Pilgrimsvandringar i juli

Pilgrimsvandringar har fått ett stort uppsving. Det berättar diakon Peter Nygren som jobbar i Botkyrka församling och har hand om Sankt Botvids pilgrimsled i Botkyrka.

Historiskt är vandringarna ofta till någon helig plats, idag handlar vandringen minst lika mycket om vägen dit, berättar Peter. Den yttre vandringen är mot ett mål, över stockar och stenar, med naturen omkring, medan den inre vandringen är att ge sig själv tid att fundera på livet och ge tid och plats att möta Gud.

Vardagslivet är intensivt och vi ges sällan tid att reflektera inåt. Peter tror att pilgrimsvandringar kommer att fortsätta bli allt vanligare och pilgrimsmotivet finns sedan mycket lång tid tillbaka i nästan alla kulturer och religioner. Sankt Botvids pilgrimsled sträcker sig mellan Salems kyrka och Botkyrka kyrka.

Sveriges mest kända led, S:t Olavsleden, går mellan Sundsvall i Sverige och Trondheim i Norge. Den som vill börja redan i Finland och gå via Åland tar S:t Olofs sjöled som börjar i Åbo i Finland och slutar på Eckerö, Åland. Samma väg som pilgrimer gick och seglade under medeltiden på väg till Nidaros (Trondheim). Olav är Ålands skyddshelgon och det finns Olavskyrkor i både finska skärgården och på Åland. Kanske passerade Olav området på väg från Novgorod, där han varit i landsflykt, till Norge.

Sankt Olof

Sankt Olof (som han kallas i Sverige) blev Nordens första och mest populära helgon. Han var kung av Norge 1015–1028. Han är Norges nationalhelgon och firas på Olsmässodagen 29 juli.

Sankt Olof från Överselå kyrka, bild från Wikipedia

Sankt Botvid

Botvid föddes på Hammarby gård i nuvarande norra Botkyrka på 1000-talet. Som ung blev han kristen i England. Han är ett av Södermanlands skyddshelgon. Botvids helgondag är 28 juli.

Sankt Botvid från Överselå kyrka, bild från Wikipedia

Båda bilderna på helgonen kommer från Överselå kyrka, bild från Wikipedia.

Pilgrimens sju nyckelord är FRIHET, ENKELHET, TYSTNAD, BEKYMMERSLÖSHET, LÅNGSAMHET, ANDLIGHET och DELANDE (Kom-i-håg-ord FETBLAD).

I lindarnas stad

Den 9 juni 2022 är den riktigt stora dagen under Ålands hundraårsfirande. Den dagen är det 100 år sedan lagtinget på Åland sammanträdde för första gången. Det var i Mariehamn som är huvudort i den autonoma ögruppen och dess enda stad.

Mariehamn kallas de tusen lindarnas stad. Centralt i Mariehamn går den kilometerlånga allén som enligt Effie Pla måste vara en av Ålands mest kända platser.

Effie Pla kommer från Grekland och jobbar som informatör för inflyttade i Mariehamn.
-Jag tycker det är härligt att se hur lindarna ändras över årstiderna. På sommaren är allt så vackert grönt och under hösten får löven guldgula färger som nästan lyser när solen skiner på löven. Det är en riktig inspirationskälla för alla konstnärer och andra som vill ta bilder. När löven trillat ned på marken blir det färggranna högar som man kan gå igenom och som barnen brukar leka i.

Man började plantera lindar i Mariehamn i slutet av 1800-talet. I allén finns ungefär 400 träd.

LIND Tilia cordata

Linden växer upp till södra Norrland. Den kan bli 30 meter hög. Av blommorna som kommer i slutet av juli kan man koka te. Förkolnad lind kan användas som ritkol. Virket är lätt att snida och svara, snidade detaljer på möbler är ofta gjorda i lind.

Det svenska namnet lind har samband med orden lin och lina. Bast är det som finns mellan barken och veden. Det går att utvinna bast ur olika slags träd, men lind ger den allra lenaste sorten. Den kan användas till att göra rep, säckar, dörrmattor, korgar och blomsterbast.

Pedagogiska pärlor för sommaren 2022

Summera sommaren med hjälp av trädens blad och blommor. Det är vårt första tips i dessa Pedagogiska pärlor som räcker hela sommaren och därför har två extra sidor. Många av de andra tipsen inspirerar också till utomhus-utflykter. Och hela det tredje bladet handlar om saker som alla kan vara med på under sommarlovet. Trevlig sommar!

