Midsommar Latino en av Stockholms sommarfestivaler

midsommar

Det började år 1991. Några latinamerikanska flyktingfamiljer kände sig väldigt ensamma i Stockholm på midsommarafton. Stan var som död. Alla människor var någon annanstans.

Familjerna ordnade en grillfest på Järvafältet och det blev början till vad som nu är ett begrepp i Stockholm – Midsommar Latino, en festival som har mellan 7000 och 10 000 besökare varje midsommar.

Wilson Duran har varit med i arbetet med festivalen sedan 1996. Under de åren har festivalen utvecklats och förändrats. Från början hade den en mycket latinamerikansk prägel, några år i början var solidaritet med Kubas folk huvudtemat. Men händelser i Sverige, som lasermannens härjningar, gryende rasism och det faktum att Sverige, och inte minst trakterna kring Järvafältet, är ett mångkulturellt samhälle förändrade inriktningen.

– Vi vill att det mångkulturella samhället ska speglas i både vilka artister som uppträder och i publiken, säger Wilson. Ibland har det hänt att latinamerikaner ifrågasatt hur festivalen förändrats, då säger jag till dem ”bevara latinamerikanska festivalen latinamerikansk” det resonemanget låter bekant. Nej framtiden är blandad – ingen kan stoppa det!

Numera är inte latinamerikanerna den största gruppen i publiken, inte om man lägger ihop alla de som inte är latinamerikaner: somalier, eritreaner, turkar, kurder, svenskar och andra.

– Vi vill också få bort Rinkebystämpeln, vi är helt enkelt en av Stockholms sommarfestivaler.

Sedan några år tillbaka samarbetar festivalarrangörerna med ungdomsnätverket Aqua Viva. De ordnar auditions med ungdomar på Stockholms fritidsgårdar och ungdomshus, de grupper som till slut väljs ut av en jury får uppträda på festivalen.  Och ungdomarna lär sig om demokrati, om att arbeta i projekt, de får självförtroende.

– Jag jobbar inte med festivalen för att ordna underhållning för vuxna, säger Wilson som just tagit ut två veckors semester för att arbeta med festivalförberedelser, jag skulle strunta i festivalen om det inte vore för ungdomarna. Det är det som är meningsfullt!

Midsommar Latino 2013 äger rum på Midsommardagen, lördagen den 22 juni, på Eggeby gård, Järva Folkets Park i Stockholm.

Biljett: 60 kr

Midsommarlatinos hemsida

midlatino

Maj 2013

1 O Första maj, många länder

En dag född ur arbetarrörelsens internationella kamp för åtta timmars arbetsdag, inledd på 1880-talet. Har sedan lång tid tillbaka firats som den första vårdagen i Europa. Allmän helgdag sedan 1939.

2 To

3 F Långfredagen, ortodoxa

Konstitutionsdagen, Polen

4 L

5 S Påskdagen, ortodoxa

Mors dag, Portugal, Spanien, Ungern

Barnens dag, Kodomo no hi, Japan

 

Vecka 19

6 M Annandag påsk, ortodoxa

De dödas vilodag, Thnatho, syrisk-ortodoxa

En dag för kyrkogårdsbesök. Man ber om Guds nåd för de avlidna och prästen håller korta mässor. Besökarna bjuder varandra på påskägg och bakverk och leker ”picka ägg” med målade kokta ägg.

Djurdjevdan (4 dagar), Södra Balkan, romer

En hyllningsfest till sommaren, som anses föra med sig förnyelse, lycka och välgång. Före festen storstädar man och dekorerar hemmet med löv och levande ljus. Att tvätta sig med renande vatten från en speciell källa eller kyrka är viktigt. Festen bjuder på grillat lamm, sång och dans natten lång.

7 Ti

8 O

9 To Kristi himmelsfärdsdag, katoliker, protestanter

Europadagen, EU

27 europeiska länder, 500 miljoner människor, ingår i den union som föddes ur ruinerna efter andra världskriget.

10 F Mors dag, El Salvador, Mexiko

Nymåne

11 L Adoptionsdagen, Sydkorea

Sedan Koreakrigets slut 1953 har närmare 200 000 internationella adoptioner genomförts från landet. Cirka 10 000 svenskar är adopterade från Sydkorea.

12 S Mors dag, Danmark, Finland, Indien, Italien, Pakistan, Turkiet, USA

 

Vecka 20

13 M Fátima, Portugal

Pilgrimsfärder är vanligt inom många religioner. Muslimer beger sig till Mekka, judar till Jerusalem och kristna till exempelvis Rom, Lourdes eller – Fátima. På denna plats sägs Jungfru Maria ha uppenbarat sig för tre herdebarn år 1917. Varje år besöker hundratusentals pilgrimer Fátima.

