Ugandisk jul i Sandsborg

Lydia Nanono har intervjuat Jessica, 22 år, som bor i Sandsborg i södra Stockholm år om hennes julfirande. Jessica studerar statsvetenskap.

Lydia: Ja okej. Var kommer du att fira jul i år? Och vilket datum firar ni jul och varför?

Jessica: I år kommer jag att fira jul hemma hos mig med min familj, mina kusiner, bröder och mamma. Vi firar jul den 25 december för att det är då jul egentligen är, universellt är det på juldagen.

Lydia: Så det är inte svensk jul?

Jessica: Nej exakt det är faktiskt därför. Vi är inte svenskar, vi är ugandier, och det är därför vi firar jul den 25:e som resten av världen. Det är inte julen i sig som vi firar utan det är mer som en ursäkt att samlas som en familj.

Lydia: Vad äter ni på juldagen och tycker du att det är viktigt med julklappar? Utveckla ditt svar.

Jessica: Oh my gosh vad äter vi inte! Vi (förutom mig som är pescetarian) äter ugandisk mat som chapati, jordnötssås med fisk, ris, kyckling, kött, matoke. Och jag kommer i år att ha vegansk lasagne, linser, sötpotatis … Mycket bakelser också.

Matoke, matbananer. (Bild Wikipedia)

Jag tycker inte det är viktigt med julklappar speciellt nu som vuxen. Det är inte alltid man kan ge julklappar. Alltså jag är så van vid att klapparna inte är det jul handlar om. Det har handlat om min familj, mina kusiner. Har alltid fått något litet alltså men det har aldrig varit bilden generellt som man har, du vet julen julklappar.

Lydia: Vad ser du extra fram emot denna juldag? Finns det något som du inte ser fram emot?

Jessica: Denna jul ser jag fram emot maten. Haha, jaa stressen, min ångest som kommer då och då.

Lydia: Har du ett speciellt minne som du vill dela med dig av?

Jessica: Haha alltså när jag var liten trodde jag så, så mycket på tomten. Mina föräldrar bad oss att ställa fram kakor och mjölk till tomten i vardagsrummet. Nästa dag när vi kom ned såg jag att glaset var tomt och kakorna var uppätna. Vi hade ställt fram ingefärskakor och chokladkakor och tomten hade druckit upp mjölken och ätit chokladkakorna. Alltså vet du mitt hjärta, jag var så här: jag höll glaset och sa ”tomten har druckit från det här glaset” haha alltså jag var helt så här ooh my gosh! Han hade bara ätit chokladkakorna men inte ingefärskakorna. Så jag sa till mamma ”tomten gillar inte ingefärskakor”.

Lydia Nanono studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Påtvingad jul

Julafton, kanske den största traditionsbundna högtid som vi har i Sverige. Frågor som varför julen firas och vad den faktiskt har för funktion är tankar som väcktes tidigt hos Jonathan, vars berättelse jag har fått ta del av.

– Julen är mycket förberedelser för liten njutning, typ. Det känns mer påtvingat än något som jag vill göra. Jag gör det mest för att min familj gör det och för att det är något man ska göra, men jag värdesätter det inte speciellt mycket. Jag hade inte blivit ledsen om den inte fanns.

Hur har era jular sett ut?

– Ganska tidigt var vi bortresta för min morfar var alkoholist. Då fanns det en anledning till att vi inte kunde bjuda honom. Så största delen har det bara varit min familj, mamma, pappa och min syster. Förra året var vi i Spanien. Vi ser på Kalle Anka, för det ska man ju se… Det har alltid varit på i alla fall. Då äter vi julgodis, mamma brukar göra Rocky Roads, men inget mer än så.

Berätta mer om när ni firade jul med morfar, hur såg det ut då?

– Jag minns inte så mycket av det. Jag vet bara att mamma alltid blev helt förtvivlad, för min morfar blev alltid så full så han somnade vid bordet åh… det var väldigt… väldigt stökigt. Sen nu de senare åren så har vi firat med kusinerna, och då har min morbror tagit över morfars jobb, typ. Han blir den som blir alldeles för full istället, sitter och sover… men nu är vi så vuxna så vi klarar av det. Det är okej att han blir det, mamma blir frustrerad och arg bara. Så ganska mycket alkoholistgrejer blir det.

Tror du att det kan vara den större anledningen till att du inte tycker om att fira jul?

– Egentligen inga traditioner, eller som jag … jag tycker bara att det är ett påhitt. Det kan väl vara något fint som man alltid har gjort och sådär, men jag tycker det är mycket pill och trix för något som ändå inte kommer ge mig något. Det är väl mysigt att sitta med familjen och bara vara men … jag kanske har blivit traumatiserad för att det alltid har blivit kalabalik typ, jag vet inte. Det har aldrig blivit så bra som man har tänkt att det ska vara. Det har mest blivit jobbigt, typ. Det är klart att det stundtals har varit mysigt också… men det är inget som jag längtar till. Efter att jag blev tio kanske så är det väl kul att få presenter men allt annat är jobbigt bara. Det ger mig inte nått.