Pedagogiska pärlor sommaren 2022 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för mars 2022

Det börjar bli vår. Mars är den månad då det händer mest i Mångkulturella almanackan. Svårt att välja ut vilka dagar som ska lyftas fram här! Blunda och dikta kan göras vid flera av dagarna. Övningen Vem är normal? passar också vilken dag som helst. I tips-listan finns fler av månadens viktiga dagar med. Välj det som passar dig och din grupp.

Pedagogiska pärlor för mars 2022 som pdf

Blunda och dikta på Världspoesidagen och Earth Hour.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Mångkulturella almanackan delas ut på Åland

För tredje året i rad skickas Mångkulturella almanackan ut till samtliga dagis och skolor på Åland. Det är alltså tredje året i rad som vi samarbetar med Ålands landskapsregering kring utgivningen.

Landskapsregeringen skriver: ”Det görs för att året runt öka uppmärksamheten och kunskapen om olika kulturer och traditioner, men också för att lyfta de åländska dagarna, tanken är att alla ska kunna känna igen sig. Samarbetet med Mångkulturellt centrum innebär att alla personer som köper almanackan i Sverige också får lära sig mer om den åländska kulturen.”

Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig och Annika Hambrudd, utbildnings-, kultur- och integrationsminister

– Tidigare år har satsningen med den mångkulturella almanackan varit mycket uppskattat både av dagis och skolor. Därför kommer alla klasser i grundskolan och alla avdelningar på dagis att få en almanacka även i år, berättar utbildnings-, kultur- och integrationsminister Annika Hambrudd.

Från och med torsdagen 3 december delas almanackan ut kostnadsfritt vid Ålands museum så långt lagret räcker. Under utgivningsdagen är det fritt inträde till museets utställningar och öppet mellan kl. 11 och kl. 20.

– I år har vi den spännande nyheten att almanackan dessutom kommer att skickas ut till kommunernas ålderdomshem. Intresset kring tidigare utgivningar har generellt varit stort, men under rådande omständigheter har vi planerat det lite mer stillsamt. Vi vill inte riskera att för många samlas på ett ställe vid ett och samma klockslag, informerar specialsakkunnig Helena Flöjt-Josefsson.

Mullor och piroger

Islam har en lång historia på Åland. Vid mitten av 1800-talet hölls islamiska gudstjänster, 150 år innan Sverige fick sin första islamiska församling. De första muslimerna på Åland var ryska soldater, placerade på Bomarsunds fästning i Sund kommun. De flesta var tatarer.

Det fanns också judar bland soldaterna. Det är därför som det finns både en judisk och en muslimsk begravningsplats på Prästö vid Bomarsund.

Den 14 oktober 1917 fick Åland besök av den kände tatariska imamen Musa Carullah Bigi. Han skulle hålla gudstjänst med de muslimska soldaterna, som då var mellan 100 och 200, majoriteten tatarer. Tatarer brukar vid festliga tillfällen bjuda på en pirog, kallad pärämäts. De har spridits i Finland av de finländska tatarerna. Det är inte otänkbart att det 1917 vid imamens besök på Åland bjöds på just pärämäts.

 

Pärämäts

Pärämäts är en rund, friterad pirog med en liten öppning på ovansidan. Fyllningen är antingen köttfärs eller potatismos. Den brukar serveras med saltgurka, rödbetor och smetana. När den säljs som snabbmat i Tammerfors och Vasa i Finland är det många som äter den med stark senap.

Finländska tatarer i Finland och Sverige

De finländska tatarerna är en av Finlands sju “inhemska minoriteter” (motsvarar ungefär de “nationella minoriterna” i Sverige). En del finländska tatarer kom till Sverige redan på 1940-talet som flyktingar undan de finländska krigen. De finländska tatarerna var delaktiga i att grunda Sveriges första islamiska församling 1948. Den tatariska församlingen höll under 1950-talet eid-middagar i Konserthuset i Stockholm. Vad som bjöds på då vet vi inte, men det är mycket möjligt att där bjöds på en och annan pärämäts!

 

Åländska midsommarstänger

Midsommaren är en av de mest firade högtiderna på Åland. Det finns en midsommarstång i nästan varje by. Ingen är den andra helt lik. Gemensamt för dem är att stången är 10-25 meter hög och försedd med enkla eller korsade rår. De enkla stängerna är vanligast i skärgården medan det finns flest korsade rår på landsbygden.

Det finns många tolkningar kring symboliken bakom midsommarstångens olika detaljer: vädret, sjöfarten, jordbruket, fisket eller en önskan om att skapa en finare midsommarstång än den i grannbyn.

