Tre rymdkvinnor

Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap firas 11 februari. Dagen instiftades av FN år 2015. Här är tre kvinnor som gjort stora bidrag till vetenskapen om rymden.

Valentina Teresjkova, Sovjetunionen och Ryssland, (född 1937) är den första kvinnan i rymden. Hon är kosmonaut och rymdingenjör. Hon var som ung intresserad av fallskärmshoppning och det var hennes kunskaper inom fallskärmshoppning som gjorde att hon blev antagen till det sovjetiska rymdprogrammet.  Hon sökte till kosmonaututbildningen och 1963 genomförde hon sin första rymdresa som varade i 22 timmar och 50 minuter. En krater på månen är uppkallad efter Teresjkova.

Frimärke med Valentina Teresjkova

Katherine Johnson, USA (1918–2020) var en av nyckelpersonerna i NASA:s rymdfärder. Hennes matematiska begåvning var tydlig redan när hon var liten. Hon blev den första svarta kvinnan som arbetade som forskare för NASA. Hon arbetade med komplicerade beräkningar för flera rymdprogram, även det som möjliggjorde de första människorna på månen 1969, Apollo 11.

Katherine Johnson på Nasa 1966
Katherine Johnson på Nasa 1966

Jessica Meir, född 1977. Medborgare i Sverige och USA. Hon är den första svenska kvinnan i rymden. 18 oktober 2019 blev hon historisk när hon tillsammans med kollegan Christina Koch genomförde den första rymdpromenaden med bara kvinnor som deltagare. Jessica Meir hade drömt om att blir astronaut sedan hon var fem år. I framtiden hoppas hon få åka till månen.

Meir under sin första rymdpromenad

Alla bilder är från Wikipedia.

 

Februari 2021

Vecka 5

Måndag 1 Interreligiös vecka för harmoni inleds FN

Internationella hijabdagen

Tisdag 2 Kyndelsmässodagen katoliker, protestanter

Yemanjá umbandatradition från Brasilien och Uruguay

Imbolc Vårens ankomst , wiccaner

Herrens möte i templet ortodoxa

Onsdag 3 Setsubun Vårens ankomst, japansk tradition

Torsdag 4 Jokkmokks marknad börjar

Världscancerdagen FN

Fredag 5 Högläsningens dag, LitWorld

Runebergsdagen finländsk tradition

Lördag 6 Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning FN

Samernas nationaldag

Söndag 7

Vecka 6

Måndag 8

Tisdag 9

Onsdag 10

Torsdag 11 Nymåne

Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap FN

Fredag 12 Kinesiskt, vietnamesiskt, mongoliskt, koreanskt nyår

Losar Tibetanskt nyår

Darwindagen  

Lördag 13

Söndag 14 Alla hjärtans dag
Vändagen,
Finland

Vecka 7

Måndag 15 Herrens möte i templet ortodoxa, julianska kalendern

Parinirvana Nirvanadagen, buddhister, vissa firar 8 februari

Tisdag 16 Vasant Panchami Början av våren, hinduer

Fettisdagen, katoliker, protestanter

Onsdag 17

Torsdag 18 Laylat al-Ragha’ib Ångerns och förlåtelsens natt, sunnimuslimer

Fredag 19

Lördag 20 Världsdagen för social rättvisa FN

Söndag 21 Internationella modermålsdagen Unesco

Vecka 8

Måndag 22

Tisdag 23

Onsdag 24 Sverigefinnarnas dag

Torsdag 25 Imam Alis födelsedag shiamuslimer

Fredag 26 Lyktfesten Avslutar nyårsfirandet, kinesisk, koreansk, vietnamesisk tradition

Purim judar

Lördag 27  Fullmåne

Sanghadagen theravada- buddhister

Meänkielidagen

Söndag 28 Kalevaladagen finsk tradition

Pedagogiska pärlor för februari 2021

Vi går mot ljusare tider men i februari är kvällarna fortfarande ganska mörka. Vi passar på att göra islyktor och pratar om ånger och förlåtelse. Vi läser om rymdkvinnor och lär oss hälsningsfraser på olika språk av varandra.

