Turkiska barnens dag (23 Nisan Ulusal Egemenlik ve Çocuk Bayramı)

Den 23 april är det den ”Nationella självständighets- och barndagen” (23 Nisan Ulusal Egemenlik ve Çocuk Bayramı) i Turkiet, en dag som också firas i Sverige fast då blir det under veckoslutet. I söndags träffade jag Gökcenur och Gözdenur som firade barnens dag i Kungsträdgården.

Gökce

kcenur Ünver
 Vet du varför 23 april (23 Nisan) firas?
Ja, jag vet att det är för barnens skull och att en gång om året måste vuxna vara med och fira barnens dag.
Tycker du att det är roligt att vara här?

– Ja, det är jätteroligt att kunna få vara med här och att kunna leka, hoppa på hoppborg, vara med mina kusiner, mamma och pappa.

Gözde
Gözdernur Ünver
Vet du varför 23 april (23 Nisan) firas? – Nej men jag tror att det är för barnen, då det är mycket barnaktiviteter här.
Tycker du att det är roligt att vara här?
– Jaa, jätteroligt. Jag brukar oftast längta till det här när sommaren börjar närma sig.

Turkiska ungdomsförbundet har firat dagen sedan 20 april 2004, det började på Sergels torg och sedan 2007 har firandet ägt rum i Kungsträdgården i Stockholm. Det är det största turkiska firandet i Sverige. Turkiska ungdomsförbundet firar inte bara i Stockholm, runt omkring i hela landet firar våra föreningar barnens dag med fester, uppträdanden och resor. Så pass viktig är barnens dag för oss.

Festivalen har, från att enbart vara ett Barnens Dag-firande, utvecklats till en kulturfestival där turkiska ungdomsförbundet även involverar hela familjen med aktiviteter och utställningar. På ‘Barnens Dag – Turkisk Kulturfestival’ får du möjlighet att pröva på olika turkiska maträtter, se turkisk kultur och konst och även ta del av information av utställare, företag och sponsorer. Ett alltid fullspäckat scenprogram lockar både stora och små och aktiviteter för hela familjen finns på området.

I Turkiet har dagen firats sedan början 1935 och inrättades av Turkiets landsfader Mustafa Kemal Atatürk. Runt omkring i Turkiet firas barnen med seminarier, festivaler, firanden, fester och konferenser. Barn från hela landet samlas i huvudstaden Ankara och de ersätter då de valda politikerna i regeringen. Barnen har en vald president och en statsminister som styr Turkiet under en dag för att visa hur viktigt det är att låta barn synas i samhället. På många ställen får barn också ta över platser i statliga företag.

Historia skrivs – Romska boplatser kartläggs

Det känns roligt att så här inför Internationella Romadagen den 8 april kunna berätta om ett nytt och aktuellt forskningsprojekt som rör svenska romers historia. Denna historia har hittills varit ganska osynlig i statliga museisamlingar, men nu ska det bli ändring på det. Tillsammans med representanter för Sveriges romer ska Historiska museet, Mångkulturellt centrum och Stiftelsen Kulturmiljövård samla in svensk-romska livsberättelser och undersöka lägerplatser från 1900-talet i och omkring Stockholm.

– För mig känns det som om min 20-åriga kamp och önskan om att försöka kartlägga romska boplatser i Sverige blivit hörd, säger Fred Taikon, ordförande i kulturföreningen É Romani Glinda.

För att samla in spår och föremål kommer projektmedlemmarna att genomföra en arkeologisk utgrävning på en lägerplats från 1900-talet i Stockholmsområdet. Livsberättelser samlas in genom intervjuer med 15-20 personer som bott på olika lägerplatser.

– Det är en fantastisk möjlighet vi har fått att skapa mer kunskap om dessa dolda platser och att lyfta fram dem i kulturlandskapet, säger Charlotte Hyltén-Cavallius, projektledare och forskningsledare, Mångkulturellt centrum. Genom de livshistoriska intervjuerna som vi kommer att göra kopplas berättelser om livsvillkoren för romerna till platserna och inkluderas i det gemensamma kulturarvet vid våra arkiv och museer.

Läs mer om projektet på Historiska museets sida

SSMSVD032839S
Bild från Stockholmskällan. Gubbängen. Ett läger för romer, Den första skolan för romer öppnades på initiativ från familjen Taikon, i deras tält. Till höger eleven Singoalla Taikon med sin son i knäet.

Tema april 2015: Barn

andzrej bild barn
Foto: Andzrej Markiewicz

Nästan var tredje människa på jorden är ett barn – och det finns många dagar som uppmärksammar just barn och deras rättigheter. Här är ett axplock:

Gatubarnens dag 12 april
Nisan 23, Barnens dag (Turkiet) 23 april
Kodomo no hi, Barnens dag (Japan) 5maj
Adoptionsdagen (Sydkorea) 11 maj
Internationella barndagen (Kina samt vissa slaviska länder) 1 juni
Världsdagen mot barnarbete 12 juni
Internationella barndagen (Sverige) 5 oktober
Internationella flickdagen 11 oktober
Barnkonventionens dag 20 nov
Värnlösa barnens dag 28 december

Barnkonventionen
De mänskliga rättigheter som gäller speciellt för barn återfinns i Barnkonventionen, som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1982 och trädde i kraft 1989. Alla länder i världen har skrivit under den utom USA och Sydsudan.

Barnkonventionen slår bland annat fast att alla barn har rätt till lek, vila och fritid, och till social trygghet, god levnadsstandard och utbildning. Att den även säger att barn har rätt till sina hemligheter borde alla barn – och vuxna – känna till.

children prathams books
Foto: Pratham Books

Barnen får det bättre
Att det är barn som drabbas hårdast av fattigdom, krig och naturkatastrofer är ingen nyhet. Alla foton på och reportage om barnarbetare, gatubarn och barnsoldater som vi ser på tv eller läser om i tidningar, ger en nattsvart bild av det liv som hundratals miljoner barn i världen tvingas leva. Det är lätt att bli uppgiven och tro att alltfler barn bara  får det värre och värre. Men glädjande nog verkar utvecklingen gå åt rätt håll: Antalet barnarbetare i världen har minskat med en tredjedel sedan 2000. Allt fler barn får också gå i skolan: 2001 fick 82 % av alla barn i världen gå i skolan, och 2011 hade siffran stigit till 90 %. Dessutom dör allt färre barn av svält, sjukdomar och förorenat vatten.
Läs mer här