Mullor och piroger

Islam har en lång historia på Åland. Vid mitten av 1800-talet hölls islamiska gudstjänster, 150 år innan Sverige fick sin första islamiska församling. De första muslimerna på Åland var ryska soldater, placerade på Bomarsunds fästning i Sund kommun. De flesta var tatarer.

Det fanns också judar bland soldaterna. Det är därför som det finns både en judisk och en muslimsk begravningsplats på Prästö vid Bomarsund.

Den 14 oktober 1917 fick Åland besök av den kände tatariska imamen Musa Carullah Bigi. Han skulle hålla gudstjänst med de muslimska soldaterna, som då var mellan 100 och 200, majoriteten tatarer. Tatarer brukar vid festliga tillfällen bjuda på en pirog, kallad pärämäts. De har spridits i Finland av de finländska tatarerna. Det är inte otänkbart att det 1917 vid imamens besök på Åland bjöds på just pärämäts.

 

Pärämäts

Pärämäts är en rund, friterad pirog med en liten öppning på ovansidan. Fyllningen är antingen köttfärs eller potatismos. Den brukar serveras med saltgurka, rödbetor och smetana. När den säljs som snabbmat i Tammerfors och Vasa i Finland är det många som äter den med stark senap.

Finländska tatarer i Finland och Sverige

De finländska tatarerna är en av Finlands sju “inhemska minoriteter” (motsvarar ungefär de “nationella minoriterna” i Sverige). En del finländska tatarer kom till Sverige redan på 1940-talet som flyktingar undan de finländska krigen. De finländska tatarerna var delaktiga i att grunda Sveriges första islamiska församling 1948. Den tatariska församlingen höll under 1950-talet eid-middagar i Konserthuset i Stockholm. Vad som bjöds på då vet vi inte, men det är mycket möjligt att där bjöds på en och annan pärämäts!

 

Åländska midsommarstänger

Midsommaren är en av de mest firade högtiderna på Åland. Det finns en midsommarstång i nästan varje by. Ingen är den andra helt lik. Gemensamt för dem är att stången är 10-25 meter hög och försedd med enkla eller korsade rår. De enkla stängerna är vanligast i skärgården medan det finns flest korsade rår på landsbygden.

Det finns många tolkningar kring symboliken bakom midsommarstångens olika detaljer: vädret, sjöfarten, jordbruket, fisket eller en önskan om att skapa en finare midsommarstång än den i grannbyn.

Ålands bibliotek har mycket mer att berätta. Läs här!

Åländsk midsommarstång

Den här bilden på en åländsk midsommarstång kommer ur Mångkulturella almanackan 2019 och är av Irene Thisner som gjort alla illustrationer i almanackan.

Pedagogiska pärlor för juni och juli

Nu är det sommar och här är sommarexemplaret av Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor.

flaggspel

Gör flaggspel, fundera på hur religioner kan uppmana oss att ta hand om naturen, skolstrejker och vad som gör någon till en god vän.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för juni och juli som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Mångkulturella almanackan 2019 ges ut i samarbete med Ålands landskapsregering

Mångkulturella almanackan 2019 ges ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer att finnas i alla grundskolor på Åland. Almanackan är därför berikad med Ålands och det svenskspråkiga Finlands viktiga dagar.

Bilden till höger visar uppslaget för juni med en åländsk midsommarstång.

– Samarbetet kring almanackan är spännande på flera sätt. För det första finns en nyfikenhet på olika kulturer, speciella dagar och högtider och samtidigt vill vi på Åland gärna sprida information om människorna, kulturerna och traditionerna som lever här, säger Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig inom integration och social hållbarhet. På Åland har sjöfarten länge varit viktig. Idag representeras våra knappt 30 000 ålänningar av 97 olika nationaliteter. Samtidigt har Åland en särskild ställning i Finland då vi bor i ett demilitariserat självstyrt örike som genom lag är enspråkigt svensk, har ett eget parlament, egen flagga och till viss mån egen lagstiftning. Så att få en Mångkulturell almanacka i handen som också inkluderar åländska traditioner och högtider är speciellt.

Ålands landskapsregering kommer att dela ut ett begränsat antal almanackor till allmänheten och de som arbetar inom Ålands landskapsregering.

