Mars 2013

1 F Välkomna våren, Baba Marta, Bulgarien

2 L

3 S

 

Vecka 10

4 M

5 Ti

6 O

7 To

8 F Internationella kvinnodagen, FN

Tanken på en internationell kvinnodag föddes runt sekelskiftet 1900. Då gällde det kvinnlig rösträtt, som inte infördes i Sverige förrän år 1921. Idag är syftet att hedra kvinnorörelsen och att uppmärksamma orättvisor mellan könen.

9 L

10 S Guden Shivas natt, Maha Shivaratiri, hinduer

En natt av fasta och bön till guden Shivas ära. I firandets bakgrund finns berättelserna om Shivas kosmiska dans som skapar, upprätthåller och förgör, samt om hans giftermål med Parvati.

Mors dag, Irland, Nigeria, Storbritannien

 

Vecka 11

11 M Nymåne

12 Ti

13 O

14 To

15 F

16 L

17 S Irlands nationaldag, S:t Patricks dag

 

Vecka 12

18 M

19 Ti Fars dag, Bolivia, Portugal, Spanien

Eldfesten, Charshanbe Suri, azerier, iranier

Ett urgammalt firande som handlar om kampen mellan onda och goda andar. Man tänder eldar utomhus och hoppar över flammorna med orden: ”Min blekhet är för dig. Din värme är för mig. Må du uppfriska mig”.

20 O Mors dag, Irak, Libanon m.fl. länder i Mellanöstern

Vårdagjämningen

Norooz, Newroz, Nawrouz, afghaner, iranier, kurder

Ett icke-religiöst nyår med flertusenåriga rötter. För afghaner är ”haft mewa”, en sallad på sju torkade frukter, del av traditionen. På det iranska ”haftsin”-bordet finns sju saker som alla börjar på ”s” på persiska, däribland äpplen för skönheten, vinäger för tålamodet och vetekorn för en god skörd. Bland kurderna firas Newroz ofta som nationaldag.

Världsberättardagen, WSD

21 To Internationella Downs syndromdagen, EDSA

Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, FN

Världspoesidagen, UNESCO

22 F Internationella vattendagen, FN

Utan mat kan vi överleva flera veckor, utan vatten bara ett par dygn. Vatten är världens viktigaste livsmedel.

Kennetdagen

Sedan 15 år finns en ”Kennetklubb” i Sverige, öppen för de 27 000 som heter just Kennet.

23 L Earth Hour, WWF m.fl.

En signal till världens politiker om att ta klimatförändringarna på allvar. 2012 deltog 147 länder i manifestationen.

24 S

 

Vecka 13

25 M Våffeldagen, Sverige

Jungfru Marie bebådelsedag

Greklands nationaldag

26 Ti Påsk, Pesach, judar

Helgen firas till minne av uttåget ur Egypten. Det hastiga uppbrottet gjorde att brödet inte hann jäsa. Därför äter man osyrat bröd under Pesach.

27 O Holi, hinduer

Fullmåne

28 To Skärtorsdagen, katoliker, protestanter

29 F Långfredagen, Jesu död på korset, katoliker, protestanter

30 L Påskafton, katoliker, protestanter

31 S Påskdagen, Jesu uppståndelse , katoliker, protestanter

Den kristna kyrkans största helg. Det var på påskdagen som Jesus uppstod från de döda. Urbi et Orbi är den välsignelse – till staden och världen – som påven ger från Peterskyrkan i Rom.

Sommartiden börjar

Sverigefinnarnas dag

flaggan

Den 24 februari är det sverigefinnarnas dag. Den firas nu för tredje året. Det finns mellan 450 000  och 600 000 sverigefinnar. Finland och Sverige har länge haft ett historiskt band till varandra vilket gör att sverigefinnarna blir en nationell minoritet. Sverige och Finland var ett och samma rike i över 600 år. Det har nästan alltid talats finska i Sverige och svenska i Finland.

Mirjaliisa Lukkarinen Kvist
Mirjaliisa Lukkarinen Kvist

Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, samordnare av sverigefinska minoritetsfrågor i Stockholms stad, berättar:

– Varför det heter just sverigefinnar är för att man vill särskilja från finnar i Finland, och betona den långa historiska kopplingen till Sverige, säger hon.

På sverigefinnarnas dag brukas det firas runt om i landet, berättar Mirjaliisa.