Så du tycker att vi klarar oss bra utan de traditionella högtiderna?

– Jag tycker att man ska göra saker för att man vill göra det, inte för att det står skrivet i en bok för 100 år sen. Jag är ganska anti allt sånt här, meningsfulla traditioner för mig är något helt annat. När folk säger till mig vad jag ska göra så blir jag anti bara. Jag vill kunna bestämma det själv.

Vad är en meningsfull tradition för dig?

– Något som jag själv väljer som betyder något för mig, som inte är påtvingat. Och med någon som jag bryr mig väldigt mycket om.

Astrid Karlflo studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. Texten skrevs i december 2019.

Månbokstäver och solbokstäver

Ni vet när det står al- framför arabiska ord. Som t ex i Tv-kanalen Al-Jazeera. Det betyder att ordet står i bestämd form. Ibland när ord har lånats från arabiska till andra språk har artikeln som visar att ordet är i bestämd form, följt med som en del av ordet. Två exempel: algebra och alkohol. Algebra och alkohol heter nämligen djebr och kuhul.

Det arabiska alfabetet delas upp i två grupper: Månbokstäver och Solbokstäver. Formen för artikeln al- styrs av om ordet börjar med en solbokstav eller en månbokstav.

När ordet börjar på en solbokstav så drar man ihop det med al. När det börjar på en månbokstav så står al kvar för sig.

Ordet för sol på arabiska är shams. Det stavas sh () – m () – s () Om man vill säga shams i bestämd form (solen) uttalas artikeln al- inte som al-, utan dras ihop med nästa ljud, som i det här fallet är sh. Al-shams uttalas alltså ash-shams.

Arabiska språkets dag uppmärksammas 18 december.


ordet sol på arabiska
ordet måne på arabiska

December 2021

Onsdag 1 Rosa Parks dag USA

Internationella aidsdagen FN

Torsdag 2 Internationella dagen för avskaffande av slaveri FN

Fredag 3 Internationella dagen för funktionshindrade FN

Lördag 4 Nymåne

Söndag 5 Andra advent

Nationell manifestationsdag mot främlingsfientlighet och rasism 5i12-rörelsen

Vecka 49

Måndag 6 Finlands nationaldag Självständighetsdagen

Tisdag 7

Onsdag 8 Bodhidagen mahayana-buddhister

Torsdag 9

Fredag 10 Mänskliga rättigheternas dag FN

Nobeldagen

Lördag 11

Söndag 12 Tredje advent

Julfasta inleds koptisk-ortodoxa

Vecka 50

Måndag 13 Lucia

Tisdag 14

Onsdag 15

Torsdag 16

Fredag 17 Shab-e Arus Poeten och sufihelgonet Rumis dödsdag, muslimer

Lördag 18 Internationella migrationsdagen FN

Arabiska språkets dag Unesco

Söndag 19 Fullmåne

Fjärde advent

Vecka 51

Måndag 20 Internationella dagen för mänsklig solidaritet FN

Tisdag 21 Vintersolståndet

Shab-e Yalda Födelsens natt, perser, kurder, zoroastrer

Onsdag 22

Torsdag 23

Fredag 24 Julafton

Lördag 25 Juldagen

Söndag 26 Annandag jul

Vecka 52

Måndag 27

Tisdag 28 Värnlösa barns dag katoliker, protestanter

Onsdag 29

Torsdag 30

Fredag 31 Nyårsafton

Samarbete med ABF

Mångkulturella almanackan har inlett ett samarbete med studieförbundet ABF.  ABF arbetar aktivt med inkludering och det är där Mångkulturella almanackan kommer in. Till att börja med får alla distrikt och avdelningar inom ABF ett exemplar var av Mångkulturella almanackan 2022.

– Vi hoppas att den kan ge inspiration i det fortsatta arbetet med den ökade inkluderingen och breddad verksamhet, säger Somar Al Naher som är nationell samordnare på ABF-förbundet.

Under 2022 fortsätter vi att utveckla samarbetet.

Pedagogiska pärlor för december 2021

 Nu är det dags för våra pedagogiska tips för nästa månad. I december finns många dagar för mänskliga rättigheter och dem uppmärksammar vi. Vi letar arabiska låneord på arabiska språkets dag och vi föreslår återanvändning av årets almanacka i vinterpyssel som leder tankarna till nästa års almanacka. Sammanfatta sedan året som gått i din egen årskrönika!

