Första maj är helgdag i många, många länder i världen. I Sverige är den det sedan 1938. Det blev vår första icke-kyrkliga helgdag, nu har vi en till – 6 juni.
Det är en dag för demonstrationer och det är arbetarrörelsens dag. Historien bakom är lång och vindlande. Sedan 1890 är Första maj en internationell manifestationsdag för världens arbetare. Då var åtta timmars arbetsdag den viktigaste frågan.
Sverige började industrialiseras under slutet av 1800-talet. Arbetare organiserade sig med tiden i fackföreningar, och senare i politiska partier, för att kämpa för bättre villkor. Så bildades arbetarrörelsen. Samtidigt växte andra folkrörelser fram, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen, folkbildningsrörelsen och kvinnorörelsen. Alla dessa rörelser finns fortfarande kvar, och nya folkrörelser har vuxit fram när människor organiserat sig kring frågor som är viktiga för dem.
Innan pandemin firade vi alltid Mångkulturella almanackan med en fest, ett stämningsfullt tillfälle för kunskap, underhållning och mingel. Om lite mindre än en månad är det dags igen. I samarbete med ABF Botkyrka Salemoch lokala föreningar samlas vi på Mångkulturellt centrum. Och efter ett uppehåll på några år är vi extra festsugna.
Datum: fredag 18 november 2022 Tid: kl. 17-22
Vad händer på releasefesten?
Mångkulturella almanackans historia och årets tema presenteras.
Ett nödvändigt inspirationssamtal om rörelser, ansvar och mobilisering. Representanter från arbetarrörelsen, fredsrörelsen och ortenrörelsen samtalar om det politiska läget. Har rörelserna ett antirasistiskt ”ansvar”? Vilka metoder bör vi arbeta med i en tid av normaliserad högerextremism? Läs mer om deltagarna längst ner på sidan!
Återbrukspyssel. Vinn priser för innovativa konstruktioner eller drömmiga dekorationer – för alla åldrar.
Mat i rörelse. Traditioner och recept migrerar med människor. Smakprover, tips och utbyten presenteras från lokala etniska, religiösa och kulturella föreningar.
Dans och musik. Dansuppvisning av Fuerza de los Andes.
Mera mat. Tavernan har öppet för fika, mat och dryck.
Mångkulturella almanackan 2023 kommer såklart att finnas till ett förmånligt releasepris hela kvällen.
Bonus: Som ytterligare present- och julklappstips kommer Mångkulturellt centrums kokbok Spiskummin & Chiliflakes också att finnas till specialpris.
Deltagare i panelsamtalet
Mattias Irving är journalist med engagemang i föreningen Hjärta, Svenska kyrkan och Folkrörelsernas konstfrämjande/Konstens kommunikationsbyrå, m.fl. Mattias är en aktiv samhällsdebattör med rättighetshetsfrågor i fokus och har bl.a. skrivit ”Liten handbok mot den nya högern”.
Ihsan Kellecioglu är chef för kommunikation och opinion på Amnesty Sverige. Han har tidigare haft roller inom bl.a. Delegationen mot segregation (Delmos), Rädda barnen och Hyresgästföreningen. Ihsan har sedan länge ett stort och aktivt intresse för förortsfrågor, ortenrörelserna, segregation och antirasism.
Ranjani Srinivasan är Sverigechef för War Child samt engagerad i styrelserna för t.ex. SITE och StreetGäris. Ranjani är dessutom jurist, fotbollstränare och yogalärare, med särskilt intresse för jämställdhet och mångfald i förenings- närings- och kulturlivet.
Christina Zedell är styrelseordförande för både Mångkulturellt centrum – MKC och ABF Botkyrka, samtidigt som hon är ledamot i Kommunfullmäktige för Socialdemokraterna. Tidigare har Christina varit riksdagsledamot och bl.a. suttit i arbetsmarknads- och kulturutskotten.
Bönder, katoliker och den internationella arbetarklassen. Fasta, djursläpp och krav på ett jämställt samhälle. Första maj har firats av en rad olika grupper av människor över åren, av en rad olika anledningar. Idag innebär första maj i Sverige framförallt arbetarrörelsens demonstrationsdag, men traditioner bundna till första maj är fortfarande inspirerade av tidigare firanden på många sätt.
Religiös bakgrund Under Sveriges katolska period var första maj en religiös högtid. Precis vilka religiösa gestalter som firades kunde variera beroende på tid, och traditionerna bundna till firandet sträckte sig från fest, religiösa ritualer och fasta.
Det är vår! I det förindustriella Sveriges bondesamhälle firades första maj som sommarens första dag. Bönderna släppte ut sina djur på bete och förberedde sig tillsammans för sommarens arbete inom byn. Praktiker och ritualer kunde variera beroende på plats i Sverige, men handlade ofta om hoppet om att få en rik skörd under sommaren. Dagen avrundades ofta med fest och firande. Än idag är djursläppet på första maj en välbesökt och uppskattad tradition bland svenskar, som samlas på bondgårdar för att se glada kor, hästar och får skutta ut i hagarna!