– Finlandsinstitutet i Stockholm brukar fira ganska stort med kulturevenemang. Det är ganska många kommuner som firar dagen. Sverigefinländarnas delegation delar även ut ett pris till den kommun som har gjort det bästa jobbet med att förstärka sverigefinnars position under föregående år. Första året man firade, alltså 2011, fick Eskilstuna priset. Andra året Surahammars kommun. Och nu i år får vi se vem som arbetade mest för sverigefinnar förra året, säger hon.

Att  just 24 februari blev Sverigefinnarnas dag beror på att det var Carl Axel Gottlunds (eg. Kaarle Aksel Gottlund) födelsedag. Han var en finsk folklivsforskare, folklorist, lektör, kulturpolitiker och fennoman.  Han grundade den första finska föreningen i Sverige i modern tid, Föreningen Stockholms Finnkår. Föreningen sammanträdde för första gången den 20 februari 1830.

FAKTA OM DE NATIONELLA MINORITETERNA

Sverige har 5 nationella minoriteter. Att vara en nationell minoritet innebär att man är en folkgrupp som funnits i landet under en väldigt lång tid. Dessutom ska gruppen ha en religiös, språklig eller kulturell tillhörighet samt vilja och strävan att behålla sin identitet.

För närvarande är de fem minoriteterna följande:

  • Samer
  • Tornedalingar
  • Romer
  • Judar
  • Sverigefinnar

De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Malin Jönsson – en julmänniska

Det är Malin Jönsson, 18 år, som under sin praktik från Medieprogrammet på Tumba gymnasium gjort intervjuer med helgfirare och almanacksanvändare. Nu närmar sig praktikperioden sitt slut och det är dags att fråga Malin själv om hennes förhållande till almanackan.

Är du en person som bryr sig om helger och högtider? Vilken är din favorithögtid?

– Jag är en julmänniska! Jag avgudar julen! Nu i julas gjorde jag ett ”Christmas Miracle” av mitt rum: då spände jag upp en vajer längs väggarna där jag hängde röda gardiner, jag hade en egen julgran i rummet och hade gjort i ordning en massa kartonger under den som såg ut som julklappar. Julen har alltid varit den högtid som känns viktigast för mig.

Vad har du lärt dig under din praktik med Mångkulturella almanackan?

– Jag har fått ett nytt perspektiv på allt och lärt mig mycket. Hade inte tänkt så mycket förut på att det finns så många olika sätt att leva utan bara knatat på i mina egna spår. Framför allt har jag fått en annan respekt för människor.

Kommer du att följa Mångkulturella almanackan även efter praktiken?

– Självklart!

Vi har ännu inte sett alla Malins intervjuer. Flera kommer att publiceras under februari och mars.

Malin Jönsson. Bilden är tagen i Vancouver, Kanada sommaren 2012.
Malin Jönsson. Bilden är tagen i Vancouver, Kanada sommaren 2012.

Carmen Blanco hedrar Moder Jord

Carmen Blanco genomför en ceremoni till Pacha Mama på ett klimätläger, Hästa gård, Akalla sommaren 2012
Carmen Blanco mfl genomför en ceremoni till Pacha Mama på ett klimatläger, Hästa gård, Akalla, sommaren 2012. Carmen står till höger i vit blus.

En helg i augusti varje år samlar Carmen Blanco sina vänner i sin trädgård vid radhuset i Gottsunda för att göra en ceremoni till Moder Jord. För Carmen som är miljöaktivist och aktiv i Latinamerikagrupperna är det lika viktigt att ta hand om Moder Jord nu, som när hon lärde sig av sin farbror för många år sedan som liten.

Carmen har bott i Sverige sedan hon var 15 år gammal. Hennes föräldrar kom hit som politiska flyktingar från Peru. Peru kännetecknas av sin starka indianursprungsbefolkning. Cirka 40 % av alla som bor i landet tillhör ursprungsbefolkningen. I Peru är de största grupperna Quechua och Aymara

– Vattnet, jorden, bergen, solen och månen är väldigt centrala inom vår världssyn. De gamla områdena i Anderna är väldigt beroende av miljön och därför har de utvecklat en sorts andlighet. Inte religion, det är för strikt. Men det kan finnas förbud och regler och så ändå. Vi befolkade Peru för 20 000 år sen och en del kommer säkert från den tiden. Vi kallar det kosmovision, alltså ett sammansatt sätt att se på världen där naturen är väldigt central, berättar Carmen.

