Pedagogiska pärlor för januari 2021

En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller asteorid i ett solsystem … Månen är temat i Mångkulturella almanackan 2021 vilket också kommer att märkas i årets Pedagogiska pärlor. Här kommer nu (i god tid) de första Pedagogiska pärlorna för 2021. Vi inleder med att nu i januari skrövla ihop och veckla ut en egen snygg måne. Gott nytt år!

bild på pdf















:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2021 som pdf!


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Drick mate med massasan eller bombillan

När vintern och kylan kommer är det härligt att det finns varma drycker. Varm choklad, kaffe, te, glögg … och yerba mate. Yerba mate är ett grönt te som växer i södra Sydamerika. Idag är det ganska vanligt i Sverige och går ofta att köpa i vanliga mataffärer i större städer och i hälsokostbutiker. En som gillar mate är Sam Almasri.

Mate med solrosfrön

Sam Almasri kom till Sverige från Syrien för fem år sedan. Första året i Sverige drack han inte yerba mate.

– Då hade jag fullt upp med att lära mig dricka bryggkaffe!

Men nu dricker han mate igen.

I Damaskus var matedrickandet en kompisgrej, säger han. Här i Sverige dricker han det ensam hemma. Mate passar att dricka när som helst tycker Sam, till och med efter kaffe. Eller sent på natten efter en fest. Det passar bra att äta nötter eller solrosfrön till.

Sams familj har också alltid gillat mate, såväl hans pappa, mamma, som bror. Alla dricker ur varsitt teglas och har sitt eget sugrör av metall stort som en penna, som kallas massasa.  Sam berättar att det är vanligt att ha både sin penna och sin massasa i bröstfickan.

Mate med tortas fritas

Det var guaranífolket i området som nu är nordöstra Argentina och Uruguay som började dricka mate. När spanjorer anlände på 1600-talet fick de snabbt smak för drycken. Odlingar startades och yerba mate kallades ”det gröna guldet”. Inte minst invandrade svenskar, i slutet av 1800-talet, var med och röjde djungel för plantagen.  När personer som utvandrat från bland annat Syrien till Argentina återvände, spreds drycken och blev populär i stora delar av sydvästasien.

Uruguayansk matekopp och argentinsk yerba

De flesta latinamerikaner brukar dricka yerba mate ur en kopp, ofta gjord av kalebass, och med ett sugrör av metall som kallas bombilla. Bombillan är större än massasan som syrier använder. Det heta vattnet hälls upp på termos så att man kan det med sig och dricka ute. Mate dricks långsamt och gärna i grupp. Man ska dricka upp allt så att det hörs ett slörp i sugröret. Sedan är det nästa persons tur och då fyller den som har termosen på nytt vatten. Om det regnar passar det bra med tortas fritas, en slags platta munkar.  Både yerba mate och tortas fritas passar också bra när det är snöigt och kallt. Varför inte kombinera julens bakverk och sötsaker med en kopp mate?

Tortas fritas

KALEBASS
Kalebass är frukterna från flaskkurbits, en växt i familjen gurkväxter. Den får stora frukter som kan torkas och användas till olika saker, bland annat att dricka mate ur. Det går att odla den i Sverige, men den behöver förkultiveras inomhus och växa på en varm växtplats, gärna ett växthus.

 

YERBA MATE Ilex paraguariensis är en art i familjen järneksväxter.

Mångkulturella almanackan delas ut på Åland

För tredje året i rad skickas Mångkulturella almanackan ut till samtliga dagis och skolor på Åland. Det är alltså tredje året i rad som vi samarbetar med Ålands landskapsregering kring utgivningen.

Landskapsregeringen skriver: ”Det görs för att året runt öka uppmärksamheten och kunskapen om olika kulturer och traditioner, men också för att lyfta de åländska dagarna, tanken är att alla ska kunna känna igen sig. Samarbetet med Mångkulturellt centrum innebär att alla personer som köper almanackan i Sverige också får lära sig mer om den åländska kulturen.”

Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig och Annika Hambrudd, utbildnings-, kultur- och integrationsminister

– Tidigare år har satsningen med den mångkulturella almanackan varit mycket uppskattat både av dagis och skolor. Därför kommer alla klasser i grundskolan och alla avdelningar på dagis att få en almanacka även i år, berättar utbildnings-, kultur- och integrationsminister Annika Hambrudd.

Från och med torsdagen 3 december delas almanackan ut kostnadsfritt vid Ålands museum så långt lagret räcker. Under utgivningsdagen är det fritt inträde till museets utställningar och öppet mellan kl. 11 och kl. 20.