Internationella arbetarrörelsens demonstrationsdag Andra Internationalen är en socialistisk organisation som bildades i Paris 1889. I samband med sin första kongress utnämnde de första maj som arbetarrörelsens internationella demonstrationsdag. Anledningen till varför man valde just första maj grundade sig i att en amerikansk fackorganisation krävt åtta timmars arbetsdag från och med just första maj, tre år tidigare. Första maj firas alltså i flera andra länder, då ofta under namnet ”Labour Day” eller ”(International) Workers Day”.
Den första maj 1890 samlades den svenska arbetarrörelsen för att demonstrera för bättre villkor och ett jämlikare samhälle. Demonstrationerna blev till en tradition under industrialismen, och är kanske det första man tänker på i Sverige när man hör första maj idag. Dagen blev nationell helgdag i Sverige år 1938.
En sammansvetsad tradition Den tidiga arbetarklassen var medvetna om hur första maj firats tidigare. Man visste att första maj-firande och tillhörande ritualer ofta handlade om böndernas hopp om en rik skörd under sommaren, någonting de själva också hoppades på och lovade att sträva efter inom politiken under året; där bättre arbetsvillkor och ett samhälle som fungerade för alla fick symbolisera demonstranternas skörd.
Första maj idag Idag är demonstrationerna en tradition i sig självt för många svenskar, antingen genom att man själv deltar i demonstrationerna eller bara åker in och tittar på dem.
Trots att dagen fortfarande går under benämningen Arbetarrörelsens internationella demonstrationsdag, är det inte bara organisationer anknutna till arbetarrörelsen som organiserar sig under dagen. Flera partier ur Alliansen kan också ses och höras, och intresseorganisationer utan politisk anknytning deltar ofta aktivt i demonstrationerna.
Även högerextremistiska organisationer gör sig idag synliga under första maj. År 2018 demonstrerade till exempel Nordisk Motståndsrörelse i Ludvika och Boden.
”För solidaritet och som påminnelse för sina egna rättigheter” Sam har deltagit i demonstrationerna i olika städer från tidig ålder, först med föräldrarna och sedan på eget initiativ. Han menar att demonstrationen är ett sätt att visa att man bryr sig, att visa solidaritet med människor i utsatta situationer samt att värna om sina egna och andras mänskliga rättigheter, inte minst just demonstrationsrätten. Första maj-tågen bjuder på en särskild stämning, där människor visar sammanhållning och organiserar sig för att forma ett mer jämlikt samhälle.
Samtidigt beskriver han det som en högtid som andra; där man firar någonting man bryr sig om, klär upp sig och har trevligt med sina medmänniskor. En chans att omge sig med likasinnade och känna att andra delar ens värderingar och prioriteringar.
Sam började delta i första maj under sin barndom, då han följde med föräldrarna i tåget, ”… för det mesta, när jag bodde med mina föräldrar i Västerås, eller, när jag var barn, gick vi med Syndikalisterna i Västerås, men sen när jag blev lite äldre, då brukade vi åka till Stockholm. Där är tåget större så det är lite extra stämning. Jag har aldrig varit med och förberett med banderoller eller så, utan vi gick alltid bara dit typ. Så gör jag fortfarande, fast nu är det ju i Malmö oftast.”
Sergels torg Stockholm Första maj 2007. Bild Liftarn, Wikipedia.
Att fira första maj innebär för Sam att avstå från alkohol under valborgsnatten, för att orka gå upp tidigt dagen efter och delta i demonstrationerna. Dagen börjar ofta med att lyssna på en politiker eller engagerads tal. ” Och sen går man med tåget, och så är det alltid lite extra bra stämning precis i slutet, innan man kommer fram, typ i Stockholm går man sista biten in mellan husen i Gamla Stan, och det är jättebra akustik och det blåser typ alltid så det blir fart i flaggorna!”
Sam vill understryka att första maj, även med sina starka politiska budskap, sällan känns hotfullt eller farligt. Första maj-demonstrationerna är lika mycket ett firande och tillvaratagande på de rättigheter som finns, som en chans att uttrycka sina åsikter och behov i samhället.
Andreas Pettersson
Andreas Pettersson studerar etnologi (Etnologi A, VT18) på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).
Arbetarrörelsens internationella högtidsdag, Första maj, är den enda helgdagen på året som är tillägnad det arbetande folket. I Sverige blev Första maj helgdag år 1939. Det är en dag som handlar om kamp för bättre villkor.
Arbete har i alla tider varit en drivkraft för migration. I slutet på 1800-talet och början på 1900-talet emigrerade 1,5 miljoner svenskar, de flesta till Nordamerika. Under mitten av 1900-talet gick arbetskraftsinvandringen i stället till Sverige, t.ex. invandrade 450 000 finländare.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 