För att hylla Moder Jord, som på ursprungsspråk heter ”Pacha Mama”, brukar man några gånger om året ha en ceremoni när man ger gåvor. I augusti är det den största, då är det Moder Jords månad. Då är Moder Jord extra mottaglig för gåvor. Ursprungsbefolkningen vill ha en ömsesidig relation med naturen. Eftersom de får så mycket vill de ge något tillbaka. Det är där ceremonin kommer in i bilden.

– Man brukar ge saker som kommer från naturen. Alkohol, frön, olika saker man skördat under året. Det är vanligt att man sparar till exempel den största potatisen eller liknande för att sedan kunna ge den som gåva, det ger då tur inför nästa potatisskörd. Nu för tiden kan man även köpa färdigproducerade kit med saker att ge, säger hon.

Carmen berättar att hennes farbror hade en historia om en gåva. Vid ett område vid kusten brukade man alltid ge ett speciellt frö. Han trodde att det var någon tradition och tänkte inte så mycket mer på det. Efter ett tag märkte han att när fröna började växa luktade de väldigt illa så alla skadedjur höll sig borta och bomullsplantorna de odlade kunde växa ifred. En del gåvor har alltså en tanke bakom.

Man brukar ha ceremonin hemma, ute i sin trädgård eller på sin åker. Man samlas och så gräver man ner gåvorna i jorden. Man brukar hälsa på bergen runt omkring och om man dricker något brukar man också stänka lite på marken så att jorden också ska få.

– I Sverige firar vi lite annorlunda. Eftersom man inte alltid kan vara ledig när det är brukar vi ha ceremonin helgen närmast den 1 augusti. Då samlas alla mina vänner från Peru och min familj hos någon och har ceremonin i någons trädgård. Vi ger symboliska saker från quechuakulturen men även saker från Sverige. En av mina kompisar odlar egna grödor på en kolonilott som vi brukar ha som gåvor, säger Carmen.

Kinesiskt nyår

Kina nyårNyår är för många människor en speciell högtid på året. Har man haft ett dåligt år finns det nu en chans att börja om på nytt. Har man haft ett bra är det bara att hoppas att nästa år går i samma tecken. Hur det än har varit är det dags att fira att nu börjar vi om.

Diana Wong är 24 år och bor i Sverige med sina syskon och föräldrar som flyttade hit från Hongkong innan hon föddes. Eftersom Kina är så stort firar man ganska olika beroende på var i landet man befinner sig. Grundidén är dock densamma överallt. Då nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet har det inget fast datum.

– Vi har ju en kinesisk almanacka men den är ju inte så bra, då den är väldigt komplicerad så det blir svårt att räkna ut. Andra generationens kineser använder den inte, för vi kan inte läsa den. Just nu är det Drakens år men 2013 blir Ormens, berättar Diana.

Redan två veckor innan nyår börjas det förberedas lite smått. Man plockar i ordning, gör det fint och pyntar det med bland annat apelsiner, mandariner och persikoblommor. Men man varken städar eller sopar då man inte vill sopa bort allt bra man har samlat på sig under året.

– Apelsiner och mandariner liknar guld och därför både äter man det och dekorerar med det, det representerar rikedom. Persikoblommorna har man för att de symboliserar kärlek. Har man till exempel döttrar så vill man att de ska gifta sig så fort som möjligt. Lägger man fram blommorna så hoppas man att de ska hitta kärleken, säger hon.

Något som också har en fast plats inom det kinesiska nyåret är de röda kuverten. Rött står för lycka så genom att ge någon ett rött kuvert ger man dem lycka. För att kunna ge bort ett sådant kuvert måste man vara något äldre och även gift. Är man ogift så kan man ta emot dem hur gammal man än är. För att få ta emot dem krävs det också att man säger något snällt. Vanligt är att man säger saker som ”Jag hoppas att du blir vackrare/rikare för varje år som går”. Det gäller alltså att ha kreativitet för att få ta emot ett kuvert.

– Senare på kvällen äter man en stor middag. Fisk är en rätt som måste vara med på bordet. Fisk är symboliskt på flera sätt. Förr i tiden ville man ha fisk på bordet för att det ska ge bra fångst nästa år. Det kinesiska ordet för fisk liknar också ordet för överflöd. Att ha fisk visar på överflöd, fortsätter Diana.