14 Ti Teckenspråkets dag

15 O Shavout, judar

16 To Europeiska språkdagen, EU

17 F Internationella dagen mot homofobi, IDAHO

Norges nationaldag¸Syttende mai

Norges nationaldag är en stor folkfest där barntåg med sång, musik och flaggviftning hör till de viktigaste inslagen. Firandet är starkt präglat av norrmännens glädje över att vara ett fritt land. Fritt från såväl dansk som svensk överhöghet, och fritt också från den nazityska ockupationen under andra världskriget.

18 L Pingstafton, katoliker, protestanter

19 S Pingstdagen, katoliker, protestanter

Denna dag fylldes Jesu lärjungar av den helige Ande, fick förmågan att tala jordens alla språk och reste ut i världen för att sprida den kristna tron.

 

Vecka 21

20 M

21 Ti Världsdagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling

FN

Montenegros nationaldag

22 O Jemens nationaldag

23 To

24 F Eritreas nationaldag

25 L Vesak, Buddha purnima, buddhister

Buddhismens största högtid firar Buddhas födelse, upplysning, bortgång och slutgiltiga nirvana. Man klär sig i vitt och templen fylls med vita lyktor som symboliserar Buddhas upplysning. Över 500 miljoner människor i världen är buddhister.

Fullmåne

26 S Mors dag, Frankrike, Polen, Sverige

Nästan varje månad firas en Mors dag någonstans i världen. Ursprungen är olika, alltifrån religiös kult i antikens Grekland till en fredsappell under amerikanska inbördeskriget.

 

Vecka 22

27 M Mors dag, Bolivia

28 Ti Etiopiens nationaldag

29 O

30 To

31 F Internationella dagen mot tobak, FN

Harald Edelstams dödsdag blir internationell civilkuragedag

Stiftelsen Harald Edelstam arbetar för att etablera Harald Edelstams dödsdag, den 16 april, som den “internationella civilkuragedagen”. 2013 skulle Harald Edelstam ha fyllt 100 år.

Harald Edelstam var Sveriges ambassadör i Chile vid tiden för militärkuppen 1973. Genom hans insatser kunde cirka 1300 chilenare och andra latinamerikaner som flytt till Chile få asyl i Sverige.

I Uruguay utgavs ett minnesfrimärke i mars i år.

edelstam

Stiftelsen Harald Edelstam delar ut Edelstampriset den 16 april vartannat år.

April 2013

Vecka 14

1M Annandag påsk, katoliker, protestanter

Första april, många länder

Assyriska nyåret, Kha b-Nisan

Nisan firas helst med stora fester och sammankomster utomhus, som kan vara i flera dagar. I Sverige bjuder föreningar in till stor fest med mycket god mat, dans och musik.

Irans nationaldag

2 Ti

3 O

4 To Gravstädningsdagen, Qingming, Kina

5 F

6 L

7 S Världshälsodagen, FN

Mors dag, Armenien

Vecka 15

8 M Internationella romadagen

År 2000 fick romerna officiell status som en av Sveriges fem nationella minoriteter. Därmed blev också romani, som svenskan lånat ord som tjej, jycke och haja från, ett officiellt svenskt minoritetsspråk. Dagen firas över hela världen, och datumet minner om kongressen i London 1971 då grunden lades till en internationell samverkan romer emellan.

9 Ti Iraks nationaldag

10 O Nymåne

11 To

12 F

13 L Thailändska nyåret, Song Kran (3 dagar)

Det thailändska nyåret infaller strax före regnperioden och firas med stora vänskapliga vattenkrig på gator och torg. Att få vit färg på sig betyder lycka, att bli blöt av vatten att man blir ren till det nya året. Den man har blött ner önskar man ”Sawatdee pee mai” – gott nytt år!

14 S Solens nyår, Vaisakhi, hinduer, sikher

Över 20 miljoner sikher världen över högtidlighåller nyåret. Då firas minnet av hur sikherna fick sina fem kännetecken: turbanen, träkammen, underbyxorna, dolken och silverarmbandet. Man besöker tempel och går i processioner med sikhernas heliga skrift.

 

Vecka 16

15 M

16 Ti

17 O Syriens nationaldag

18 To

19 F

20 L

21 S

 

Vecka 17

22 M

23 Ti Världsbokdagen, UNESCO

Barnens dag, 23 Nisan, Turkiet

Denna dag får barn ersätta politikerna i Turkiets regering och visa hur viktigt det är att barn får göra sina röster hörda. Barnens dag är en festdag med parader och uppträdanden.