– I år har vi den spännande nyheten att almanackan dessutom kommer att skickas ut till kommunernas ålderdomshem. Intresset kring tidigare utgivningar har generellt varit stort, men under rådande omständigheter har vi planerat det lite mer stillsamt. Vi vill inte riskera att för många samlas på ett ställe vid ett och samma klockslag, informerar specialsakkunnig Helena Flöjt-Josefsson.

December 2020

Tisdag 1 Rosa Parks dag, USA

Internationella aidsdagen, FN

Rumäniens nationaldag

Onsdag 2 Internationella dagen för avskaffande av slaveri, FN

Torsdag 3 Internationella dagen för funktionshindrade, FN

Fredag 4 Guds moders tempelgång, ortodoxa, julianska kalendern

Lördag 5 Nationell manifestationsdag mot främlingsfientlighet och rasism, 5i12-rörelsen

Söndag 6 Andra advent

Finlands nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 50

Måndag 7

Tisdag 8 Bodhidagen, mahayana-budhister

Onsdag 9

Torsdag 10 Mänskliga rättigheternas dag, FN

Nobeldagen, Sverige

Chanuka, judar

Fredag 11

Lördag 12

Söndag 13 Lucia

Tredje advent

 

Vecka 51

Måndag 14 Nymåne

Tisdag 15

Onsdag 16

Torsdag 17 Sheb-i Arus. Poeten och sufihelgonet Rumis dödsdag, sunnimuslimer

Fredag 18 Internationella migrationsdagen, FN

Arabiska språkets dag, Unesco

Lördag 19

Söndag 20 Fjärde advent

Internationella dagen för mänsklig solidaritet, FN

 

Vecka 52

Måndag 21 Shab-e Yalda. Födelsens natt, perser, kurder, zoroastrer

Tisdag 22

Onsdag 23

Torsdag 24  Julafton

Fredag 25  Juldagen, Kristi födelse

Lördag 26 Annandag jul

Söndag 27

 

Vecka 53

Måndag 28 Värnlösa barns dag, katoliker, protestanter

Día de los Santos Inocentes. Skämtardagen, spanskspråkiga länder

Tisdag 29

Onsdag 30 Fullmåne

Torsdag 31 Nyårsafton

Mångkulturella almanackan på Unescos förteckning över immateriella kulturarv

Nu finns Mångkulturella almanackan med på förteckningen ”Levande traditioner – förteckning över immateriella kulturarv i Sverige”. Förteckningen ingår i arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet och det är Institutet för språk och folkminnen, ISOF, som har uppdraget att arbeta med den.

Mångkulturella almanackan listas som ett Metodiskt exempel, alltså som något som ”visar hur man kan arbeta för att dokumentera eller föra vidare kunskap och som kan tjäna som en förebild för arbetet med konventionen”.

Det är klart vi är glada och stolta och ser det som ett erkännande av vårt arbete. Och ett sätt att nå ut till fler.

Här finns förteckningen!

Vad är immateriella kulturarv?

Immateriella kulturarv är delar av våra gemensamma resurser i form av mänsklig kreativitet. Olika former av hantverk, ritualer, traditioner, danser, sånger och berättelser berikar våra liv och kan ses som alternativa sätt att se och tolka världen.

Läs mer om immateriella kulturarv hos ISOF

 

tre uppslag är Mångkulturella almanackan 2021

 

Dadlar och dolmar

I Sverige var dadlar länge julgodis. Än idag är det vid jultid som det säljs mest dadlar, men det finns också andra högtider då de är populära. Under ramadan är det stor efterfrågan, det är vanligt att bryta fastan varje kväll med tre dadlar och ett glas vatten eller mjölk.

dadlar

Men dadlar ingår mer eller mindre vid alla islamiska högtider. Mawlid (3/11), firandet av profeten Muhammeds födelse, är inget undantag. I haditherna, de nedskrivna berättelserna om hur profeten levde, berättas hur profeten började varje dag med att äta sju dadlar. Han föredrog färska dadlar, men om det inte fanns var det torkade som gällde.

Sedan 2010 firas Kåldolmens dag på Karl XII:s dödsdag den 30 november. Enligt arrangörerna i föreningen Kåldolmens vänner är dagen en påminnelse om att svensk kultur har formats i samspel med omvärlden. Det sägs att kåldolmar kom till Sverige på 1700-talet, som en följd av Karl XII:s och arméns långa vistelse i Osmanska riket.