Bild på pdf

Hämta Pedagogiska pärlor för februari 2021 som pdf!

 

 

 

 

 


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Matematiken i kalendrar – inget är exakt

Intervju med Svante Janson som arbetar som professor i matematik i Uppsala och alltid har varit intresserad av kalendrar.

Vad är det du vill förstå om kalendrar?

I första hand de olika matematiska lösningarna. Många kalendrar försöker kombinera allt: året ska följa årstiderna och månaderna ska följa månens faser, samtidigt som år och månader ska bestå av hela dygn.

De grundläggande astronomiska enheterna går inte jämnt upp i varandra, så det finns ingen perfekt lösning, men många olika kompromisser. Man kan t.ex. ha en kalender som styrs av komplicerade astronomiska beräkningar (t.ex. den kinesiska), eller en kalender som har enklare matematiska beräkningar och bara ungefär följer sol och måne (t.ex. den judiska), eller man kan förenkla och helt strunta i månen (t.ex. gregorianska kalendern), eller i årstiderna (t.ex. muslimska kalendern). De flesta kalendrar räknar också med veckor och veckodagar (ofta men inte alltid 7 dagar), vilket är en ytterligare komplikation.

Men man kan också strunta helt i månader och bara räkna i veckor (t.ex., delvis, den gamla isländska kalendern, och nu i Sverige vid planering och schemaläggning i t.ex. skolor). Och man har ofta skottår med skottmånader, skottveckor eller skottdagar för att få kalendern att fungera.

Att uppmärksamma hur månen visar sig, kan det vara den enklaste tideräkningen?

Ja. Månens faser är ju en väldigt tydlig klocka, som (till skillnad från årstiderna) ändras märkbart från dag till dag. Och innan vi fick elektrisk belysning överallt var det nog väldigt tydligt om det t.ex. var fullmåne och ljust på natten eller inte. Men månen fungerade inte lika bra på sommaren i Norden, när det ändå är mer eller mindre ljust dygnet om, och månen är svårare att se. Dessutom syns månen förstås inte när det är mulet, så man får räkna dagarna tills det blir klart väder igen.

Men man behöver ju räkna tid under längre perioder än en månad. Man upptäckte nog för väldigt länge sedan att det går ungefär 12 månader på ett år, men man upptäckte nog bara några år senare att det inte stämmer precis; det går snarare 12 1/3 månader på ett år. Men inte heller det är exakt… Så här börjar problemen, och de olika lösningarna.

Välkommen till månen 2021

En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Jordens måne är den femte största månen i solsystemet.

Månens diameter är en 400-del av solens. Men månen ligger 400 gånger närmare jorden än solen gör. Därför ser de ungefär lika stora ut för oss.

De mörka områdena på månens yta kallas månhav, för längesedan trodde astronomer att de var fyllda med vatten. Men de består av stelnad basaltlava från en tid då månen var vulkanisk aktiv. De ljusare områdena på månen kallas högländerna.

Människor har varit på månen! Månlandningarna skedde mellan 1969 och 1972. Totalt 12 personer har gått på månen. Astronauternas fotavtryck kommer att bli kvar åtminstone i 10 miljoner år eftersom det inte finns något väder på månen.

Månen vänder alltid samma sida mot jorden. Det beror på att månen vrider sig runt sin egen axel i samma takt som den snurrar runt jorden.

Hela året 2021 kommer vi att återkomma ofta till månen och se hur den har använts och används av människor i tideräkning och högtidsfirande.

Från månen kommer ordet för månad, på svenska och på många andra språk. Kalendrar som utgår från månen brukar kallas månkalendrar. Det finns också kalendrar som bygger på jordens omlopp runt solen och de som kombinerar båda. Allt detta berättar vi mer om under året.

Nyårsfiranden 2021

Se vad många nyårsfiranden som börjar när det är nymåne! Har vi missat några? Tipsa oss!