Ålands bibliotek har mycket mer att berätta. Läs här!

Åländsk midsommarstång

Den här bilden på en åländsk midsommarstång kommer ur Mångkulturella almanackan 2019 och är av Irene Thisner som gjort alla illustrationer i almanackan.

Mångkulturella almanackan 2019 ges ut i samarbete med Ålands landskapsregering

Mångkulturella almanackan 2019 ges ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer att finnas i alla grundskolor på Åland. Almanackan är därför berikad med Ålands och det svenskspråkiga Finlands viktiga dagar.

Bilden till höger visar uppslaget för juni med en åländsk midsommarstång.

– Samarbetet kring almanackan är spännande på flera sätt. För det första finns en nyfikenhet på olika kulturer, speciella dagar och högtider och samtidigt vill vi på Åland gärna sprida information om människorna, kulturerna och traditionerna som lever här, säger Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig inom integration och social hållbarhet. På Åland har sjöfarten länge varit viktig. Idag representeras våra knappt 30 000 ålänningar av 97 olika nationaliteter. Samtidigt har Åland en särskild ställning i Finland då vi bor i ett demilitariserat självstyrt örike som genom lag är enspråkigt svensk, har ett eget parlament, egen flagga och till viss mån egen lagstiftning. Så att få en Mångkulturell almanacka i handen som också inkluderar åländska traditioner och högtider är speciellt.

Ålands landskapsregering kommer att dela ut ett begränsat antal almanackor till allmänheten och de som arbetar inom Ålands landskapsregering.

En stor satsning är att almanackan kommer att delas ut till alla grundskolor. I årskurs 1-6 kommer en almanacka att pryda varje klassrum. I högstadierna riktas den till klassrum som är särskilt relevanta. Den kommer även att delas ut till daghem runtom på Åland.

– Tanken är att personalen dels ska få information om olika dagar och att de ”Pedagogiska pärlorna” kommer att kunna erbjuda konkreta verktyg kring hur man kan diskutera innebörden och uppmärksamma mångkulturalitet genom pyssel. Genom att Ålands landskapsregering fått vara med i processen av framtagandet av den Mångkulturella almanackan för 2019 kommer ålänningarna känna sig inkluderade, säger Helena.

Helena Flöjt-Josefsson kommer att medverka vid vår releasefest den 26 oktober på Mångkulturellt centrum. Då berättar hon mer om integrationsarbetet på Åland.

26 oktober: En kväll med Mångkulturella almanackan 2019

Releasefest för Mångkulturella almanackan 2019 ordnar vi tillsammans med Studieförbundet Bilda i Stockholm. Detta blir också inledningen på en serie med programverksamhet. Nästa gång är redan 1-2 november då vi tillsammans med föreningen Fuerza de los Andes uppmärksammar Todos Santos och Alla helgonsdag.

Välkomna till Mångkulturellt centrum i Fittja!

Omslag Mångkulturella almanackan 2019

Om Mångkulturella almanackan 2019

2019 är av FN utsett till Internationella året för ursprungsfolkens språk. Vi uppmärksammar samiska men också de övriga fyra nationella minoritetsspråken i Sverige får stort utrymme. I kalendern hittar du ord för årstiderna på många språk. Hur många? Vilka? Titta på hemsidan när året börjat!

Mångkulturella almanackan ges 2019 ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer bland annat att användas i samtliga förskolor och skolor på Åland.

Program 26 oktober

17.00 Öppnar vi. Välkomna att mötas i Länken!

Vi bjuder på något att mumsa på och att dricka. Köp almanackan till releasepris 100 kr. Bokutställning i biblioteket. Se också originalbilder ur årets almanacka och alla de Pedagogiska pärlorna som kommit ut. Barnaktiviteter finns.

17.30 Hälsar vi välkomna från Mångkulturella almanackan och Bilda

Samtal i biblioteket:

18.00 Nationella minoriteter i svenska läromedel. Venla Odenbalk, Sverigefinska ungdomsförbundet

18.30 Sankta Nino, helgonet som tog kristendomen till Georgien. Fader Shota Bitskinashvili, georgisk-ortodoxa kyrkan

19.00–19.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

Samtal i biblioteket fortsätter:

19.30–20.00 Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne. Lena Kättström Höök, Nordiska museet berättar om en ny bok

20.00 Integration på Åland: Därför använder vi Mångkulturella almanackan! Helena Flöjt Josefsson, Ålands landskapsregering

20.30–21.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

 

Tavernan är öppen hela kvällen. Kvällsbuffé dukas fram från 17.30.