och männen i röd punjabi. Också dessa kläder brukar finnas till försäljning vid marknaderna. Det är vanligt att kvinnorna brukar ha blommor i håret också.
–Det som gjort det bengaliska nyårsfirandet mest känd för omvärlden är troligtvis Mangal Shobhajatra, den festival som organiseras på nyårsdagen. Också denna organiseras av lärare och studenter vid fakulteten för konst vid Dhakauniversiteten i Bangladesh. Festivalen brukar anses vara ett uttryck för den bengaliska sekulära identiteten.

Hur firas högtiden i Sverige?
–I Sverige finns många bengaliska föreningar, dels de många studentföreningarna, men i Stockholmsområdet har vi också många aktiva i t. ex. Hallunda, Kärrtorp och Kista. Firandet brukar gå till på liknande vis varje år. Oftast har man matstånd med olika bengaliska maträtter (samusa, chotpoti, bullar etc) kläder och smycken från Bangladesh, som sedan följs av ett kulturprogram, där det vanligen ingår musik, teater dans och poesi.