24 O Palmsöndag, katoliker, protestanter

25 To Nyår, theravadabuddhister

Apgudens firande, Hanuman Jayanti, hinduer

Fullmåne

26 F Stora bededag, Danmark

27 L

28 S Lag Baomer, judar

Digital detox week, USA

 

Vecka 18

29 M

30 Ti Valborgsmässoafton, Sverige

En sann folkfest. Människor samlas kring eldar för att hälsa våren med sång, tal och fyrverkerier. ”Majbrasan” har en lång tradition. Den tändes ursprungligen för att jaga bort övernaturliga väsen och rovdjur innan djuren släpptes ut på vårbete. I Tyskland kallas dagen Walpurgisnacht, och i Finland Vappu.

Sepidar och Ashna firar nyår

Newroz

Sepidar Hosseini och Ashna Rasoal är två tjejer som båda firar vårdagjämningen. Newroz/Nouruz är en högtid då man samlas och välkomnar våren.

Sepidar bor i Stockholm och jobbar med grafisk design. Hon har även gjort en egen kalender tillsammans med sin kompis, en kalender som liknar den mångkulturella almanackan. Där har hon lagt in både riktiga och påhittade högtider, så som baklavans dag. En högtid som däremot är på riktigt är Nouruz.

– Nouruz är en vårfest som inte har något med den muslimska religionen att göra. Det är mer att man hälsar våren välkommen. Man hoppar över eldar och sjunger sånger om att elden ska göra en fri från sjukdomar. Man dukar ett bord med sju specifika saker som börjar på bokstaven s som symboliserar olika saker, berättar Sepidar.

De sju saker som finns på bordet är;

  • Senjed: en sorts söt frukt som symboliserar kärlek eftersom den växer i öknen under svåra förhållanden. 
  • Somāq: en sur krydda som symboliserar soluppgångens röda färg.
  • Sabzeh: groddar av vetekorn som symboliserar återfödelse och god skörd.
  • Sib: ett rött äpple som symboliserar skönhet och hälsa.
  • Samanu: memma som symboliserar sötma och rikedom.
  • Sir: vitlök som symboliserar liv och växtkraft.
  • Serkeh: vinäger som symboliserar förändring och förnyelse.[1]

Ashna flyttade till Stockholm från Borås för ett år sedan. Nu läser hon till lärare. Hon berättar att dagen innan Newroz infaller så brukar man köpa fina kläder och handla mat. För kurder är Newroz som en nyårsdag.

– Det finns en myt om hur Newroz uppkom. 700 år före Kristus fanns det en ond kung som hette Zuhak. Han styrde och förslavade det kurdiska folket. Kungen led av en sjukdom som gjorde att han hade två stora ormar växandes på sina axlar. Ormarna ville äta upp Zuhaks hjärna så för att undvika det lät han varje dag döda en pojke och en flicka för att kunna mata ormarna med deras hjärnor.

En som hade lidit av detta var smeden Kawa. Han hade förlorat sju barn till ormarna. Det kurdiska folket bad honom att leda ett uppror mot kungen och den 21 mars gjorde han det. Han dödade både ormarna och Zuhak och släpade sedan ut honom ur palatset han bodde i för att visa att han inte längde kunde förtrycka dem. När upproret lyckades tändes eldar uppe på kullar och berg för att sända nyheten, säger Ashna.

Nu för tiden har Ashna svårt att fira Newroz.

– Det tråkiga är att jag kanske inte kan fira det nu. Man får inte ledigt från jobb och skola här i Sverige för det är Newroz. Jag kan åka hem för jul för då tillåter samhället mig att vara ledig. Så det prioriteras mindre när alla inte kan få ledigt samtidigt, säger hon.

Newroz/Nouruz firas vanligvis mellan den 18-22 mars beroende på solens position över himlen. I år är det den 21 mars.

I Stockholm kan du vara med och fira både eldfesten och Newroz/Nouruz.

Den 19 mars klockan 18.00 – 21.00 i Kungsträdgården firas eldfesten.

Den 26 mars klockan 19.00 på Circus firas Newroz/Nouruz.

Maslenitsa: den ryska ”karnevalen”

Maslenitsa, Boris Kustodiev, 1919, Isak Brodskymuseet, St. Petersburg
Maslenitsa, Boris Kustodiev, 1919, Isak Brodskymuseet, St. Petersburg

Maslenitsa, Smörveckan, firas sju veckor före den ortodoxa kyrkans påsk. Man brukar också säga att det är under vinterns sista vecka. I Stockholm har Ryska riksförbundet ordnat firande i fem år nu. Man har hållit till på Medborgarplatsen och på Stortorget; i år blir det folkfest i Kungsträdgården den 16 mars.

