Etikett: barn

Publicerat den

Snart kommer almanackans Pedagogiska pärlor

I mitten av februari kommer vi att publicera den första delen av almanackans Pedagogiska pärlor.

Det blir ett pedagogiskt komplement till Mångkulturella almanackan. Varje månad vill vi inspirera till att använda almanackan i din pedagogiska verksamhet på olika sätt. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter  –  välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp. Det kommer att innehålla en lista med tips kopplade till några av månadens dagar, en kreativ övning och en teoretisk övning.

Innehållet i de pedagogiska pärlorna står Marit Nygård, Anja Norell och Åsa Winqvist för. Marit är gymnasielärare (i svenska och geografi) med interkulturell profil, Anja är fil.mag i socialantropologi. De har (tillsammans med en tidigare kollega) tagit fram Lås Upp, en normkritisk metod/material som bygger på normkritiska utbildningsinsatser som de genomfört sedan 2009  med högstadie- och gymnasieelever och med pedagoger och andra yrkesverksamma vuxna. De har utvecklat Lås Upp som metod utifrån sitt arbete med elever och lärare i skolorna och delar metoderna på lasupp.nu

Åsa är bild- och dramapedagog och har arbetat många år som gymnasielärare i estetiska ämnen. Hon har skrivit en magisteruppsats i bildpedagogik.  Under våren 2014 planerade hon och drev en pedagogisk verkstad på Krögarvägen 2 i Fittja i samarbete med arkitektfirman Spridd och Botkyrkabyggen.

De arbetar nu alla tre på Mångkulturellt centrum som pedagoger och utbildare.

Det första bladet med Pedagogiska pärlor kommer att innehålla övningar som passar att göra i mars månad.

bord_mars-webb

Publicerat den

Alla hjärtans dag – på gott och ont

Alla hjärtans dag står för dörren. Handeln laddar med geléhjärtan och tulpaner.

Agneta Lilja är lektor i etnologi och forskar och undervisar på Södertörns högskola. Hon har ägnat mycket tid åt att studera högtider, bland annat Alla hjärtans dag, även om Halloween är den som hon intresserat sig allra mest för. Hon säger att en högtid måste fylla ett behov och upplevas som meningsfull, annars försvinner den.

– Alla hjärtans dag har varit aktuell sedan 50-talet. Min mamma som var florist har berättat hur blomsterbranschen då försökte lansera den genom sin branschtidning. Men den slog igenom först på 80-talet.

Alla hjärtans dag har sedan den började firas i Sverige, ändrat karaktär och firas på nya platser. I början låg fokus på exklusiva varor som dyra praliner, rosor, diamantringar, exklusiva underkläder. Varor som helt klart riktar sig till vuxna. Nu utspelar sig Alla hjärtans dag mest i skolor och blommorna som ges bort är tulpaner.

– Den fyller uppenbarligen ett behov, för den har inlemmats i den svenska årscykeln. Ungdomar koloniserade seden.

Nu handlar den inte enbart om romantisk kärlek, skolungdomar samlar till exempel pengar i kärlekens tecken till välgörande ändamål.

– Det är roligt att se de kaxiga tjejerna som visar upp sina blommor. Men det är också en otäck sed, säger Agneta. Tänk på de som inte får något.

I sin bok Sockrade hjärtan och godissugna spöken citerar hon ur en insamling av berättelser om Alla hjärtans dag som Nordiska museet gjorde 1994. Två pojkar i tonåren svarade då så här:

”Jag låg hemma sjuk och titta på film. De va knappast Någon bra film. Inte fan kan jag komma På vad jag Jorde. Jag hade ju för fan 39 graders feber och helt jävla borta i skallen och helt jävla Full Proppad med alvedon. Inte fan vet jag vad jag ska skriva. Jag låg hemma Halv död.”

”Det viktigaste med Alla hjärtans dag är att den tar slut.”

hearts1

 

Publicerat den

Single Moms’ Day i Sydkorea och Sverige

Den 11 maj firas Adoptionsdagen eller, som den också kallas: Single Moms’ Day, i Sydkorea. Dagen har stark anknytning till Sverige – cirka 10 000 svenskar är adopterade från Sydkorea – och uppmärksammas också här. Sedan 1953 har närmare 200 000 internationella adoptioner genomförts från Sydkorea.

Tobias Hübinette, aktivist och forskare, berättar om bakgrunden till Single Moms’ Day: Adoptionsdagen instiftades av Sydkoreas regering för att stärka den inhemska adoptionen. Aktivister gav dagen ett nytt namn: Single Moms’ Day. De menar att man kan motverka adoptioner helt och hållet genom att stärka ensamma mammors situation.

På söndag, den 17 maj, kommer SKAN (Svenska koreaadopterades nätverk) att visa den prisbelönta dokumentärfilmen ”My Place” i Stockholm för att uppmärksamma dagen. Den utspelar sig i Kanada och i Korea och handlar om tre generationer.

Se en trailer här:

Publicerat den

Turkiska barnens dag (23 Nisan Ulusal Egemenlik ve Çocuk Bayramı)

Den 23 april är det den ”Nationella självständighets- och barndagen” (23 Nisan Ulusal Egemenlik ve Çocuk Bayramı) i Turkiet, en dag som också firas i Sverige fast då blir det under veckoslutet. I söndags träffade jag Gökcenur och Gözdenur som firade barnens dag i Kungsträdgården.

Gökce

Gökcenur Ünver
 Vet du varför 23 april (23 Nisan) firas?
– Ja, jag vet att det är för barnens skull och att en gång om året måste vuxna vara med och fira barnens dag.
Tycker du att det är roligt att vara här?
– Ja, det är jätteroligt att kunna få vara med här och att kunna leka, hoppa på hoppborg, vara med mina kusiner, mamma och pappa.

Gözde
Gözdernur Ünver
Vet du varför 23 april (23 Nisan) firas? – Nej men jag tror att det är för barnen, då det är mycket barnaktiviteter här.
Tycker du att det är roligt att vara här?
– Jaa, jätteroligt. Jag brukar oftast längta till det här när sommaren börjar närma sig.

Turkiska ungdomsförbundet har firat dagen sedan 20 april 2004, det började på Sergels torg och sedan 2007 har firandet ägt rum i Kungsträdgården i Stockholm. Det är det största turkiska firandet i Sverige. Turkiska ungdomsförbundet firar inte bara i Stockholm, runt omkring i hela landet firar våra föreningar barnens dag med fester, uppträdanden och resor. Så pass viktig är barnens dag för oss.

Festivalen har, från att enbart vara ett Barnens Dag-firande, utvecklats till en kulturfestival där turkiska ungdomsförbundet även involverar hela familjen med aktiviteter och utställningar. På ‘Barnens Dag – Turkisk Kulturfestival’ får du möjlighet att pröva på olika turkiska maträtter, se turkisk kultur och konst och även ta del av information av utställare, företag och sponsorer. Ett alltid fullspäckat scenprogram lockar både stora och små och aktiviteter för hela familjen finns på området.

I Turkiet har dagen firats sedan början 1935 och inrättades av Turkiets landsfader Mustafa Kemal Atatürk. Runt omkring i Turkiet firas barnen med seminarier, festivaler, firanden, fester och konferenser. Barn från hela landet samlas i huvudstaden Ankara och de ersätter då de valda politikerna i regeringen. Barnen har en vald president och en statsminister som styr Turkiet under en dag för att visa hur viktigt det är att låta barn synas i samhället. På många ställen får barn också ta över platser i statliga företag.

Publicerat den

Tema april 2015: Barn

andzrej bild barn
Foto: Andzrej Markiewicz

Nästan var tredje människa på jorden är ett barn – och det finns många dagar som uppmärksammar just barn och deras rättigheter. Här är ett axplock:

Gatubarnens dag 12 april
Nisan 23, Barnens dag (Turkiet) 23 april
Kodomo no hi, Barnens dag (Japan) 5maj
Adoptionsdagen (Sydkorea) 11 maj
Internationella barndagen (Kina samt vissa slaviska länder) 1 juni
Världsdagen mot barnarbete 12 juni
Internationella barndagen (Sverige) 5 oktober
Internationella flickdagen 11 oktober
Barnkonventionens dag 20 nov
Värnlösa barnens dag 28 december

Barnkonventionen
De mänskliga rättigheter som gäller speciellt för barn återfinns i Barnkonventionen, som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1982 och trädde i kraft 1989. Alla länder i världen har skrivit under den utom USA och Sydsudan.

Barnkonventionen slår bland annat fast att alla barn har rätt till lek, vila och fritid, och till social trygghet, god levnadsstandard och utbildning. Att den även säger att barn har rätt till sina hemligheter borde alla barn – och vuxna – känna till.

children prathams books
Foto: Pratham Books

Barnen får det bättre
Att det är barn som drabbas hårdast av fattigdom, krig och naturkatastrofer är ingen nyhet. Alla foton på och reportage om barnarbetare, gatubarn och barnsoldater som vi ser på tv eller läser om i tidningar, ger en nattsvart bild av det liv som hundratals miljoner barn i världen tvingas leva. Det är lätt att bli uppgiven och tro att alltfler barn bara  får det värre och värre. Men glädjande nog verkar utvecklingen gå åt rätt håll: Antalet barnarbetare i världen har minskat med en tredjedel sedan 2000. Allt fler barn får också gå i skolan: 2001 fick 82 % av alla barn i världen gå i skolan, och 2011 hade siffran stigit till 90 %. Dessutom dör allt färre barn av svält, sjukdomar och förorenat vatten.
Läs mer här