Hämta pdf här!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Diwali – ljusets högtid

– I vår tradition är detta dagen när Rama kommer hem, säger Labangalatika Dasi som bor på Almviks gård, en Hare Krishna by utanför Järna. Vi har alltid fokuserat mer på andra helgdagar. Historien berättar att Rama, en av Krsnas inkarnationer, med sin fru Sita och sin bror Laksmana var förvisade ur kungariket.

Efter fjorton år återvänder de i ett luftskepp, men eftersom det är månens mörkaste fas ställer folket ut gheelampor (små lyktor där skirat smör brinner och lyser upp) för att belysa deras färd så de kan återvända till Ayodhya, sin hemstad. Vilket firas som dipavali, eller diwali.

– Dipavali har aldrig varit stort i Krishnarörelsen i Sverige. Men det är en dag av meditation.

Här syns det himmelska luftskeppet på en bild från hindupad.com. Sök ”pushpaka vimana” på internet för att hitta fler bilder!

November 2021

Vecka 44

Måndag 1

Tisdag 2 Alla själars dag

Día de los Muertos De dödas dag, mexikansk tradition

Onsdag 3

Torsdag 4 Nymåne

Diwali hinduer

Bandi chor divas Befrielsedagen, sikher

Fredag 5 Guy Fawkes dag engelsk tradition

Världsdagen för romska språk Unesco

Lördag 6 Alla helgons dag Svenska kyrkan

Svenska dagen Finland och Gustav Adolfsdagen Sverige

Bábs födelse bahá’íer

Söndag 7 Bahá’u’lláhs födelse bahá’íer

Vecka 45

Måndag 8

Tisdag 9 Årsdagen för Novemberpogromen i Nazityskland 1938

Onsdag 10 Mårtensafton skånsk tradition

Torsdag 11

Fredag 12

Lördag 13

Söndag 14 Fars dag Sverige, Norge, Finland, Island och Estland

Vecka 46

Måndag 15 Samisk flaggdag Isak Sabas födelsedag 1875

Julfastan börjar ortodoxa

Tisdag 16 Shejk Abdul Qadir Gilanis dödsdag Helgondag, sunnimuslimer

Internationella dagen för tolerans FN

Mångkulturella matdagen Kultursmakarna

Onsdag 17

Torsdag 18 Världsfilosofidagen Unesco

Guru Nanaks födelsedag sikher

Fredag 19 Nymåne

Internationella toalettdagen FN

Internationella mansdagen

Lördag 20 Loi Krathong Vattenandarnas fest, thailändsk högtid

Barnkonventionens dag FN

Transgender Day of Remembrance FPES

Söndag 21 Guds moders tempelgång ortodoxa

Vecka 47

Måndag 22

Tisdag 23

Onsdag 24

Torsdag 25 Internationella dagen för bekämpande av våld mot kvinnor FN

Thanksgiving amerikaner med koppling till USA

Fredag 26 Pälsfria fredagen

En köpfri dag

Lördag 27 Lilla jul Finland, Åland

Söndag 28 Första advent

Första dagen i Chanuka Tempelinvigningsfesten, judar

Vecka 48

Måndag 29 Elsa Laula Renbergs födelsedag samisk flaggdag

Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket FN

Tisdag 30 Kåldolmens dag

Minnesdag för utrotade arter Lost species day

Pedagogiska pärlor för november 2021

Flygande luftskepp, fantastiska vattenväsen och fröer med inneboende hemligheter. Även i mörkaste november är världen full av underverk att undersöka. I början av månaden finns övningar som handlar om språk – och det behöver vi ju alla för att utforska världens
underverk. Här är Pedagogiska pärlor för november 2021.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Mawlid – profetens födelsedag

När firandet av profeten Muhammeds födelse inträffar skiljer sig mellan olika traditioner. I sunnitisk tradition firas mawlid den 12:e i den islamiska månaden rabi al-awwal och inom shiaislam firas födelsen den 17:e i samma månad. (I år 2021, 17 och 24 oktober). Inom vissa traditioner firas mawlid när som helst på året. Ordet mawlid betecknar förutom det folkliga firandet även en typ av dikt som beskriver Muhammeds födelse och hans liv.

Ett återkommande tema i mawlid-poesin är liknelsen vid profeten Muhammed och månen. En dikt som tonsatts och ofta sjungs i samband med mawlidfirandet är Qaseeda Qamarun, fritt översatt:

Vackrare än dig, har mina ögon aldrig skådat … och en bättre människa än dig har en kvinna aldrig fött

Du var skapad utan minsta fel, som om du blivit skapad efter dina egna önskemål.

Som en måne, som en måne, som en måne är vår mästare, profeten.

Och lika vacker, lika vacker som en måne är vår mästare, profeten.

Vem som har skrivit dikten är osäkert, men enligt vissa teorier är den skriven av Hassan ibn Thabit, död 674. Han var samtida med profeten Muhammed och brukar omnämnas som den förste islamiska poeten.