Kräftfiske i augusti

Mollie Jonsson intervjuar sin pappa:
Kräftfisket är en seglivad tradition i min släkt. Har fisketraditionen inom släkten sett likadan ut i alla tider och varför fiskar vi än idag? För att få svar på dessa frågor vände jag mig till min far Henrik, som har fiskat kräftor sen barndomen på 1960-och 70-talet.

– Mina morföräldrar och föräldrar hade som tradition att fiska kräftor vid premiären då, i början av augusti, berättar Henrik. Tidigare var ju kräftfiskepremiären reglerad. Fram till ett visst årtal som jag inte riktigt har koll på.

Varför kräftfiskepremiären är just i augusti, menar Henrik, beror på att det från början var adeln som hade tillgång och tillåtelse att fiska medan bönder och ”övriga” inte hade samma möjlighet. När det blev flera små markägare som ägde mark, istället för bara adeln och kyrkan, var det oroliga röster som menade att fisket behövdes regleras för att undvika att alla kräftor skulle bli helt uppfiskade. Då tilldelades kräftfisket ett premiärdatum, likt älgjakten.  ”… Om jag nu inte minns fel.” tillägger han. Nu har inte kräftfisket längre ett lagstadgat datum, utan i de flesta sjöar kan du fiska genom hela säsongen.

Förberedelserna innan fisket är omfattande:
– När jag var mindre, och framför allt när mina barn var mindre, allt det här med att få med sig matsäck, få med sig tält för att sova över vid sjön. Grilla på plats. Fixa fram bete. Antingen fick man fiska bete eller så fick man köpa betesfisk men helst ska den vara egenfångad. Själva fisket har väl förfinats genom åren. Du fiskar i kräftmjärdar, du har bete. Numera har det förfinats så du har en betesbox så det inte blir lika geggigt. Du lägger i burarna på tidig kväll, eftermiddag. Vittjar vid åtta nio tiden när det börjar skymma lite. Sen gör du eventuellt en vittjning till framåt nattetimmarna, och sen plockar du upp dem. Sen innan det fanns bättre burar var man ju tvungen att plocka upp de innan det ljusna, så säg tre fyra [på morgonen]. För annars gick ju kräftorna ut ur burarna.

Henrik berättar om hur barnen har haft en speciell plats i kräftfisket i släkten. Han själv fick lära sig fiska av sina morföräldrar och föräldrar. Traditionen gick i arv från hans mormor vars familj ägde en bit mark med tillhörande vatten. Kräftfiske är hyfsat säkert att utöva och barnen kan hjälpa till vid första vittjningen. Han tycker att kräftfisket är ett bra avslut på sommaren för barnen, ett sätt att samla familjen innan hösten nalkas.

Mollie Jonsson

Mollie Jonsson studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

infrångade kräftor
En fångst sommaren 2018. Foto Mollie Jonsson

BEGREPP

Mjärde. Ett fångstredskap som används vid exempelvis kräftfiske, även kallat kräftbur. En bur i cylinderform som har två öppningar för kräftorna att krypa in i. En mjärde är vanligtvis gjort av samma material som fiskenät.

Betesbox. En liten kvadratisk ”låda” med hål i som är gjord i olika material, som till exempel plast. Boxen placeras i mjärden då den är fylld med bete för att locka till sig kräftorna. Ofta används fisk som bete.

Vittja. Att vittja under kräftfisket innebär att tömma burarna som blivit fyllda med kräftor eller att kolla hur det ser ut i alla burar. Ofta behövs det vittjas två gånger under en fisketur.

Mjärde
Mjärde sätts ut. Foto Holger Ellgaard från Wikipedia

Varför fiskas kräftor under kvälls- och nattid?

Kräftor är ett nattdjur och aktiva under nätterna. De som fiskar brukar försöka vara så tysta som möjligt för att inte skrämma iväg kräftorna från mjärden. Bästa sättet är att använda en roddbåt. Sen vill man ju inte avslöja sina bästa ställen för andra fiskare i samma vatten.

RECEPT

Under kräftskivan serveras inte bara kräftorna utan vanligtvis brukar annan mat serveras till. I min släkt är det vanligaste komplementet paj och framförallt ost- och skinkpaj.

Pajdeg
100 gram smör
2 1/2 dl mjöl
Två matskedar kallt vatten
Gärna en matsked sprit (ger frasighet)

Det ska vara i en springform med avtagbar kant (24cm)

Arbeta ihop smöret och mjölet så det blir en grynig massa, tillsätt sedan kallt vatten och sprit. Forma degen i springformen tills du får en hög kant. Täck kanten med folie så att inte kanten med degen glider ner. Grädda i 12 minuter i 225 grader. Ta sedan bort folie.

