MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN

En helg i augusti varje år samlar Carmen Blanco sina vänner i sin trädgård vid radhuset i Gottsunda för att göra en ceremoni till Moder Jord. För Carmen som är miljöaktivist och aktiv i Latinamerikagrupperna är det lika viktigt att ta hand om Moder Jord nu, som när hon lärde sig av sin farbror för många år sedan som liten.

Carmen har bott i Sverige sedan hon var 15 år gammal. Hennes föräldrar kom hit som politiska flyktingar från Peru. Peru kännetecknas av sin starka indianursprungsbefolkning. Cirka 40 % av alla som bor i landet tillhör ursprungsbefolkningen. I Peru är de största grupperna Quechua och Aymara

– Vattnet, jorden, bergen, solen och månen är väldigt centrala inom vår världssyn. De gamla områdena i Anderna är väldigt beroende av miljön och därför har de utvecklat en sorts andlighet. Inte religion, det är för strikt. Men det kan finnas förbud och regler och så ändå. Vi befolkade Peru för 20 000 år sen och en del kommer säkert från den tiden. Vi kallar det kosmovision, alltså ett sammansatt sätt att se på världen där naturen är väldigt central, berättar Carmen.

För att hylla Moder Jord, som på ursprungsspråk heter ”Pacha Mama”, brukar man några gånger om året ha en ceremoni när man ger gåvor. I augusti är det den största, då är det Moder Jords månad. Då är Moder Jord extra mottaglig för gåvor. Ursprungsbefolkningen vill ha en ömsesidig relation med naturen. Eftersom de får så mycket vill de ge något tillbaka. Det är där ceremonin kommer in i bilden.

– Man brukar ge saker som kommer från naturen. Alkohol, frön, olika saker man skördat under året. Det är vanligt att man sparar till exempel den största potatisen eller liknande för att sedan kunna ge den som gåva, det ger då tur inför nästa potatisskörd. Nu för tiden kan man även köpa färdigproducerade kit med saker att ge, säger hon.

Carmen berättar att hennes farbror hade en historia om en gåva. Vid ett område vid kusten brukade man alltid ge ett speciellt frö. Han trodde att det var någon tradition och tänkte inte så mycket mer på det. Efter ett tag märkte han att när fröna började växa luktade de väldigt illa så alla skadedjur höll sig borta och bomullsplantorna de odlade kunde växa ifred. En del gåvor har alltså en tanke bakom.

Man brukar ha ceremonin hemma, ute i sin trädgård eller på sin åker. Man samlas och så gräver man ner gåvorna i jorden. Man brukar hälsa på bergen runt omkring och om man dricker något brukar man också stänka lite på marken så att jorden också ska få.

– I Sverige firar vi lite annorlunda. Eftersom man inte alltid kan vara ledig när det är brukar vi ha ceremonin helgen närmast den 1 augusti. Då samlas alla mina vänner från Peru och min familj hos någon och har ceremonin i någons trädgård. Vi ger symboliska saker från quechuakulturen men även saker från Sverige. En av mina kompisar odlar egna grödor på en kolonilott som vi brukar ha som gåvor, säger Carmen.