JANUARI

Fredag 1 Nyårsdagen

Shogatsu Japanska nyåret (3 dagar)

Tisdag 12 Yennayer Nyår för ursprungsbefolkningen i Nordafrika

nymåneOnsdag 13

Torsdag 14 Vasilica det gamla nyåret romer från Balkan

Nyårsdagen ortodoxa, julianska kalendern

Torsdag 28

Tu bi-shevat Trädens nyår judar

Nyår mahayana- buddhister

FEBRUARI

nymåneTorsdag 11

Fredag 12 Kinesiskt, vietnamesiskt, mongoliskt, koreanskt nyår . (Det blir Oxens år i den kinesiska kalendern).

Losar Tibetanskt nyår

Fredag 26 Lyktfesten Avslutar nyårsfirandet kinesisk, koreansk, vietnamesisk tradition

Lördag 27

MARS

nymåneLördag 13

Tisdag 16 Eldfesten Chaharshanbe suri iransk nyårstradition

Lördag 20 Nouruz Nyårsfirande afghaner, iranier, zoroastrer, bahá’íer

Söndag 21 Newroz Nyårsfirande kurder, aleviter m.fl

Internationella Newroz-dagen FN

Söndag 28

APRIL

Fredag 2 Sizdah bedar Trettondagen av nouruz iransk och kurdisk tradition

nymåneMåndag 12 Songkran (3 dagar) Thailändska nyåret

Mesha Sankranti/Vaisaikhi Hinduiskt nyår

Onsdag 14 Baisakhi & Khalsa Nyår och församlingens grundande sikher

Onsdag 21 Nyår yezidier

Tisdag 27 Nyår theravada- buddhister

MAJ

nymåneTisdag 11

Onsdag 26

JULI

nymåneLördag 10

Lördag 24

AUGUSTI

nymåneSöndag 8 Nymåne

Tisdag 10 Hijra Islamiskt nyår sunnimuslimer

Söndag 22

SEPTEMBER

Onsdag 1 Kyrkligt nyår ortodoxa

nymåneTisdag 7 Rosh Hashana Judiskt nyår

Lördag 11 Nayrouz & Enkutatash Koptisk-ortodoxa och etiopiska nyåret

Tisdag 14 Kyrkligt nyår ortodoxa, julianska kalendern

Tisdag 21

OKTOBER

nymåneOnsdag 6

Onsdag 20

Söndag 31 Samhain Wiccanska nyåret

NOVEMBER

nymåneTorsdag 4

Fredag 19

DECEMBER

nymåneLördag 4

Söndag 19

Fredag 31 Nyårsafton

Januari 2021

Vecka 53

Fredag 1 Nyårsdagen

Maria, Guds moder Bön för världsfred,  katoliker

Shogatsu Japanska nyåret (3 dagar)

Lördag 2

Söndag 3

Vecka 1

Måndag 4 Punktskriftens dag Synskadades riksförbund

Tisdag 5

Onsdag 6 Epifania Trettondag jul ,  katoliker, protestanter

Theofania Kristi dop, ortodoxa

Julafton ,  koptisk-ortodoxa

Torsdag 7 Juldagen,   ortodoxa, julianska kalendern

Fredag 8

Lördag 9

Söndag 10

Vecka 2

Måndag 11 Seiji no hi De vuxnas dag,   japansk tradition

Tisdag 12 Yennayer Nyår för ursprungsbefolkningen i Nordafrika

Onsdag 13 Nymåne

Tjugondag Knut                                                                                              

Maghi Minnet av 40 martyrer, sikher

Torsdag 14 Vasilica romer från Balkan

Nyårsdagen ortodoxa, julianska kalendern                                                                                                                          

Fredag 15

Lördag 16

Söndag 17  

Vecka 3

Måndag 18 Martin Luther Kings dag USA

Tisdag 19

Onsdag 20

Torsdag 21 Fadimedagen   GAPF

Fredag 22

Lördag 23

Söndag 24 Alasitas Festen till Ekekos ära (3 veckor),  andinsk tradition

Vecka 4

Måndag 25

Tisdag 26

Onsdag 27 Internationella dagen till minne av Förintelsens offer FN

Torsdag 28 Fullmåne

Tu bi-shevat Trädens nyår,   judar

Nyår mahayana- buddhister                                                                    

Fredag 29

Lördag 30

Söndag 31


 

Med månen i fokus 2021

Snart inleds ett nytt år och här i Mångkulturella almanackan står månen i centrum hela det året. Månen är en naturlig tidmätare och grunden för många kalendrar. Vi ska förklara vi så mycket vi kan om månens betydelse för tideräkning. Solen får också vara med på några ställen.

