Ryskt julfirande

Julhelgen närmar sig med riktigt stora steg. Snön har tagit över Sverige och nu ber vi till de vikarierande vädergudarna som tillfälligt tagit över tyglarna för vårt öde. Vi längtar efter att få umgås med våra nära och kära. Att få äta god mat och titta på Kalle Anka. Vi vet alla hur vi själva firar jul och nyår men hur gör andra?

Irina Järvinen kommer från Ryssland och bor nu i Södertälje sedan 10 år tillbaka. Hon bor med sin make och sedan hon flyttade hit har hon firat jul enligt svenska traditioner.

– Det finns ryska kyrkor dit man kan gå, men det gör inte jag, säger hon.

I Ryssland är det dock annat som gäller. Nyårsafton är den första dagen av firandet. Man börjar förbereda runt en månad innan genom att köpa julklappar och slå in dem. På dagen samlas man sedan hemma hos någon där barnen kan dansa runt en klädd gran och få presenter och godis. Förr i tiden brukade man även ge varandra mandariner bara för att det var brist på dem. På nyårsafton kommer även Ded Moroz.

Ded Moroz är Rysslands motsvarighet till tomten. På svenska översätts han till Farfar Frost. Enligt ryska folksagor är han sträng men mycket rättvis och omsorgsfull. Han är klädd i en lång röd fårskinnspäls, ett par röda stövlar, en stor mössa och en vandringstav. Antingen kommer han gående eller så åker han en släde med tre hästar. Han har sällskap av Snegurotjka, snöflickan. Hon är en symbol för frusna vatten och floder.

– Efter det så träffas man på kvällen och säger farväl till det nya året. Då äter man mat och dricker champagne. Det är som en tradition att bordet ska vara fyllt med väldigt mycket att äta. Klockan tolv går man ut och samlas på ett gemensamt ställe där man firar med musik, dans och fyrverkerier, berättar Irina.

Julafton firas i Ryssland den 7 januari. Den 6 januari går man till kyrkan på en mässa som börjar elva på kvällen och slutar vid två på natten. Dagen efter samlas man och äter julbord. Är man troende så fastar man i 40 dagar innan. Då äter man ingenting som kommer från djur, så som kött, mjölk och smör.

– När Ryssland var Sovjetunionen var julafton förbjuden att fira. Jag tror att det är därför vi firar på nyår nu, avslutar hon.

symbols-ded-moroz

Intervju: Malin Jönsson

Mayaledare dementerar jordens undergång

Carlos Barrios, språkrör för mayarådet i Guatemala dementerar, i tidningen El Tiempo i Colombia, att världen skulle gå under på fredag. Det finns en kollektiv hysteri i världen på grund av mayakalendern och dess påstådda beräkning att jorden går under 21 december. Det har spridits via internet och till och med på bio. Enligt Barrios beror den på att Hollywood, för att tjäna pengar, har spridit missuppfattningar och blandat ihop mayakalendern med den kinesiska.

I Colombia har människor som tror på profetian byggt underjordiska skyddsrum där de lagrar mat och vatten. Enligt El Tiempo är det så många som var femte person i USA som tror att de inte kommer att få uppleva en lördag denna vecka. I Serbien är hotellen i Monte Rtanj, där det påstås vara säkert, fullbokade.

Men den goda nyheten är att världen inte går under, säger Carlos Barrios, språkrör för Consejo de Ancianos (de äldres råd) i Guatemala.

– Den 21 december avslutas en lång kosmisk cykel på 5200 år och en ny inleds.

– Vad kommer att hända med jorden då?

– Det kommer att ske en energiväxling. Vi kommer att börja vibrera i ett nytt medvetande i harmoni med Moder Jord.

I Guatemala blir det istället för jordens undergång en stor konsert med U2, Plácido Domingo och Elton John den 20 december.

maya

Store hövding det finns bara plats fram till 2012!!!
Ha! Låt det vara, det kommer att skrämma skiten ur några i framtiden
 
 

Mayaindianer i nutid är oftast katoliker, men i Mexiko finns många som konverterat till islam.

Tre snabba med Petra Bunsop & Tove Möller

Tre snabba med Petra Bunsop och Tove Möller på Swedavia som driver och utvecklar verksamhet på elva svenska flygplatser, bland annat Arlanda.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Vi hittade den på nätet och tyckte att den verkade intressant. Dessutom kändes den väldigt relevant på en flygplats. Ett ställe där människor från hela världen möts. Det är ett bra sätt att lyfta fram vad människor firar och vad de äter till exempel.

Hur använder ni den?

– Vi brukar berätta vissa saker på vår facebooksida för de som följer den. Annars tycker vi att det är roligt och lärorikt sätt att få reda på vad som händer i världen. Dessutom får man alltid en ursäkt att fira.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja det kommer vi.

SONY DSC

Intervju: Malin Jönsson

Chanuka, ljusfesten

Den här veckan firas Chanuka som också kallas  ljusfesten och tempelinvigningsfesten. Varje dag  tänds ett nytt ljus i den åttaarmade chanukkaljusstaken, som också kallas chanukia.

Stockholms största chanukia tändes i går kväll i Kungsträdgården, och på skridskobanan i Kungsan  kunde man åka till judisk musik.

