Pedagogiska pärlor för november

Många tycker att november kan kännas mörk och tråkig. Vänta inte på decembers stearinljus utan tänd lyktor inspirerade av den thailändska högtiden Loi Krathong och skapa mysiga måltidssamtal inspirerade av Thanksgivings tacksamhets-runda vid matbordet.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för november 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Stege eller drake mellan himmel och jord

Miriam Quiñonez de Vega är pensionär och bor i Fittja. Hon har varit med och skapat en tradition som nu har pågått i över tio år. Alla helgon, Todos santos, firas enligt boliviansk tradition på Mångkulturellt centrums kulturhus i november varje år.

– Det var så att en gång hade de utställning om döden, då ville de ha något om mexikanskt firande och fick inte tag på några. Men min dotter Tatiana, som jobbar där, hade sett hur jag gjorde hemma och sa att mamma brukar ordna sådant. Hemma brukade jag ha det i köket, på någon låda kanske med en duk över, så hade jag blommor och ljus och lite bröd och mat. Nu blir det större.

Ett långt bord i tre våningar dukas i kulturhuset. En svart duk täcker hela bordet. På den översta våningen finns fotografier på de kära döda. På mellanvåningen de speciella bröden tantawawas som är bakade i olika former, som figurer och som sol och måne. Och på den nedersta våningen finns mat, dryck och blommor. Där finns också ett bröd bakat i form av en stege. Den ska vara till hjälp för andarna när de tar sig ner till de levande och sedan upp igen.

Om det är ett barn som dött så ska duken vara vit. Det kan vara en del av det stora altaret eller ett eget litet bord. Där lägger man leksaker och hänger en drake med snöre ovanför. Då kan de komma ner med den.

– Allt det här gör vi på MKC. Många vill ha bilder med. Det är andra bolivianska familjer och vår. Alla tar med sig mat. Första gången när vi där kom en som jag tror var från Indien och frågade vad vi gjorde. När vi förklarade frågade hon om hon fick be. Hon satte ihop händerna framför ansiktet och bad ganska länge. Jag tyckte det var bra! Man kan vara med om det här fast man har en annan religion. Det har också kommit muslimer, turkar, och varit med.

Mångkulturellt centrum i Fittja är inte ensamt om att ha Todos santos-bord. I Stockholmstrakten finns fler grupper som firar offentligt, några brukar ha i en hyresgästlokal, en gång i Akalla, en gång i Skärholmen. Även i Göteborg firas Todos santos, och säkert på ytterligare andra platser i Sverige.

– När det slut, dagen efter så kan vi gå till kyrkogården med krans och blommor. Om det råkar vara på Alla helgons dag, lördagen, så har vi ljus också. Vårt firande är alltid första och andra november. Men den svenska Alla helgons dag är alltid på en lördag, så ibland stämmer det. I bland inte. Vi kommer att hålla på här i Fittja gård så länge vi orkar. Min dotter Tatiana lyssnar på vad jag berättar, men hon vill också läsa på fakta. Så hon kan mycket. Jag ville ställa blommor på bordet en gång, men hon sa att nej de ska stå på nedersta hyllan, inte där.

Här visar Tatiana Vega Todos Santos-bordet på Mångkulturellt centrum 2018:

När höstens färger kommer

Visst är det vackert på hösten när hela naturen förvandlas till ett fyrverkeri av färger! När kylan kommer och dagarna blir kortare blir plötsligt alla löven på träden och buskarna lila, bruna, orange, gula och röda! Men varför ändras färgerna på hösten? Det är klorofyllet, som ger bladen dess gröna färg, som försvinner när trädet inte längre kan ta upp tillräckligt med näring. Intressant nog har de där vackra färgerna funnits där i löven hela tiden. Under hela sommaren. Men den gröna färgen har varit så stark och intensiv att de andra färgerna har fått stå tillbaka.