Efter maten går man ut för att träffa vänner och se fyrverkerier.

– Inne i städer är fyrverkerier förbjudna, det sköter istället regeringen. Fyrverkerierna var från början till för att skrämma bort till exempel rovdjur som skulle kunna äta upp fångst. Det brukar även finns lejonmasker för att skrämma bort onda andar, avslutar hon.

Samiska nationaldagen

henrikblind

Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6 februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum i Trondheim denna dag 1917.

Henrik Blind är renägande same och bor i Jokkmokk som ligger strax norr om polcirkeln.

Hur firas dagen i Jokkmokk?

– I år sammanfaller den samiska nationaldagen med den officiella invigningen av Jokkmokks marknad som har hållits på orten sedan 1605, dvs. i 408 år. Troligen kommer nationaldagen att uppmärksammas under invigningsceremonin. I övrigt brukar dagen firas med att den samiska flaggan vajar på de officiella flaggstänger och på sameskolan brukar det bjudas på tårta till skolbarnen. Jag själv brukar inte fira dagen på något speciellt sätt.

Finns det någon annan helgdag som är särskilt viktig i det nutida samiska året?

– Då samer lever på olika sätt så finns det ingen speciell dag som är särskild viktigt för alla samer. Det är olika sedvänjor och traditioner i respektive familj/släkt som avgör.

Är det fler människor som är intresserade av sitt samiska arv nu än förr?

– Det har hänt något under de senaste åren då fler och fler söker sig tillbaka till sina samiska rötter. Det är allt vanligare att möta samer som i vardagen har på sig sina samiska attribut såsom sjalar, broscher eller skoband. Det tycker jag är bra eftersom kulturen synliggörs och man slipper stämpel av exotism ju mer det samiska syns i det offentliga rummet.

Februari 2013

1 F

2 L

3 S Vårens ankomst, Setsubun Japan

 

Vecka 6

4 M

5 Ti

6 O Samernas nationaldag

Dagen, som är gemensam för alla samer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland, firades första gången år 1993, under FN:s internationella urbefolkningsår.

7 To

8 F  Parinirvana, Nirvanadagen, buddhister

Till minne av Buddhas död, när han vid 80 års ålder uppgick i nirvana. En dag för reflektion kring döden. Enligt buddhismen är detta inte någon sorgtyngd dag. För trots att döden är obegriplig, är den inte något att frukta. (firas även 15 februari)

9 L

10 S Kinesiska nyåret, Yuandan eller Chunjie

Den största högtiden för kineser. Alla som kan reser hem till sina familjer – ingen vill missa släktmiddagen på nyårsafton. Man storstädar, köper nytt och klarar upp konflikter. Äter dumplings och hoppas få det lyckobringande gömda myntet. Barnen får pengar i små röda kuvert – rött symboliserar lycka.

Vietnamesiska nyåret, Têt

Koreanska nyåret, Seollal

Mors dag, Norge

Nymåne

 

Vecka 7

11 M Japans nationaldag

Tibetanska nyåret, Losar

Hemmets husaltare dekoreras med blommor och offergåvor. Årets sista kväll äter man tibetansk nudelsoppa med handgjorda knyten i nio olika former. Man tillverkar en häxa som representerar det gångna årets illvilja och olycka. När häxan lämnar huset tar hon med sig alla problem.

Mongoliska nyåret, Tsaagan Sar

12 Ti Fettisdagen, Mardi gras, katoliker, protestanter

Fastan före påsk hade länge stor betydelse i Sverige. Den förbereddes genom kopiöst ätande, den svenska motsvarigheten till karneval – ”farväl till köttet”. Namnet Mardi gras syftar på att man skulle äta mycket och fet mat, även mjölmat som exempelvis semlor.

13 O Askonsdagen, katoliker, protestanter

14 To Alla hjärtans dag, många länder

Att denna dag särskilt uppmärksamma kärlek och vänskap är en ganska ny tradition i Sverige. I engelsktalande länder har dagen firats sedan medeltiden. Den har sina rötter i traditioner kring helgonet S:t Valentin, som dödades för sin kristna tros skull.

15 F Vasant Panchami, hinduer

Saraswatis dag, kunskapens gudinna. Men också en fest för att fira våren. Dagen går i den gula färgens tecken. Man klär sig i gult, äter saffranskryddad mat och bjuder på gula sötsaker. Många barn får också lära sig skriva sina första ord denna dag, som ett steg på kunskapens väg.