Chanuka är en åtta dagar lång helg, som börjar den 25:e i den judiska månaden kislev, vilket var i söndags.

Chabad Stockholm har ett recept på latkes, judiska potatisplättar. det hör till chanuka att servera mat stekt i olja.

:: Recept på latkes, och mer om chanuka

Sverigefinnarnas dag finns nu i Svenska Akademiens almanacka

Så här dagen efter Nobeldagen kan det passa att nämna att Svenska akademien beslutat att Sverigefinnarnas dag, som är den 24 februari, ska finnas med i Akademialmanackan. Det var 2011 som dagen firades första gången. Det året var den inte ens med i Mångkulturella almanackan, men vi blev uppmärksammade på det av våra läsare och 2012 finns den med.

Svenska Akademien skriver om sitt val att ta med dagen:

”Beslutet grundar sig bland annat på att sverigefinnar utgör den största nationella minoriteten i Sverige. Antalet personer med finsk bakgrund i Sverige beräknas för närvarande till ca 675 000 personer.

Att den 24 februari valts för att synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet beror på att det är folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag. Han levde mellan åren 1796 och 1875 och var finländsk folklorist och författare.”

:: Akademialmanackan

Tre snabba med Jakob Fellsman

Tre snabba med Jakob Fellsman som är marknadsansvarig på Svenska Retursystem, som arbetar mot livsmedelsbranschen.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Min arbetskollega var på ett seminarium där hon hörde talas om den och sen dess har vi köpt den. Nu har vi köpt den i tre år. Den är väldigt bra med tanke på hur stor kundkrets vi har.

Hur använder ni den?

– Vi kombinerar både nytta och nöje med den. Den är väldigt rolig, att alltid ha en anledning att ta en extra kaffe för att fira något. Dessutom är den bra då vi jobbar inom livsmedelsbranschen och märker att konsumtionen ökar under vissa högtider och då kan vi hålla koll när de är.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Vi har redan beställt den.

malins 005

Intervju: Malin Jönsson

December 2012

1 L       Internationella aidsdagen, WAD
Att bära ”Röda bandet” är ett sätt att stödja kampen mot den smitta som hittills har skördat 25 miljoner liv och som ca 33 miljoner människor i världen bär på.
2 S      Första advent, kristna
Ordet advent kommer från latinets adventus (ankomst) som i folkmun blivit lika med ”väntan”. Den tar sig uttryck i adventsljusstakens fyra ljus, som tänds ett efter ett. Många följer julkalendern på tv, och öppnar luckor i adventskalendrar. Stjärnor och elljusstakar i fönstren lyser upp vintermörkret.Vecka 49
3 M      Internationella dagen för handikappade, FN
Den som har en funktionsnedsättning blir funktionshindrad först när miljön inte är tillgänglig. Frågan om tillgänglighet är en angelägenhet för alla. Vem vet hur morgondagen ser ut?
4 Ti
5 O      Nationell manifestationsdag mot främlingsfientlighet och rasism5i12-rörelsen
Thailands nationaldag
6 TO    Finlands nationaldag
7 F
8 L       Bodhidagen, buddhister
9 S      Andra advent, kristna, gregoriansk tideräkning
Tempelinvigningsfesten, Chanuka (8 dagar) judar
Varje kväll under Chanuka tänder man ett ljus i en särskild åttaarmad ljusstake, så att till slut alla ljusen brinner. För judar är högtiden en symbol för religionsfriheten.Vecka 50
10 M    Mänskliga rättigheternas dag, FN
Deklarationen om de mänskliga rättigheterna antogs 1948.
Nobeldagen
Alfred Nobel instiftade fem priser att delas ut till personer som ”gjort menskligheten den största nyttan”.
11 Ti
12 O
13 To   Fullmåne
Luciadagen, Sverige
Lucia är en blandning av medeltida traditioner. Här möts det italienska helgonet Sankta Lucia och Lucifer, mörkrets herre, som sades vara särskilt aktiv under årets längsta natt – vilket Lucianatten var innan Sverige bytte kalender från den julianska till den gregorianska.
14 F
15 L
16 S    Tredje advent, kristnaVecka 51
17 M
18 Ti    Internationella migrationsdagen, FN
19 O
20 To
21 F     Vintersolståndet
22 L
23 S     Fjärde advent, kristnaVecka 52
24 M     Julafton många länder
25 Ti    Juldagen, Kristi födelse, många länder
26 O    Kwanzaa (7 dagar), afroamerikaner
I USA firar många afroamerikaner Kwanzaa istället för jul, en hyllning till den afrikanska kulturen och ett sätt att bevara och stärka kulturarvet. Denna relativt nyskapade helg avslutas med en stor fest där man ger varandra presenter. Namnet betyder ”den första frukten från skörden” på swahili.
27 To
28 F     Fullmåne
Värnlösa barns dag, katoliker, protestanter
I El Salvador och flera andra latinamerikanska länder är Día de los Inocentes även en dag för skämt.
29 L
30 SVecka 1
31 M    Nyårsafton, hela världen

Día de los muertos

Hos många kulturer före koloniseringen av amerikanska kontinenten fanns det ett tillfälle om året då man mindes de döda samt firade livets och dödens två kompletterande delar. Denna tradition fick sedan gå ihop med Alla Helgons Dag.