Fyllning
3–4 dl matlagningsgrädde
Två ägg
Riven ost, ca fyra till fem dl
Salt, vitpeppar, paprikakrydda
Rökt skinka, 150 till 200 gram skuren i strimlor
En halv röd paprika i strimlor
Fyra tomatskivor att toppa med

Vispa ihop grädde och ägg, krydda. Häll i osten. Fördela skinkan i pajskalet, häll över äggblandningen. Toppa med paprikan och tomaten. In i ugnen på 200 grader i ca 30 minuter, kolla att smeten har stannat. Om smeten har stannat är pajen klar och färdig att serveras.

Pedagogiska pärlor för februari

I årets Mångkulturella almanacka får Sveriges nationella minoriteter stort utrymme. Det märks också i de Pedagogiska pärlorna. I februari uppmärksammar vi till exempel Samernas nationaldag, Jokkmokks marknad, Sverigefinnarnas dag och Meänkielidagen. Att tillverka en samisk flagga är en av övningarna. Fler texter om flaggor i Mångkulturella almanackan kan du hitta genom att klicka på ordet ”flagga” bland taggarna till höger om inlägget.

pedagogiska pärlor februari 2019

:: Hämta Pedagogiska pärlor för februari 2019 som pdf!

Marit Nygård, redaktör för Pedagogiska pärlorna med samisk flagga i Fittja.

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

 


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för januari

Nytt år, nya pärlor. Under januari infaller flera nyårsdagar och pärlorna är därför fyllda med flera nyårsrelaterade övningar och tips. Här är Pedagogiska pärlor för januari 2019.

pedagogiska pärlor januari 2019

:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2019 som pdf!

 

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

 


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Julmys för alla

– För mig är julen gemenskap, familj, god mat och mycket mys. Vi kollar på film, hela familjen samlas, lagar mat och bakar ihop.

Khanda, som är kurd från Irak, har firat jul sedan hon kom till Sverige med sin familj för ungefär 18 år sedan. Hennes föräldrar började med det för att det skulle vara roligt för barnen och för att de inte skulle känna sig utanför när det pratades om jul i skolan. Här är det hennes kristna kurskamrat, Rozlin, som intervjuar Khanda.

– Sen har det bara vuxit med oss och nu när vi är äldre så är det mer vi som tar tag i det. Pappa handlar maten medan mamma lagar den, och vi köper julklappar till barnen, pyntar granen. I år var första gången vi bakade pepparkakshus, jag och mina systrar.

Rozlin undrade mycket över hur det kan gå att fira jul som icke-kristen:

– Så ni firar inte ”julen” under nyår som mina andra muslimska kompisar gör, utan ni firar den tillsammans med andra kristna den 24 december?

– Just det, vi firar den tjugofjärde som det görs här i Sverige. Vi brukar gå genom ”varför man firar jul’’ och ’’när kommer jultomten’’. Vi har många gånger suttit och googlat för att kunna svara på de här frågorna. Men det viktigaste för oss kring jul är att vi kommer varandra nära i familjen. Vi firar liksom hellre jul än Eid som är en muslimsk tradition. För under julen får man en känsla av att allt runt om kring är involverat i julen, det är pynt överallt och så. Men vi får inte samma känsla för Eid eftersom det inte är lika synligt i samhället.


Det här är december månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.

Texten är skriven av Rozlin Elias som en del av studier i etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Pedagogiska pärlor för november

Gör dinglande dödskallar, rita barn­konventionen och ställ filosofiska frågor.  Här är novemberexemplaret av Mångkulturella almanackans Pedagogiska pärlor, ett pedagogiskt komplement till den Mångkulturella almanackan.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för november 2018

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogisk pärla: Helgskåpet

Almanackan visar hur högtider och traditioner hänger ihop, följer oss mellan olika länder på jorden. Hur traditionerna förändras med firarna. Vilken betydelse de har för att skapa mening och struktur i våra liv.

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett vitrinskåp som skyltas med bilder, småsaker och text för olika högtider. Skåpet har använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan, Midsommar, Pride, sommarlov och Jul.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Nu har vi hållit på så länge att ungdomarna själva tar initiativ till att skylta skåpet med högtider de vill lyfta fram.

Genom våra Pedagogiska pärlor som publiceras på almanackans hemsida vill vi inspirera till att använda Mångkulturella almanackan i pedagogisk verksamhet på olika sätt. Pärlorna har en samtalsövning, en praktisk övning och så extra tips kring bra dagar att prata om. Tipsen kan användas och anpassas i undervisningen från förskola till vuxenutbildning.

Här hittar du Pedagogiska pärlor för september 2018!


Det här är september månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Namn, erkännande, identitet – viktigt för alla barn

– Namn är så viktigt!

Shilan Kadir hörde av sig till Mångkulturella almanackan för att berätta för oss hur viktigt vårt arbete är. Klart vi blir glada.

– Jag tänkte bara wow när jag hörde talas om almanackan, säger Shilan när vi träffas på ett kafé i Huddinge centrum.