En stor satsning är att almanackan kommer att delas ut till alla grundskolor. I årskurs 1-6 kommer en almanacka att pryda varje klassrum. I högstadierna riktas den till klassrum som är särskilt relevanta. Den kommer även att delas ut till daghem runtom på Åland.

– Tanken är att personalen dels ska få information om olika dagar och att de ”Pedagogiska pärlorna” kommer att kunna erbjuda konkreta verktyg kring hur man kan diskutera innebörden och uppmärksamma mångkulturalitet genom pyssel. Genom att Ålands landskapsregering fått vara med i processen av framtagandet av den Mångkulturella almanackan för 2019 kommer ålänningarna känna sig inkluderade, säger Helena.

Helena Flöjt-Josefsson kommer att medverka vid vår releasefest den 26 oktober på Mångkulturellt centrum. Då berättar hon mer om integrationsarbetet på Åland.

26 oktober: En kväll med Mångkulturella almanackan 2019

Releasefest för Mångkulturella almanackan 2019 ordnar vi tillsammans med Studieförbundet Bilda i Stockholm. Detta blir också inledningen på en serie med programverksamhet. Nästa gång är redan 1-2 november då vi tillsammans med föreningen Fuerza de los Andes uppmärksammar Todos Santos och Alla helgonsdag.

Välkomna till Mångkulturellt centrum i Fittja!

Omslag Mångkulturella almanackan 2019

Om Mångkulturella almanackan 2019

2019 är av FN utsett till Internationella året för ursprungsfolkens språk. Vi uppmärksammar samiska men också de övriga fyra nationella minoritetsspråken i Sverige får stort utrymme. I kalendern hittar du ord för årstiderna på många språk. Hur många? Vilka? Titta på hemsidan när året börjat!

Mångkulturella almanackan ges 2019 ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer bland annat att användas i samtliga förskolor och skolor på Åland.

Program 26 oktober

17.00 Öppnar vi. Välkomna att mötas i Länken!

Vi bjuder på något att mumsa på och att dricka. Köp almanackan till releasepris 100 kr. Bokutställning i biblioteket. Se också originalbilder ur årets almanacka och alla de Pedagogiska pärlorna som kommit ut. Barnaktiviteter finns.

17.30 Hälsar vi välkomna från Mångkulturella almanackan och Bilda

Samtal i biblioteket:

18.00 Nationella minoriteter i svenska läromedel. Venla Odenbalk, Sverigefinska ungdomsförbundet

18.30 Sankta Nino, helgonet som tog kristendomen till Georgien. Fader Shota Bitskinashvili, georgisk-ortodoxa kyrkan

19.00–19.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

Samtal i biblioteket fortsätter:

19.30–20.00 Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne. Lena Kättström Höök, Nordiska museet berättar om en ny bok

20.00 Integration på Åland: Därför använder vi Mångkulturella almanackan! Helena Flöjt Josefsson, Ålands landskapsregering

20.30–21.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

 

Tavernan är öppen hela kvällen. Kvällsbuffé dukas fram från 17.30.

Snart kommer Mångkulturella almanackan för 2019

Från 12 oktober kan du beställa i vår webbshop. Den 26 oktober släpps den. (Vi har fest då på Mångkulturellt centrum och du är bjuden! Håll utkik efter mer info om detta). Från slutet av oktober börjar vi skicka ut förhandsbeställda exemplar.

2019 är av FN utsett till Internationella året för ursprungsfolkens språk. Vi uppmärksammar samiska men också de övriga fyra nationella minoritetsspråken i Sverige får stort utrymme.
I kalendern hittar du ord för årstiderna på många språk. Hur många? Vilka?
Titta på vår hemsida när året börjat!

Mångkulturella almanackan ges 2019 ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer bland annat att användas i samtliga förskolor och skolor på Åland.

Till format blir den som 2018. Priser och mängdrabatter blir också som 2018: En almanacka kostar 135 kr, mängdrabatt vid köp av fler än tio: 120 kr styck. Vid mycket stora beställningar ger vi mer rabatt.

Den finns också att köpa från olika återförsäljare.

Bild ur temat för januari, alef. Bild Irene Thisner.