I många kalendrar börjar månaden när månen är ny. Så här fungerar det med månfaserna:

Månskenet är solljus reflekterat av månen. Eftersom månen roterar kring jorden är det olika hur mycket av den solbelysta ytan som kan ses från jorden. Det är detta som skapar månens faser. När månen är full är hela den sida som är vänd mot jorden belyst.

Årets tryckta almanacka har alltså Månen som genomgående tema i text och bild, och det kommer att märkas här på webben också under 2021.

omslaget almanackan 2021

 

Pedagogiska pärlor för januari 2021

En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller asteorid i ett solsystem … Månen är temat i Mångkulturella almanackan 2021 vilket också kommer att märkas i årets Pedagogiska pärlor. Här kommer nu (i god tid) de första Pedagogiska pärlorna för 2021. Vi inleder med att nu i januari skrövla ihop och veckla ut en egen snygg måne. Gott nytt år!

bild på pdf















:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2021 som pdf!


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Drick mate med massasan eller bombillan

När vintern och kylan kommer är det härligt att det finns varma drycker. Varm choklad, kaffe, te, glögg … och yerba mate. Yerba mate är ett grönt te som växer i södra Sydamerika. Idag är det ganska vanligt i Sverige och går ofta att köpa i vanliga mataffärer i större städer och i hälsokostbutiker. En som gillar mate är Sam Almasri.

Mate med solrosfrön

Sam Almasri kom till Sverige från Syrien för fem år sedan. Första året i Sverige drack han inte yerba mate.

– Då hade jag fullt upp med att lära mig dricka bryggkaffe!

Men nu dricker han mate igen.

I Damaskus var matedrickandet en kompisgrej, säger han. Här i Sverige dricker han det ensam hemma. Mate passar att dricka när som helst tycker Sam, till och med efter kaffe. Eller sent på natten efter en fest. Det passar bra att äta nötter eller solrosfrön till.

Sams familj har också alltid gillat mate, såväl hans pappa, mamma, som bror. Alla dricker ur varsitt teglas och har sitt eget sugrör av metall stort som en penna, som kallas massasa.  Sam berättar att det är vanligt att ha både sin penna och sin massasa i bröstfickan.

Mate med tortas fritas

Det var guaranífolket i området som nu är nordöstra Argentina och Uruguay som började dricka mate. När spanjorer anlände på 1600-talet fick de snabbt smak för drycken. Odlingar startades och yerba mate kallades ”det gröna guldet”. Inte minst invandrade svenskar, i slutet av 1800-talet, var med och röjde djungel för plantagen.  När personer som utvandrat från bland annat Syrien till Argentina återvände, spreds drycken och blev populär i stora delar av sydvästasien.

Uruguayansk matekopp och argentinsk yerba

De flesta latinamerikaner brukar dricka yerba mate ur en kopp, ofta gjord av kalebass, och med ett sugrör av metall som kallas bombilla. Bombillan är större än massasan som syrier använder. Det heta vattnet hälls upp på termos så att man kan det med sig och dricka ute. Mate dricks långsamt och gärna i grupp. Man ska dricka upp allt så att det hörs ett slörp i sugröret. Sedan är det nästa persons tur och då fyller den som har termosen på nytt vatten. Om det regnar passar det bra med tortas fritas, en slags platta munkar.  Både yerba mate och tortas fritas passar också bra när det är snöigt och kallt. Varför inte kombinera julens bakverk och sötsaker med en kopp mate?

Tortas fritas

KALEBASS
Kalebass är frukterna från flaskkurbits, en växt i familjen gurkväxter. Den får stora frukter som kan torkas och användas till olika saker, bland annat att dricka mate ur. Det går att odla den i Sverige, men den behöver förkultiveras inomhus och växa på en varm växtplats, gärna ett växthus.

 

YERBA MATE Ilex paraguariensis är en art i familjen järneksväxter.