Något ord på rikssvenska som beskriver detta kan vara svårt att komma på, men på finska, samiska och meänkieli finns faktiskt ett ord för den period på hösten då bladen får sina färger. Den kallas ruški på nordsamiska och ruska på finska och meänkieli. Det är vanligt att de som talar svenska i Finland använder sig av det finska ordet när de vill beskriva hösten. Kanske skulle svensktalande i Sverige också kunna låna in ordet från samiska, finska eller meänkieli?

Finska, meänkieli och samiska är tre av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. De är dessutom alla släkt med varandra, därför finns det många ord som liknar varandra. Det finns sju till tio olika samiska språk, beroende på hur man räknar. Nordsamiska och sydsamiska skiljer sig till exempel åt ungefär lika mycket som svenska och isländska. Nordsamiska är det största av de samiska språken, och talas traditionellt i norra Norge, norra Sverige och norra Finland.

Åtta årstider på nordsamiska:

Giđđadálvi: vårvinter

Giđđa: vår

Giđđageassi: vårsommar

Geassi: sommar

Čakčageassi: höstsommar

Čakča: höst

Čakčadálvi: höstvinter

Dálvi: vinter

 

Mångkulturella almanackan 2020

Mångkulturella almanackan 2020 har mat som genomgående tema. Här finns berättelser och intervjuer om måltidstraditioner och fester, här finns recept och odlingstips!

Den utkommer i slutet av oktober, men det går bra att beställa redan nu. Pris 135 kr. Köp tio eller fler så blir det rabatt! Beställ i vår webbshop.

Årets upplaga av Mångkulturella almanackan blir den trettionde i ordningen. Läs om hur almanackan startade här!

Den ges ut av Mångkulturellt centrum, i år i samarbete med Ålands landskapsregering och Studieförbundet Bilda.

Ålands landskapsregering var med som samarbetspartner redan förra året och liksom 2019 kommer Mångkulturella almanackan att delas ut till alla daghem och skolor på Åland. Almanackan är därför också i  år berikad med Ålands och det svenskspråkiga Finlands viktiga dagar.

Studieförbundet Bilda är ny samarbetspartner (men vi gjorde programverksamhet tillsammans våren 2019). Bilda ska använda almanackan i sitt projekt Svenska med sång där 240 ledare ska utbildas att sjunga språket med asylsökande. Den kommer också att finnas med i projektet Familjekompis där nya familjer träffar etablerade familjer och umgås och äter tillsammans. Och de kommer att ha med den på dialogturnén Finns det plats för religion och tro i Sverige?.

För innehåll och texter står Katrin Holmberg och Andreas Ali Jonasson. Ulrika Flodin Furås, Mollie Jonsson och Marit Nygård har också bidragit med texter. Grafisk form och illustrationer av Irene Thisner.

Oktober 2019

Tisdag 1 Rosh Hashana. Judiska nyåret

Vegetariska världsdagen, Svenska Vegetariska Föreningen & Veganföreningen i Sverige

Internationella dagen för äldre, FN

Internationella dagen för bostadsfrågor, FN

Kinas nationaldag

Nigerias nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag2 Internationella ickevåldsdagen, FN

Torsdag 3 Tysklands nationaldag. Tyska enighetens dag

Fredag 4 Djurens dag, World Animal Day

Helige Franciskus dag

Durga Puja (4 dagar), hinduer

Kanelbullens dag, Sverige

Lördag 5 Världsdagen för lärare, Unesco

Söndag 6 Jamaa. Pilgrimsresa till Lalish  (7 dagar), yezidier

 

Vecka 41

Måndag 7 Internationella barndagen, Sverige

Birgitta av Vadstena. Helgondag, katoliker

Världsdagen för människovärdigt arbete, ITUC

Tisdag 8

Onsdag 9 Jom kippur. Försoningsdagen, judar

Dussehra. Navratris tionde dag, hinduer

Samisk flaggdag. Grundandet av delegationen för samiska frågor i Norge

Hangul. Koreanska alfabetets dag, Korea

Ugandas nationaldag. Självständighetsdagen

Minnesdag för den svenska slavhandelns offer, Afrosvenskarnas Riksförbund

Torsdag 10 Internationella dagen för synskadade, WHO

Fredag 11 Internationella flickadagen, FN

Lördag 12 Ursprungsfolkens kampdag, tradition från amerikanska

kontinenten

Civilkuragets dag, Syndikalisterna

Världsdagen för flyttfåglar, FN

Spaniens nationaldag

Söndag 13 Fullmåne

Internationella klarspråksdagen

Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer, FN

 

Vecka 42

Måndag 14 Sukot. Lövhyddofesten (7 dagar), judar

Älgjakten börjar i södra Sverige                                                

Thanksgiving. Tacksägelsedagen, Kanada

Mors dag, Vitryssland

Tisdag 15 Vita käppens dag, Synskadades Riksförbund

Onsdag 16

Torsdag 17 Internationella dagen för utrotning av fattigdom, FN

Fredag 18 Grynkorvens dag

Lördag 19

Söndag 20 Lagtings- och kommunalval, Åland

 

Vecka 43

Måndag 21 Arbain, shiamuslimer

Shemini atseret. Slutfesten, judar

Tisdag 22 Simchat Tora. Torafesten, judar

Internationella stamningsdagen, ISAD

Onsdag 23 Ungerns nationaldag. Till minne av revolten 1956

Torsdag 24 FN-dagen (flaggdag)

Fredag 25

Lördag 26 Österrikes nationaldag. Neutralitetsdagen

Söndag 27 Diwali. Ljusets seger över mörkret, hinduer & jainister

Bandi chor divas. Befrielsedagen, sikher

Sommartid slutar

Hackkorvens dag

 

Vecka 44

Måndag 28 Nymåne

Ochi. Nejdagen, Grekland

Tjeckiens nationaldag

Tisdag 29 Bábs födelse, bahá’íer

Turkiets nationaldag. Republikens dag

Onsdag 30 Bahá’u’llás födelse, bahá’íer

Torsdag 31 Halloween

Samhain. Wiccanska nyåret

Världsdagen för städer, FN

Resandefolkets dag 29 september

De svenska resanderomerna har en lång historia. Det var den 29 september 1512 som en viss Herr Antonius med följe red in i Stockholm, vilket är den första notering om romers närvaro i Sverige som finns. I Stockholms tänkebok — protokoll över rådets sammanträden — från 1512 nämns ett besök av en grupp romer. “Greve” Antonius resandegrupp kommer från “Lilla Egypten” och får husrum i Sankt Lars gillestuga. Läs mer om detta hos Stockholms stadsarkiv!

Ättlingar till denna första resandegrupp kallas idag för resandefolket eller resanderomer. Det språk de tog med sig räknas som en dialekt av romani och talas fortfarande av vissa familjer, även om antalet idag är få. Sedan år 2000 är svensk romani, tillsammans med de andra dialekterna av romani chib, officiellt nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Resandefolket har genom historien fått utstå många övergrepp. Hela bostadsområden har blivit nedbrända och ända in på 1970-talet utsattes resanderomer för tvångssteriliseringar. Hör P3-dokumentär om Jönköpingskravallerna 1948 här!

Av historiska skäl har många därför hemlighållit sin resandebakgrund, inte velat berätta att de talar romani och bara använt språket i hemmet.

Något som skiljer svensk romani från de andra dialekterna är att den till stor del har övertagit svensk grammatik. Men den har ett eget ordförråd, med många ord som kan spåras så långt bort som till Indien. Också svenska språket har påverkats av romani.


Årstiderna på svensk romani:

Nava – vår
Nijall – sommar
Tamla – höst
Venn  – vinter

September 2019

Söndag 1 Kyrkligt nyår, ortodoxa

Böndag för skapelsen, katoliker, protestanter

Guru Granths installation i det gyllene templet, sikher

Fars dag, Australien, Nya Zeeland

Övdalskunes dag. Älvdalskans dag

 

Vecka 36

Måndag 2 Älgjakten börjar i norra Sverige

Ganesh Chahurthi. Elefantgudens högtid (10 dagar), hinduer

Vietnams nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 3

Onsdag 4

Torsdag 5

Fredag 6

Lördag 7 Brasiliens nationaldag. Självständighetsdagen

Söndag 8 Guds moders födelse, ortodoxa

Internationella läskunnighetsdagen, Unesco

Fars dag, Norge, Finland, Island, Sverige

Makedoniens nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 37

Måndag 9 Ashura. Fastedag, sunnimuslimer

Tisdag 10 Världsteckenspråkdagen, Sveriges Dövas Riksförbund
Nävgrötens dag, Nävgrötsakademin

Onsdag 11 Nayrouz. Koptisk-ortodoxa nyåret

Enkutatash. Etiopiska nyåret

Ashura. Imam Husseins martyrskap, shiamuslimer

Torsdag 12 Ashura. Avslutningsfest efter Muharrem-fastan, aleviter

Chuseok. Tacksägelsefest (tre dagar), koreansk tradition

Fredag 13 Kulturarvsdagen (3 dagar), Riksantikvarieämbetet

Lördag 14 Fullmåne

Kyrkligt nyår, ortodoxa, julianska kalendern

Det heliga korsets upphöjelse, katoliker, ortodoxa

Vandringens dag, Svenska turistföreningen

Söndag 15 Internationella dagen för demokrati, FN

 

Vecka 38

Måndag 16 Ozonskiktets dag, FN

Europeiska trafikantveckan, European Mobility Week

Tisdag 17

Onsdag 18 Chiles nationaldag. Självständighetsdagen

Torsdag 19

Fredag 20

Lördag 21 Guds moders födelse, ortodoxa, julianska kalendern

Internationella fredsdagen, FN

Alzheimerdagen, Alzheimer Desease International

Söndag 22 Internationella bilfria dagen, European Mobility Week

 

Vecka 39

Måndag 23 Internationella dövveckan (7 dagar), Sveriges Dövas Riksförbund

Höstdagjämningen

Mehregan. Skördefest, persisk & kurdisk tradition

Mabon, wiccaner

International Day of Sign Language, FN

Tisdag 24

Onsdag 25

Torsdag 26 Europeiska språkdagen, EU

Fredag 27 Det heliga korsets upphöjelse & Meskel, ortodoxa, julianska kalendern & etiopisk-ortodoxa

Lördag 28 Nymåne

Dövas dag (2 dagar) Sveriges Dövas Riksförbund

Söndag 29 Mickelsmäss

Resandefolkets högtidsdag

Navratri. De nio nätterna (9 dagar), hinduer

 

Vecka 40

Måndag 30 Internationella översättardagen, FN

Pedagogiska pärlor för september

empanadas på plåt

I september månads Pedagogiska pärlor tipsar vi om kulturarvsaktiviteter och utmanar dig att jämföra din översättningsförmåga med google translate. Vi delar med oss av ett smarrigt recept på Empanadas de queso som passar att göra till Chiles nationaldag den 18 september. Mat är temat för Mångkulturella almanackan 2020 som går att förbeställa från slutet av september.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för september 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Nu sänker vi priset ännu mer

Nu sänker vi priset på Mångkulturella almanackan för 2019 till 30 kr styck. Det priset gäller från 23 augusti till 23 september. Då slutar vi sälja almanackan för 2019, och öppnar för förhandsbeställning av almanackan för 2020. Köp i vår webbshop eller hos oss på Mångkulturellt centrum.

Omslag Mångkulturella almanackan 2019