Kyndelsmässodagen, rysk-ortodoxa

Serbiens nationaldag

16 L   Litauens nationaldag

17 S

 

Vecka 8

18 M

19 Ti

20 O

21 To Internationella dagen för modersmål,  FN

22 F

23 L

24 S Purim, judar

Glädjehögtid till minne av när judarna räddades från att bli utrotade på 400-talet f.Kr. Efter en dags fasta blir det maskeradfest med massor av mat och dryck och presenter

Lyktfesten till andarna, Yuan-Xiao, Kina, Sydkorea

 Estlands nationaldag

Sverigefinnarnas dag

Sverigefinnarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Ställningen som nationell minoritet innebär bland annat rätten att i 26 kommuner prata finska med svenska myndigheter. Dagen firades för första gången 2011.

 

Vecka 9

25 M Fullmåne

26 Ti

27 O

28 To Kalevaladagen, finska kulturens dag

Karnevalstid

Dagarna före fastetiden är det i katolsk tradition karneval, då man ”sa farväl till köttet”. Men karnevalsfirandet rymmer också element ur äldre vårfester. Och det erbjuder ett tillfälle att i skydd av karnevalsmasken överträda gränser och protestera mot orättvisor.

Fastan före påsk hade länge stor betydelse i Sverige. Den förbereddes genom kopiöst ätande, semlorna har vi kvar från den traditionen. I år infaller Fettisdagen den 12 februari. Det är nu man ska äta sin första semla om man vill vara traditionalist.

Fettisdag dag heter Mardi Gras på franska. På den dagen avslutas den stora karnevalen med det namnet i New Orleans i USA, som då har pågått sedan trettondagen. Karnevaler före påskfastan firas i många länder i Europa, Syd- och Nordamerika. En stad som är minst lika berömd för sin karneval som New Orleans, är Rio de Janeiro i Brasilien. Det är till den brasilianska traditionen som många svenska karnevaler (som kan äga rum när som helst på året, men oftast på våren och sommaren) ansluter sig. Sambadansen som har ett afrobrasiliansk ursprung är ett viktigt inslag.

Mardi Gras
Mardi Gras

Den som befinner sig i Stockholm och gillar karnevaler bör inte missa Medelhavsmuseets intressanta programkväll den 8 februari. ”Under antiken, medeltiden och renässansen var karnevalen ett sätt att släppa alla hämningar, vända upp och ned på rådande hierarkier och slå sig lös. Karnevalen kretsade kring mat, sex och våld och kunde ibland utvecklas till rena folkresningar”, skriver de, och på museet får man såväl höra föredrag av idéhistoriker, som göra masker och festa själv.
:: Medelhavsmuseets programkväll

Karnevalen i Venedig
Karnevalen i Venedig

Tre snabba med Helena Ruschmeyer

Tre snabba med Helena Ruschmeyer som är enhetschef för Serviceboende och Mobila teamet i Botkyrka.

Varför köpte du den mångkulturella almanackan?

– Jag har jobbat på Mångkulturellt centrum, så jag har vetat om den länge. När jag bytte till mitt nuvarande jobb 2009 köpte jag den direkt för att visa att ”det här är jag”. Sen dess har jag köpt den. Nu har min chef börjat köpa den till sin ledningsgrupp.

Hur använder ni den?

– Vi har mycket personal som är till exempel ortodoxa och de firar ju på helt andra dagar. Almanackan visar att det inte behöver vara så stor sak att alla är olika. Min kollega har satt upp den på väggen men det har inte jag hunnit göra.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja, jag fortsätter som förut.  Varför ändra på ett vinnande koncept?

Helena R

Tre snabba med Leif Gustafsson

Tre snabba med Leif Gustafsson som är biträdande rektor på Tomtbergaskolan i Huddinge.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Nu har vi köpt den i fem år. De första gångerna vi köpte den var det som present till lärarna, sen fortsatte vi. Vi har även köpt den till förvaltningschefen och bara för att ha hos oss.

Hur använder ni den?

– Just nu sitter den mest på väggen för nöjes skull. Det är kul att diskutera vad som händer och lärarna brukar komma hit för att titta. Men man kanske skulle börja med någon slag högläsning så folk informeras om vad som händer.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja, vi kommer köpa den.

SONY DSC