Aram berättar om arameiska namn

Namnen i vår alternativa namnlängd engagerar. Aram Baryamo från Södertälje hörde av sig för att han gärna ville komplettera vår lista med arameiska namn.

Det blev ett intressant samtal om arameiska, syrianerna i historien och Mellanösterns historia i stort. Aram har ägnat en stor del av sin fritid under många år till att forska i detta ämne.

– Från 800-talet f Kr, började arameiska spridas i hela Främre Orienten och var det allra viktigaste språket fram till 600-talet e Kr, berättad Aram. Det fanns i hela Mellanöstern, dagens Syrien, Libanon och Irak, Israel och Jordanien samt Södra Turkiet .

Kring Jesus tid var arameiska det betydelsefulla språket i Palestina och språket Jesus talade. I Nabatéen (dagens Jordanien), med den kända handelsstaden Petra, var arameiska det vanligaste språket inom handeln. Lika vanligt förekommande var arameiska i den mäktiga drottningen Zenobias (Bath Zabbai) Palmyra (Tadmor).

Byst av Zenobia avbildad på ett mynt, med hennes titel Augusta. Hon visas med ett diadem och en mantel på en halvmåne. På den andra (högra) sidan ses en stående avbildning av Ivno Regina, Juno, som håller en patera i högra handen, en spira i den vänstra, en påfågel vid hennes fötter och en strålande stjärna till vänster. (från Wikipedia)

Det finns mycket mer att berätta om detta. Och det ska vi göra.  Men vi börjar med namnen:

Arameiska historiska namn

Aram eller Orom araméernas anfader, land, språk och folk

Aramia flicknamn

Hadad Rimmon araméernas främsta gud, symboliserar fruktsamhet

Naaman arameisk general hos kung Bar Hadad II på 800-talet f Kr

Hasael arameisk kung av Aram, 800-talet f Kr

Abgar arameisk kungadynasti i Urhoy, 132 f Kr–244 e Kr

Zenobia arameisk drottning av Palmyra eller Tadmor på 250-talet e Kr

Tidora eller Theodora syriansk kejsarinna av Konstantinopel på 500-talet e Kr

Eufrat eller Deklath historiens mest kända floder i Mellanöstern

Nahrin kommer ur termen Nahro, betyder flod

Edessa grekiska namnet på den arameiska staden Urhoy

Syriaca latinska namnet för syriska språket

Bar mycket vanligt som tilläggsnamn i efternamnet, betyder son

Assyriskt nyår firas stort i Södertälje

I assyrisk tideräkning går vi nu in i år 6767. Enligt denna tideräkning börjar det nya året den första dagen i den första vårmånaden, vilket motsvarar 1 april. Nu firas nyåret Akitu.

Det är dock först den 2 april som Assyriska riksförbundet bjuder in till sitt årliga firande i Södertälje, man förlägger firandet på en söndag för att så många som möjligt ska kunna delta. Dagen är fullspäckad med barnaktiviteter, uppträdanden, dans, musik och tal. Jenny Orahim, som är vice ordförande i Assyriska riksförbundet, berättar:

Jenny Orahim

– Firandet av det assyriska nyåret är en tradition som är mycket viktig att upprätthålla bland oss assyrier. Att det är så viktigt beror dels på att det bidrar till att banden och gemenskapen inom den assyriska folkgruppen stärks, men det bevarar också folkgruppens kulturella och historiska arv.

Och i samtalet med Jenny blir det uppenbart att mycket kretsar kring glädjen och att vilja fira tillsammans med familj, släkt och vänner i hemmet, i de lokala föreningarna och på Assyriska riksförbundets tillställning.

– I det offentliga rummet har det assyriska nyåret synts mer på senare år då svenska riksdagspolitiker uppmärksammat firandet, säger Jenny.

Stefan Löfven höll tal under Akitu år 2014

Jenny berättar vidare att firandet i Södertälje brukar dra till sig många gäster från Sveriges alla hörn. På frågan om hur firandet förändrats över tid, svarar hon:

– Nyåret tar avstamp i mesopotamisk mytologi, kärlekssagan mellan gudinnan Ishtar och guden Tammuz. I Mesopotamien firades Akitu med storslagna fester ute i vårnaturen, där festligheterna varade i flera dagar. I Sverige har nyåret firats både i hemmen och genom att flera lokalföreningar runt om i landet anordnat fester med mat, traditionell dans och folkmusik. De senaste tre åren har nyåret centraliserats på riksförbundsnivå av Assyriska riksförbundet i Sverige, dit alla assyrier och medlemsföreningar runt om i Sverige är välkomna att fira tillsammans.