Shilan har två barn, Lara och Lava. De är inte nöjda med sina namn och det känns inte bra för Shilan. De är ledsna över att inte ha någon namnsdag. Lara och Lava är kurdiska namn. Shilan önskar att hon hade gett döttrarna flera namn så att de kunnat välja. Men det var inget hon tänkte på när de var små, man brukar inte ha flera namn bland kurder.

– Jag får dåligt samvete när mina barn inte är nöjda!

Nu har barnen sökt på sina namn i SCB:s namnstatistik och det kändes bra, då fick de se att det ändå finns ganska många i Sverige som heter som de. Shilan tror att Mångkulturella almanackans alternativa namnsdagar kan få stor betydelse för barn om vi bara kunde nå ut bättre, särskilt till skolor i områden där de bor mest svenskar. Där är det viktigt att se och bekräfta barn med annan bakgrund så att de känner sig trygga och inkluderade.

I Sverige finns över 380 000 olika namn i bruk. Vi tyckte att det behövdes variation i namnsdagarna, därför skapade vi vår egen namnlängd. Den hittar du här!
Följ med på en svindlande resa i den alternativa namnlängden. Den börjar bland universums stjärnor, dyker sedan ner i det vatten där livet på jorden en gång uppstod, och slutar med de egenskaper och känslor vi planterar i våra barn genom de namn vi ger dem.

2017 ändrades namnlagen så att det blir lättare att ta nya namn, även efternamn.

 


Det här är augusti månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Eid al Fitr, Att lära sig ge

Fastemånaden Ramadan, som avslutas med Eid al Fitr den 15 juni, är en av årets största högtider för många svenskar.

Saadia Hussain, Stockholm, svarar så här på frågan om vad som är viktigast med Ramadan för henne:

– Det är ens niyat, alltså avsikt, självinsikt, förhållningssätt och disciplin. Syftet är att bli medveten om hungern och mättnaden i sitt liv, bli påmind om det man tar för givet. Hur jag har det i relation till andra … Att tvingas till att jobba med sig själv! Det handlar inte enbart om avstå från mat och dryck, fastan är en reningsprocess för både kroppen och själen. Man får inte sukta efter mat, bli irriterad, ilsken, skada eller såra någon, och det är den största utmaningen. Det är även viktigt för mig att mina två barn får se och förstå vad Ramadan innebär. Att vi värderar det vi har och vår skyldighet att dela med oss.

Samma saker värdesätter Aydan-Sedef Özkan från Tumba; att vara givmild och hjälpa andra är särskilt viktigt under Ramadan. Aydan-Sedef berättar:

– Häromdagen blev jag så glad och stolt över mina barn. Vi var på väg till Sätrabadet i helgen och stannade för att handla. Då träffade vi på en kvinna som satt och tiggde utanför affären. Min son, som är tre år, frågade om vi kunde ge henne en våffla. Det märktes att kvinnan var hungrig. När vi kom ut gav vi henne lite mer mat ur våra kassar. Min dotter, som är fem år, sa ”Mamma, de har inget att äta. Är det därför du fastar, mamma?”. Jag blev så glad för att hon kunde koppla fattigdom till fastan och förstå att det finns ett syfte. Jag blev jätteglad att de förstår och att de vill dela med sig. Nu är jag en stolt mamma.


Det här är juni månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Blommor och blandade känslor

En högtid måste fylla ett behov och upplevas som meningsfull, annars försvinner den. Det säger Agneta Lilja som är etnolog och arbetar på Södertörns högskola. Hon har ägnat mycket tid åt att studera högtider.

– Alla hjärtans dag har varit aktuell sedan 50-talet. Min mamma som var florist har berättat hur blomsterbranschen då försökte lansera den genom sin branschtidning. Men den slog igenom först på 80-talet.

I början låg fokus på lyxiga varor som dyra praliner, rosor, diamantringar, exklusiva underkläder. Varor som helt klart riktar sig till vuxna. Nu utspelar sig Alla hjärtans dag mest i skolor, och blommorna som ges bort är tulpaner.

– Den fyller uppenbarligen ett behov, för den har inlemmats i den svenska årscykeln. Ungdomar tog över dagen och gjorde den till sin högtid.

Nu handlar den inte längre enbart om romantisk kärlek; skolungdomar samlar till exempel pengar i kärlekens tecken till välgörande ändamål. Men fortfarande ger eleverna ofta blommor till varandra.

– Det är roligt att se de kaxiga tjejerna som visar upp sina blommor. Men det är också en otäck sed, säger Agneta. Tänk på de som inte får något.

I sin bok Sockrade hjärtan och godissugna spöken citerar hon ur en insamling av berättelser om Alla hjärtans dag från 1994. En pojke i tonåren, som kanske inte fått några blommor, svarade då så här: Det viktigaste med Alla hjärtans dag är att den tar slut.


Det här är februari månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Pedagogiska pärlor för januari 2018

Nu kommer årets första Pedagogiska pärla. Nytt år och många nyår i januari. Gör egna tysta minifyrverkerier!  Och vem är vuxen? Som vanligt finns en datumlista med tips.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2018

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor