Mångkulturella almanackan 2023 – det handlar om rörelse

 En almanacka för gemenskap, trivsel och inkludering i en värld som rör sig allt snabbare. Snart kommer Mångkulturella almanackan för 2023 ut.

2023 års genomgående tema är rörelse. Som alltid innehåller den alla de stora religionernas högtider, folkliga firanden, de nationella minoriteternas dagar, internationella dagar och mycket mer.  I år med extra fokus på folkrörelsernas dagar.

Under en dryg månad före släppet erbjuder vi alla trogna följare och användare att köpa den till ett lägre pris. Fram till 20 oktober kostar en almanacka 120 kronor. Vid köp av fler än tio kostar de 95 kr styck. (Frakt tillkommer) Efter 20 oktober gäller ordinarie pris: 149 kr styck, mängdrabatt vid köp av fler än tio 130 kr styck.

Beställ här!

Form och illustration: Iréne Thisner. 48 sidor. 195 x 296 mm. Häftad med hål för upphängning.

Rör sig tiden framåt? Rörelse leder till nya perspektiv. All tradition är förändring, det har vi sagt i varje Mångkulturell almanacka i alla år. Och med det menar vi att en tradition är något som upprepas, men också hela tiden förändras och är i rörelse.

Rörelse är 2023 års genomgående tema. Vi berättar om högtider som utgår från någon faktisk fysisk rörelse – där finns pilgrimsvandringar och himlafärder, Lucia-tåg och Halloween-bus, flykt och migration.

Det finns andra rörelser som skapat märkesdagar i almanackan, nämligen folkrörelserna. Från slutet av 1800-talet har människor organiserat sig i folkrörelser kring frågor och behov. Alla de gamla folkrörelserna finns fortfarande kvar, och nya bildas när människor organiserar sig kring frågor som är viktiga för dem. Varje rörelse som kämpar för något etablerar förr eller senare sina egna minnesdagar. (Och ofta dessutom en flagga).

Sedan har vi, inte att förglömma, de rörliga dagarna som ibland rör sig på ett förbryllande sätt.

Välkommen att hoppa in i 2023 med oss!

Hopp över eld för Heliga korset

Heliga korsets upphöjelse firas av ortodoxa och katolska kristna till minne av att Sankta Helena, under en pilgrimsfärd till Jerusalem på 300-talet, sägs ha hittat korset som Jesus korsfästs på. På platsen uppfördes en kyrka som invigdes just 14 september år 335.

Bland ortodoxa i Södertälje är detta en stor dag.

Jaklen Toma berättar: Det är ju en väldigt intressant tradition vi gör varje år. Sankta Helena hade sagt att när man hittar korset så skulle man ge en eldsignal från plats till plats ända till Rom. Traditionen finns än idag i många länder och vi hör till dem som gör detta i kyrkan, och hemma, här i Sverige. Dagen börjar med att jag bakar sesambakelser som jag bjuder grannarna på. På eftermiddagen åker jag till kyrkan. Efter gudstjänsten samlas alla utanför kyrkan för att elda. Prästerna och alla församlade hoppar över elden. Vi eldar för att visa att korset finns med oss än idag och välsignar och skyddar oss.

Efter att vi firat i kyrkan samlas alla mina barn och barnbarn hos mig för att äta massor av irakisk mat och sedan sesambakelser och chai.   

Etiopier firar Heliga korsets upphöjelse 27 september och dagen kallas för Meskel som betyder kors på ge’ez, språket som en gång talades i nuvarande Etiopien och Eritrea. Enligt etiopiska kyrkan fördes en del av det heliga korset till Etiopien från Egypten. Det sägs nu finnas på toppen av berget Amba Geshen. Kongit Lemessa i Göteborg berättar: På Meskelafton samlar församlingen grenar och kvistar till ett stort bål vid kyrkan. Bålet tänds nästa dag och röken från elden representerar den rök som Helena följde när hon fann korset. Meskel är alltså en kväll med gudstjänst, sånger och brasa.

Sandra Samer studerar etnologi på Södertörns högskola och har skrivit den del av texten som handlar om Södertälje. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Skapelsen väntar otåligt

Skapelsetid är ett gemensamt initiativ där kyrkor och kristna samfund över hela världen under en bestämd period lyfter frågor om vårt förhållande till skapelsen i gudstjänster, andakter och böner. Skapelsetid inleds 1 september och pågår till 4 oktober. Den första september börjar de ortodoxa kyrkornas nyår och den 4 oktober är det Franciskus-dagen som är särskilt viktig inom katolska kyrkan.

Det finns ingen religion som förespråkar att vi ska hugga ner skogarna. Alla de stora världsreligionerna hedrar naturen, på olika vis och av olika orsaker, men är överens om att vi inte tar hand om vår planet speciellt bra. Runt om i världen har det sedan 80-talet vuxit fram interreligiösa miljönätverk som tillsammans försöker lära av varandra. Alla med ett religiöst perspektiv och respekt för skapelsen.

September 2022

Torsdag 1 Kyrkligt nyår, ortodoxa

Skapelsetid inleds. Avlutas 4 oktober, kristna kyrkor och samfund över hela världen

Älgjakten börjar i norra Sverige  

Fredag 2                            

Lördag 3 Hemslöjdens dag

Söndag 4                           

v 36                                   

Måndag 5 Zero Waste Week inleds     

Tisdag 6                            

Onsdag 7                           

Torsdag 8 Guds moders födelse, ortodoxa

Internationella läskunnighetsdagen, Unesco

Fredag 9                            

Lördag 10 Nävgrötens dag, Nävgrötsakademin i Torsby

Fullmåne      

Världsteckenspråkdagen

Månfest och midhöstfest, kinesisk, koreansk, japansk och vietnamesisk tradition

Söndag 11 Nayrouz Koptisk-ortodoxa nyåret             

Enkutatash, Etiopiska och eritreanska nyåret            

Kulturarvsdagen, Riksantikvarieämbetet

Valdag i Sverige               

v 37                                   

Måndag 12                        

Tisdag 13                          

Onsdag 14 Kyrkligt nyår, ortodoxa, julianska kalendern

Det heliga korsets upphöjelse, katoliker, ortodoxa

Torsdag 15 Internationella dagen för demokrati, FN

Fredag 16 Europeiska mobilitetsveckan inleds, EU

Lördag 17 4H-dagen, Internationella 4H och European Federation of City Farms (EFCF)

Arbain, shiamuslimer

Håll Sverige rent-dagen, Håll Sverige rent

Söndag 18 Chiles nationaldag                                    

v 38                                   

Måndag 19 Internationella dövveckan inleds           

Tisdag 20                          

Onsdag 21 Guds moders födelse, ortodoxa, julianska kalendern

Internationella fredsdagen, FN

Scouternas fredsdag, Scouter i hela världen

Torsdag 22 Bilfria dagen 

Fredag 23 Mabon, wiccaner

Höstdagjämning              

Mehregan Skördefest, perser, kurder, zoroastrer

Världsteckenspråkdagen, FN och WFD, World Federation of the Deaf

Lördag 24 Dövas dag avslutar dövveckan två dagar   

Söndag 25 Nymåne           

v 39                                   

Måndag 26 Rosh Hashanah judiskt nyår två dagar, judar

Sharad Navratri Nio nätter och tio dagar festival – höstens början, hinduer

Europeiska språkdagen, EU

Tisdag 27 Det heliga korsets upphöjelse, ortodoxa, julianska kalendern

Meskel tewahedo-ortodoxa

Onsdag 28 Kopternas korsfest (tre dagar), koptisk-ortodoxa

Torsdag 29 Mickelsmäss Skördefest     

Resandefolkets högtidsdag                   

Fredag 30 Internationella översättardagen, FN

Underjordiskt samarbete

Under marken pågår ett samarbete.

Genom rötterna förser träden (och andra växter) livet under jord med näring. Det är ett perfekt utbyte: svampar och bakterier gör i sin tur mineraler och vatten tillgängliga för träden. Detta kallas mykhorriza. Ordet kommer från grekiskans ”mykos” som betyder svamp och ”rhiza” som betyder rot.

Största delen av en svamp finns faktiskt under jord. Fruktkroppen, den vi kan plocka och äta, uppgår till högst några få procent av svampen. Resten består av jättetunna svamptrådar, hyfer, som finns på och i trädens rotspetsar eller växer i marken.

Just nu i augusti och september brukar vara en bra tid för att plocka svamp.

Mångkulturella almanackan för 2022 har träd, skog och eld som genomgående tema. Almanackan för 2023 kommer att ha Rörelse som tema.

Augusti 2022

v 31                                   

Måndag 1 Día de la Pachamama Moder jords dag, inkatradition

Stockholm Pride inleds (sju dagar)       

Gudsmodersfastan, ortodoxa

Lammas Skördefest, wiccaner

Tisdag 2 Minnesdagen för förintelsen av romer, EU

Onsdag 3                           

Torsdag 4 Qi Xi Sju systrars festival, kinesisk tradition

Fredag 5                            

Lördag 6 Kristi förklaring, ortodoxa

Hiroshimadagen                                   

Söndag 7 Tisha be’av fastedag, judar

Kräftfiskepremiär           

Mariafastan inleds 15 dagar, ortodoxa, julianska kalendern

v 32                                   

Måndag 8 Kräftskivepremiär

Ashura, muslimer

Tisdag 9 Internationella dagen för världens ursprungsfolk, FN

Onsdag 10                         

Torsdag 11 Raksha Bandhan Syskonkärlekens högtid, hinduer

Fredag 12 Fullmåne          

Pitemålsdagen                 

Ullambana Spökfesten, buddister

Lördag 13 Vänsterhäntas dag, The Left-Handers Club

Obon (tre dagar) Minnesdag för de döda, japansk buddhistisk tradition

Bebådelsen av jungfru Marias födelse, ortodoxa, julianska kalendern

Söndag 14 Fars dag, Brasilien

Mariafastan inleds, ortodoxa, julianska kalendern

v 33                                   

Måndag 15 Dagen då den samiska flaggan antogs 1986 samisk flaggdag          

Jungfru Marie himmelsfärd / Guds Moders insomnande, katoliker, ortodoxa

Tisdag 16                          

Onsdag 17                         

Torsdag 18 Samerådets grundande 1956 samisk flaggdag            

Surströmmingspremiär

Fredag 19 Kristi förklaring, ortodoxa, julianska kalendern

Krishna Jayantin, hinduer

Lördag 20                          

21 Söndag                         

v 34                                   

Måndag 22 Rötmånaden slutar, Sverige

Internationella minnesdagen för människor som fallit offer för våldsdåd relaterade till religion eller andra trosuppfattningar, EU

Jungfru Marias upptagning till himmelen

Uppenbarelsen av Jungfru Marias kropp för apostlarna Avslutar Jungfru Marias fasta, tewahedo- och koptisk-ortodoxa

Tisdag 23 Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande, Unesco

Onsdag 24                         

Torsdag 25                        

Fredag 26 Första sametinget i Sverige 1993 samisk flaggdag        

Lördag 27 Raul Wallenbergs dag         

Nymåne       

Lyskväll, tradition längs Bottniska viken

Söndag 28 Jungfru Marie himmelsfärd / Guds Moders insomnande, ortodoxa, julianska kalendern

v 35                                   

Måndag 29 Internationella dagen mot kärnvapenprov, FN

Tisdag 30 Ganesh Chaturthi Guden Ganesh födelse (10 dagar), hinduer

Onsdag 31                         

Asparnas sång

Tornedalens flagga, Meänflaku, vajar i vinden den 15 juli då Tornedalingarnas dag firas. Så gör också asparna.

Aspen är Ulrika Nygårds favoritträd.

– På tre olika platser i Norrbotten finns ”mina” aspar, berättar Ulrika. Den första fanns i Peräjävaara, och stod på en äng invid Torneälven så robust och pålitlig. De andra asparna finns på Erkheikkibacken nära mitt barndomshem. Även de majestätiska och trygga med ett vackert ljud då vinden kommer. Den tredje platsen med aspar är mitt eget hem i Selet. Här har vi två höga aspar som vakar över gården, det känns tryggt. Under sommaren bär de en hängmatta under sig där man kan ligga och njuta av bladverket och det vackra ljudet från löven.

Selet ligger mellan Luleå och Boden invid Alån. Ett sele är en benämning på en plats där vattnet rinner stilla och långsamt.

ASP Populus tremula

Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är ett av våra vanligaste lövträd. Den känns igen på sina darrande blad. Bladen darrar därför att bladskaftet är platt. Plocka ett asplöv och se hur det rör sig! Aspen får starka, vackra höstfärger. Aspen förökar sig lätt med rotskott. Många djur och insekter vill gärna bo i aspar och dess mjuka trä gör den populär hos hackspettar.

Asp används som massaved men också till tändstickor.

Tanabata: stjärnor möts och önskningar hänger i träden

När stjärnorna Vega och Altair möts på himlavalvet den 7 juli firas den japanska festivalen Tanabata. Barn och vuxna brukar hänga färgglada pappersremsor med önskningar i bambuträden. Om de sen driver med strömmen i en flod når de till sist stjärnorna – och slår in.

Kazuko Gustafsson berättar hur hon brukar fira med sina barn i Uppsala där de bor.
– Önskningar ska hängas upp i bambuträd, men de växer ju inte i Sverige.  Den som har en trädgård kan hänga upp dem i andra träd. Jag och mina barn brukar skriva våra önskningar på färgglada papper och hänga dem i krukväxter så högt som möjligt inomhus. Mitt yngsta barn kan inte skriva ännu, han brukar rita sin önskning. Om någon i familjen är sjuk är det vanligt att önska att den ska bli frisk. Under coronapandemin var det många önskningar om att få träffa personer man inte kunnat träffa på länge. Ett år firade vi vid Fyrisbadet för att göra något vid vattnet, ibland har vi gjort vattenlekar. Många äter kalla Sobanudlar som påminner om rinnande vatten.  Jag vill att dagen ska kännas speciell och annorlunda från vardagen! Det ska vara mycket fantasi och färg och roliga aktiviteter.

Legenden bakom Tanabata handlar om en flicka och en pojke som var kära i varandra. De lekte varje dag, men de separerades så att de bara fick träffas en gång om året.

Man kan säga att det är en visdomsberättelse, man ska arbeta och inte slösa bort sina liv, säger Kazuko. Den dagen varje år när de kan träffas, på Tanabata, är de så glada så att de kan uppfylla allas önskningar!

Juli 2022

Fredag 1                            

Lördag 2 Fördömandet av massakern i Sivas 1993, aleviter

Internationella dagen för kooperativ, FN

Söndag 3                           

v 27                                   

Måndag 4 Tīrgān Sommarfest till vattnets ära, perser, kurder, zoroastrer

Almedalsveckan inleds    

Tisdag 5                            

Onsdag 6 Eino Leino-dagen Diktens och sommarens dag, finsk flaggdag

Dalai Lamas födelsedag  

Torsdag 7 Tanabata Stjärnfesten, japansk tradition

Fredag 8                            

Lördag 9 Arafatdagen Vallfärdens höjdpunkt, sunnimuslimer

Bábs martyrdöd, bahá’íer

Söndag 10 Eid al-Adha Offerhögtiden, sunni- och shiamuslimer

v 28                                   

Måndag 11 Srebrenica-dagen Till minne av massakern 1995 i Srebrenica, Bosnien-Hercegovina

Tisdag 12 Malaladagen, FN

De heliga apostlafurstarna Petrus och Paulus dag, ortodoxa

Onsdag 13 Asalha Puja Dharmadagen, buddhister

Guru Purnima, hinduer

Fullmåne      

Torsdag 14 Ickebinäras dag, HBTQIA+

Fredag 15 Tornedalingarnas dag                               

Lördag 16 Kenshi-u-Zehli första dagen av Kersa nyår, mandéer

Söndag 17 Skånska flaggans dag         

Världsdagen för internationell rättvisa, FN

v 29                                   

Måndag 18 Nelson Mandela-dagen, FN

Dehva Raba slutet av Kersa, mandéer

Eid al Ghadeer, shiamuslimer

Tisdag 19 Fruntimmersveckan

Onsdag 20                                               

Torsdag 21                        

Fredag 22 Dehva Sheshian (två dagars firande), mandéer

Lördag 23 Rötmånaden börjar                                    

Söndag 24                         

v 30                                   

Måndag 25                        

Tisdag 26                          

Onsdag 27 Sjusovardagen, finländsk tradition

Torsdag 28 Nymåne          

Sankt Botvids dag helgondag               

Fredag 29                                                

Lördag 30 Internationella vänskapsdagen, FN

Muharrem-fastan inleds (12 dagar), muslimer

Hijra Muslimskt nyår, sunnimuslimer

Söndag 31

Dansk midsommareld

Sankt Hans aften (midsommarafton) i Danmark infaller alltid 23 juni och är inte en helgdag. Precis som i Sverige och Finland är det en dag för fest, även om firandet börjar på kvällen eftersom många arbetar på dagen.  

I Danmark firar man inte med midsommarstång. Ofta möts människor vid ett stort bål för att sedan gå hem och äta middag med familj och vänner.

– När jag var liten gick jag med familjen och kollade på brasan, säger Mikkel True som är uppvuxen på Jylland.   Vi hade sommarkläder på oss, de vuxna var noga med att det skulle vara ljusa kläder, helst vita. På brasan brann en häxa av papper med en vissla eller fyrverkeri inuti som tjöt av värmen. Det ska låta som att häxan skriker medan hon brinner! Jag tyckte det var kusligt när häxorna skrek, men samtidigt spännande. De vuxna berättade att man förr trodde att det skulle skrämma bort onda väsen. Vi sjöng midsommarvisan Vi elsker vort land, ibland vid större brasor var det musikunderhållning och tal också.