Maslenitsa är den sista veckan som mjölk, ost och andra mejeriprodukter är tillåtna före fastan. Därför är den typiska maträtten blinier (boveteplättar). Det är också sista chansen att festa innan den allvarliga fastetiden tar vid. Man åker kälke och släde (hästarna är prydda med färggranna band), barnen har snöbollskrig. Vid ett stort bål brukar man bränna en halmfigur som symboliserar vintern. Maslenitsa är alltså en slags ryskortodox variant på den katolska karnevalen.

Natalia Zinovjeva från Stockholm, som bland annat driver en blogg om flerspråkighet, berättar att nu brukar de inte ha något stort firande.

  • Men när jag bodde hos min mamma i Tallinn brukade hon göra pannkakor. Min mamma bakade kulitj, en rysk påskkaka. Jag har faktiskt aldrig bakat den, men kanske borde leta fram receptet…

Hur firar ni nu i Sverige i er rysk-spansk-svensk-språkiga familj, blir det påsk två gånger då, en ortodox och en katolsk?

  • I Sverige firar vi påsk bara en gång, men släktingarna i Tallinn brukar faktiskt ringa eller skriva och önska glad påsk två gånger om året!

Fira i Kungsträdgården! Läs mer på Ryska riksförbundets sida.

Här finns ett recept på blinier

Natalia Zinovjevas blogg Vägen till trespråkighet

Ny stiftelse i Fittja dokumenterar kulturarv

bildJVG-hacpa

Arbetet med Mångkulturella almanackan handlar om att dokumentera och synliggöra kulturarv. Det är vad vi håller på med, ibland mera lekfullt, andra gånger mer allvarligt. Därför var det så roligt att upptäcka att alldeles här i närheten, i Fittja där vi arbetar, finns nu stiftelsen HaCpa, Foundation for Heritage and Cultural Preservation Awareness, som också ägnar sig åt att dokumentation och bevarande av kulturarv. Det är Gabriela Villagrán Backman och hennes man Ezequiel Pinto-Guillaume som har startat den. Gabriela är litteraturvetare och Ezequiel är doktor i arkeologi.

Har du också märkt ett ökat intresse för kulturarv och traditioner frågar jag Gabriela.

– Ja, vi står ju inför stora förändringar i världen och man måste vara trygg i sin egen identitet för att kunna vara öppen och ta emot andra. Därför ökar intresset för kulturarvet just nu.

Hon tror att hon och hennes man (som är curator i stiftelsen, Gabriela själv är vd) nog har kommit att bli extra medvetna om detta eftersom de bott i många olika länder och rest mycket. Stiftelsen bildade de för tre månader sedan. Hur kom ni på tanken att bilda en sådan stiftelse?

– Vi har båda sedan tonåren varit intresserade av kulturarv och utbildat oss, inte bara akademiskt, utan också mer informellt i ämnen som berör kultur. Jag gick länge och funderade på hur vi skulle kunna ta tillvara på allt vi kan och inspirationen vi får av att prata om och uppleva kulturarv på olika sätt. Man kan ju se det, röra vid det, smaka på det… Men på sätt och vis finns det en auktoriserad diskurs som bestämmer vad som är värt att klassas som kulturarv. Det perspektivet missar ofta att inkludera vad vi vanliga människor upplever som vårt eget kulturarv. Därför ville vi skapa en stiftelse som fokuserar på vanliga människors kulturarv, dokumenterar det och arbetar för att skapa mer medvetenhet.

Att de valde just stiftelseformen beror, säger Gabriela, på att en stiftelse är en organisation som lyder under vissa regler och kan bestå mycket länge. Deras förhoppning är att HaCpa ska fortsätta att arbeta för kulturarv även när de inte själva längre finns kvar på jorden.

HaCpa har redan givit ut två böcker. Den första presenterar den mexikanska arkitekten José Villagrán García anteckningsböcker. I den andra finns en samling recept och fotografier från Xochimilco, en stadsdel i Mexiko City.

– Nu arbetar vi på att på ett liknande sätt fotografera miljöer och samla in recept i norra Botkyrka, berättar Gabriela.

Det ska bli roligt att följa HaCpas arbete!

Det kan man bland annat göra på deras trespråkiga (svenska, spanska, engelska) hemsida: http://hacpa.org/index.html

Fortfarande viktig: Sholeh Irani om Internationella Kvinnodagen

Internationella Kvinnodagen har uppmärksammats i mer än hundra år.  För Sholeh Irani, utrikesredaktör på Feministiskt Perspektiv , är det en viktig dag.