Dolma är turkiska som betyder ”fylld”. De vanligaste i Turkiet är vinbladsdolmar, även om det förekommer dolma gjorda med kålblad. Dolma kan komma i många olika varianter. Irakiska dolmar kan t ex vara fyllda paprikor, tomater, ja till och med urgröpta morötter!

I Cajsa Wargs berömda kokbok från 1765 finns ett recept på dolmar, det är det äldsta svenska receptet. I receptet används vinblad, men hon tipsade också om att den som inte hade tillgång till vinblad (de var dyra!) istället kunde använda förvällda kålblad.

November 2020

Söndag 1 Allhelgonadagen, katoliker, protestanter

Internationella vegandagen

Algeriets nationaldag

Loi Krathong. Vattenandarnas fest., thailändare

 

Vecka 45

Måndag 2 Día de los Muertos. De dödas dag, mexikansk tradition

Alla själars dag, katoliker

Tisdag 3 Mawlid al-Nabi, shia

Onsdag 4

Torsdag 5 Guy Fawkes dag, engelsk tradition

Världsdagen för romska språk, Unesco

Fredag 6 Svenska dagen, Finland

Gustav Adolfdagen, Sverige

Lördag 7

Söndag 8 Fars dag, Sverige, Finland, Norge

 

Vecka 46

Måndag 9 Årsdagen för Novemberpogromen i Nazityskland 1938

Samisk flaggdag. Delegationen för samiska frågor grundades i Finland 1973

Tisdag 10 Mårtensafton, skånsk tradition

Onsdag 11 Polens nationaldag. Självständighetsdagen

Torsdag 12

Fredag 13

Lördag 14 Bandi chor divas. Befrielsedagen, sikher

Diwali, hinduer

Söndag 15 Nymåne

Julfastan börjar, ortodoxa

Samisk flaggdag. Isak Sabas födelsedag 1875. Sabas skrev texterna till samernas nationalsång

 

Vecka 47

Måndag 16 Internationella dagen för tolerans, FN

Mångkulturella matdagen, Kultursmakarna

Tisdag 17

Onsdag 18 Antibiotikadagen

Lettlands nationaldag

Torsdag 19 Internationella toalettdagen

Internationella mansdagen

Världsfilosofidagen, Unesco

Fredag 20 Krigsbarnens dag, Riksförbundet Finska Krigsbarn i Sverige

Barnkonventionens dag, FN

Lördag 21 Guds moders tempelgång, ortodoxa

Söndag 22 Libanons nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 48

Måndag 23

Tisdag 24

Onsdag 25 Internationella dagen för bekämpande av våld mot kvinnor, FN

Bosnien-Hercegovinas nationaldag

Torsdag 26 Abd al Qadir Gilanis dödsdag, sunnimuslimer

Thanksgiving, USA

Fredag 27 Abdu’l-Bahás bortgång, bahaier

Pälsfria fredagen

En köpfri dag

Lördag 28 Julfastan börjar, ortodoxa, julianska kalendern

Lilla jul, Finland, Åland

Söndag 29 Första advent

Kattens dag

Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket, FN

Elsa Laula Renbergs födelsedag, samer

 

Vecka 49

Måndag 30 Fullmåne

Kåldolmens dag

Guru Nanaks födelsedag, sikher

Minnesdag för utrotade arter Lost species day

Med månen i fokus

Almanackan för 2021 har månen som genomgående tema i text och bild. Månen är en naturlig tidmätare och har påverkat nästan alla kalendrar. Matematik, mens, mytologi, månader, minoriteter … Vi närmar oss månen från alla tänkbara vinklar.

Här är några uppslag.

tre uppslag är Mångkulturella almanackan 2021


















Precis som 2020 har denna almanacka månaden uppdelad på två uppslag, så att bilderna och berättelserna får gott om plats. Det finns rader att anteckna på.

Illustrationer och form av Irene Thisner.

Beställ här Mångkulturellt centrums webbshop.

Har månader med månen att göra?  Hur stor är månen och hur fort rör den sig? Hur funkar det med månbokstäver och solbokstäver i arabiska? Hur styr fullmånen påsken? Allt detta och mycket mer berättar vi om i korta texter. Under året följer vi upp och fördjupar här på sidan och i våra Pedagogiska pärlor.