Populär mat som brukar serveras i samband med nyåret är vitkålsdolmar, vinbladsdolmar, biryani, olika mezerätter som är typiska i Mellanösterns kulturer. Bakverk som  klecha och kade är också vanligt förekommande. Kade visar sig vara en form av bröd med fyllning av smör och ett slags mjölmassa. Jenny är inte särskilt insatt i dessa bakverk och berättar att hon tyvärr inte kan baka dem själv. Den biten står hennes familj och släktingar för. Klecha har hon däremot mer koll på.

– Klecha kan göras med olika fyllningar och i olika former. De vanligaste fyllningarna är hackade valnötter och mosade dadlar med socker och kardemumma. Man kan också göra klecha helt utan fyllning, som då blir som ett sött bröd.

För den som blir sugen på att göra egna klecha följer nedan ett recept.

Av: Lisa Lundberg
Människa, kultur och religionsprogrammet – Högskolan Gävle
Praktikant på Mångkulturellt centrum vårterminen 2017

Recept till ca 50 stycken Klecha

Detta behövs till degen:

1 msk torrjäst

4 msk strösocker

4 dl varmt vatten

11–14 dl vetemjöl

½ tsk salt

1 tsk kardemumma

½ tsk kanel

1,5 dl raps- eller majsolja

Gör så här:

  1. Lös upp jästen i varmt vatten och låt stå i 5 minuter.
  2. Blanda torra ingredienser i en skål. Tillsätt olja och blanda.
  3. Blanda i jästmixen. Knåda i cirka 5 minuter tills degen blivit smidig.
  4. Låt jäsa på en varm plats under 45 minuter. Förbered under tiden önskad fyllning.

Valnötsfyllning:

3 dl hackade valnötter

1,5 dl socker

1 tsk kardemumma

2–3 tsk rosenvatten

Dadelfyllning:

500 g dadlar

0,75 dl vatten

½ tsk kanel

½ tsk kardemumma

Gör så här:

Ta bort kärnorna ur dadlarna, dela dom eventuellt lite mer. Blanda med övriga ingredienser i en kastrull på medelvärme.

Utbakning och gräddning:

Valnötsfylld klecha formas traditionellt som halvmånar medan dadelfyllda klecha formas som snurror. Pensla de färdiga kakorna med uppvispat ägg. Grädda kakorna i ca 8 minuter i 225 grader.

 

 

 

 

 

 

Noursin från Södertälje firar syrisk-ortodox påsk i Australien

Australien går mot höst och Sverige mot vår, men just idag har det varit högsommarvärme,  förklarar Noursin. Klockan är kvart i elva på kvällen när hon ringer från Sydney, där hon numera bor tillsammans med sin man Malke. Noursin identifierar sig som assyrier och Malke som syrian. Efter att ha bott i Sverige tillsammans en tid flyttade de till Australien.

Noursins favorithögtid är den ortodoxa påsken, som kommer nu; påskdagen är i år på första maj. Hon tar ledigt från jobbet annandag påsk för att kunna vara i kyrkan och besöka släkten. De börjar fira redan på måndagen veckan innan och tar sig tid att gå i kyrkan och be varje kväll.
– Det är meditativt och jag känner mig mer harmonisk av det, säger Noursin.
Dessutom fastar Noursin i femtio dagar före påsk, dvs. avstår helt från animaliska produkter, bortsett från fisk.

– Fisk är något kyrkan sagt är OK. Grekiska kyrkan kör helt vegan men vår har sagt att fisk är OK.  Om kyrkan hade andra regler skulle jag följa det. Men samtidigt är jag inte så konservativ med min fasta. Om det finns smör i någon rätt ute på restaurang så kommer jag inte hålla på att be dem göra om eller ta bort. Det handlar mer om andlig fasta än kroppslig.

Påskveckan är en vecka av sorg, för man vet att Jesu korsfästelse är på väg. Under veckan pussar man inte varandra, då Jesus blev förrådd av en kyss.

Noursin i Australien
Noursin i Australien