Vad betyder 8 mars för dig?
När man jobbar med kvinnofrågor och skriver om kvinnorörelsens kamp året runt känns det som om varje dag är Kvinnodagen! Men trots detta är 8 mars en viktig dag för mig, nästan helig! Dagen med en lång kamp och historia bakom, en dag med många personliga minnen, en nostalgisk dag. Jag minns den första fria kvinnodagen i Iran efter revolutionen, min första kvinnodag i England då jag inte kände en enda människa på demonstrationståget, den första gången i Sverige efter många veckors förberedelsemöten. Det mest färska minnet är från den första 8 mars på Tahrirtorget i Kairo, några veckor efter Mubaraks fall, en händelserik dag jag aldrig glömmer.

Vad ska du göra på 8 mars?
Jag har tänkt gå på ”Feminism räddar liv” eller kanske bara träffa några väninnor och gå på nån demo här i stan. Jag brukar inte planera dagen så noggrant och låter den vara fri och öppen. Lite äventyr skadar inte! Men ärligt talat önskade jag kunna vara med kvinnorna som demonstrerar trots hot och våld i Kairo eller Tunis. Hjärtat är där med dem.

Mars 2013

1 F Välkomna våren, Baba Marta, Bulgarien

2 L

3 S

 

Vecka 10

4 M

5 Ti

6 O

7 To

8 F Internationella kvinnodagen, FN

Tanken på en internationell kvinnodag föddes runt sekelskiftet 1900. Då gällde det kvinnlig rösträtt, som inte infördes i Sverige förrän år 1921. Idag är syftet att hedra kvinnorörelsen och att uppmärksamma orättvisor mellan könen.

9 L

10 S Guden Shivas natt, Maha Shivaratiri, hinduer

En natt av fasta och bön till guden Shivas ära. I firandets bakgrund finns berättelserna om Shivas kosmiska dans som skapar, upprätthåller och förgör, samt om hans giftermål med Parvati.

Mors dag, Irland, Nigeria, Storbritannien

 

Vecka 11

11 M Nymåne

12 Ti

13 O

14 To

15 F

16 L

17 S Irlands nationaldag, S:t Patricks dag

 

Vecka 12

18 M

19 Ti Fars dag, Bolivia, Portugal, Spanien

Eldfesten, Charshanbe Suri, azerier, iranier

Ett urgammalt firande som handlar om kampen mellan onda och goda andar. Man tänder eldar utomhus och hoppar över flammorna med orden: ”Min blekhet är för dig. Din värme är för mig. Må du uppfriska mig”.

20 O Mors dag, Irak, Libanon m.fl. länder i Mellanöstern

Vårdagjämningen

Norooz, Newroz, Nawrouz, afghaner, iranier, kurder

Ett icke-religiöst nyår med flertusenåriga rötter. För afghaner är ”haft mewa”, en sallad på sju torkade frukter, del av traditionen. På det iranska ”haftsin”-bordet finns sju saker som alla börjar på ”s” på persiska, däribland äpplen för skönheten, vinäger för tålamodet och vetekorn för en god skörd. Bland kurderna firas Newroz ofta som nationaldag.

Världsberättardagen, WSD

21 To Internationella Downs syndromdagen, EDSA

Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, FN

Världspoesidagen, UNESCO

22 F Internationella vattendagen, FN

Utan mat kan vi överleva flera veckor, utan vatten bara ett par dygn. Vatten är världens viktigaste livsmedel.

Kennetdagen

Sedan 15 år finns en ”Kennetklubb” i Sverige, öppen för de 27 000 som heter just Kennet.

23 L Earth Hour, WWF m.fl.

En signal till världens politiker om att ta klimatförändringarna på allvar. 2012 deltog 147 länder i manifestationen.

24 S

 

Vecka 13

25 M Våffeldagen, Sverige

Jungfru Marie bebådelsedag

Greklands nationaldag

26 Ti Påsk, Pesach, judar

Helgen firas till minne av uttåget ur Egypten. Det hastiga uppbrottet gjorde att brödet inte hann jäsa. Därför äter man osyrat bröd under Pesach.

27 O Holi, hinduer

Fullmåne

28 To Skärtorsdagen, katoliker, protestanter

29 F Långfredagen, Jesu död på korset, katoliker, protestanter

30 L Påskafton, katoliker, protestanter

31 S Påskdagen, Jesu uppståndelse , katoliker, protestanter

Den kristna kyrkans största helg. Det var på påskdagen som Jesus uppstod från de döda. Urbi et Orbi är den välsignelse – till staden och världen – som påven ger från Peterskyrkan i Rom.

Sommartiden börjar