Oktober 2020

Torsdag 1 Fullmåne

Internationella barndagen, Sverige

Midhöstfesten, kinesisk och vietnamesisk tradition

Vegetariska världsdagen

Internationella dagen för äldre, FN

Internationella dagen för bostadsfrågor, FN

Kinas nationaldag

Nigerias nationaldag. Självständighetsdagen

Chusoek. Tacksägelsefest- skördefest, koreansk tradition

Fredag 2 Internationella ickevåldsdagen, FN

Lantbruksdjurens dag, Farm Animal Rights Movement

Den meänkielispråkiga teaterns dag, tornedalingar

Lördag 3 Sukkot – skördefesten, judar

Tysklands nationaldag. Tyska enighetens dag

Söndag 4 Djurens dag

Helige Franciskus dag

Kanelbullens dag

 

Vecka 41

Måndag 5 Världslärardagen, Unesco

Internationella barndagen

Internationella dagen för bostadsfrågor

Tisdag 6 Jama’a. Pilgrimsresa till Lalish (7 dagar), yezidier

Onsdag 7 Birgitta av Vadstena, helgondag, katoliker

Världsdagen för människovärdigt arbete, ITUC

Torsdag 8 Arbain, shiamuslimer

Fredag 9 Koreanska alfabetets dag, Sydkorea

Ugandas nationaldag. Självständighetsdagen

Minnesdag för den svenska slavhandelns offer

Shemini atseret, slutfesten, judar

Lördag 10 Världsdagen för flyttfåglar, FN

Söndag 11 Simchat Tora – torafesten, judar

Internationella flickadagen, FN

 

Vecka 42

Måndag 12 Ursprungsfolkens kampdag, tradition från amerikanska kontinenten

Civilkuragets dag, syndikalisterna

Spaniens nationaldag

Día de la raza, Latinamerika

Älgjakten börjar i södra Sverige

Kimbangudagen, kristen tradition från Kongo-Kinshasa

Tisdag 13 Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer, FN

Internationella klarspråksdagen

Onsdag 14

Torsdag 15 Vita käppens dag

Fredag 16 Nymåne

Lördag 17 Internationella dagen för utrotning av fattigdom, FN

Navratri. De nio nätterna (10 dagar), hinduer

Söndag 18 Bábs födelse, bahá’íer

 

Vecka 43

Måndag 19 Bahá’u’lláhs födelse, bahá’íer

Tisdag 20

Onsdag 21

Torsdag 22 Durga Puja, hinduer

Internationella stamningsdagen, ISAD

Fredag 23 Ungerns nationaldag

Lördag 24 FN-dagen

Söndag 25 Sommartid slutar

Dussehra. Navratris tionde dag, hinduer

 

Vecka 44

Måndag 26 Österrikes nationaldag. Neutralitetsdagen

Tisdag 27 Internationella religionsfrihetsdagen

Onsdag 28 Ochi. Nejdagen, Grekland

Tjeckiens nationaldag

Mawlid al-Nabi, sunni

Torsdag 29 Turkiets nationaldag. Republikens dag

Fredag 30

Lördag 31 Fullmåne

Alla helgons dag

Halloween

Världsdagen för städer, FN

Samhain. Wiccanska nyåret, keltisk tradition

Cindy Kuo firar Midhöstfesten

Månfesten eller Midhöstfesten infaller i den kinesiska kalendern den femtonde dagen i den åttonde månaden, då fullmånen är rund och klar. I år blir det den första oktober, ofta är det i slutet av september.

Cindy Kuos föräldrar kom till Sverige på sjuttiotalet och hennes familj firar inte på det mest traditionella sättet berättar hon:

– Månfesten är egentligen bara att du sitter med en månkaka som du skär upp i små bitar, en kopp te vid sidan och sitter och njuter av månskenet. Vi sitter inte och tittar på månen utan vi äter. Hur du vill fira är ju upp till dig själv. Men det är rätt trevligt att sätta sig ner och koppla av och ta en kopp te.

Månkakan är rund som fullmånen. Som mycket annat i kinesisk kultur, påpekar Cindy, är den runda formen viktig. Den visar på ett gott år som inte tar slut utan livet fortsätter.

– Inuti kakan kan du ha vad du känner för, rödbönpasta till exempel. Det ska alltid vara en äggula i den. Konsistensens är lite gummiaktig nästan, det låter inte så gott men det är gott. Vissa gör dem söta, med bönpasta. Det beror på vilken sort du vill göra. Det finns salta, vissa gillar ju att ha kött i dem. Mamma har gjort kakan själv förut och jag har tänkt att jag ska göra det, men de har en speciell form. Det ska alltid vara såna där mönster på. Man kan använda trämönster som man formar själv och trycker på smeten. Formar till den, fyller den och in med den i ugnen. Men det är ändå rätt komplicerat.

Midhöstfesten är den viktigaste kinesiska högtiden efter nyåret.

Text: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola