Körsbärsblommans dag

De japanska körsbärsträden har vuxit i Kungsträdgården i Stockholm sedan 1998. Japanska föreningen ordnar firande varje vår. Det har blivit en vårtradition för många stockholmare, och turister, att vallfärda till Kungsträdgården och fotografera de blommande träden. Blomningen brukar vara i slutet av april eller början av maj.

Trädens blomning i Kyoto i Japan finns dokumenterad sedan år 812. Under tusen år skedde blomingen vid ungefär samma tid på året, men sedan 1800-talet har den flyttats från mitten av april till början. År 2021 var mars ovanligt varm och träden blommade tidigare än de gjort under alla de 1200 år som finns dokumenterade. Det beror på att klimatet blivit varmare

KÖRSBÄR Prunus

Det finns många olika körsbär, men de två stora grupperna är sötkörsbär och surkörsbär. De kan korsa sig med varandra.

Sötkörsbär kallas också fågelbär. Det blir ett stort träd, men inte särskilt gammalt, inte mer än 100 år. De blommar i maj-juni. De växer vilt från Skåne till Uppland.

Surkörsbär är ett litet träd eller buske och den får många rotskott. Den är odlad, men finns förvildad. Kallas också klarbär eller morell. Båda sorterna går att göra saft och sylt på, men också äta färska på sommaren.

Bryta fastan med dadlar

Under Ramadan är det vanligt att bryta fastan på kvällen med dadlar och ett glas vatten eller mjölk. Ilyas Hassan i Stockholm berättar hur han brukar göra.

– Man brukar börja med att äta dadlar eftersom Profeten gjorde så. Jag brukar bara äta en dadel.

En dadelpalm kan bli 35 meter hög. Den är känd i Mellanöstern sedan 6000 år. Skulle det på något sätt vara roligare med en egenodlad dadel? Eller är ursprunget viktigt?

– Ursprung vet jag inte om det är viktigt. Har faktiskt aldrig hört någon odla dadel hemma i Sverige. Men jag skulle säga att för den som är intresserad så kan man alltid testa att odla dadel själv. Dels så är det kul, dels bättre utifrån miljöperspektiv med närproducerad dadel.

Odla din egen dadelpalm, instruktioner finns i de Pedagogiska pärlorna för april.

April 2022

Fredag 1 Nymåne              

Första april en dag att luras på!              

Kha b-Nisan/Akitu Assyriska nyåret    

Lördag 2 Ramadan inleds , sunni- och shiamuslimer

Sizdah bedar Trettondagen av nouruz, iransk och kurdisk tradition, zoroaster

Chaitra Navratri Nio nätter och tio dagar festival till vårens och det nya månkalenderårets ära, hinduer

Söndag 3                           

v 14                                   

Måndag 4                          

Tisdag 5 Qing ming Gravstädningsdagen, kinesisk tradition

Onsdag 6 Internationella sportdagen för utveckling och fred, FN

Torsdag 7 Jungfru Marie bebådelsedag, ortodoxa, julianska kalendern

Världsdagen till åminnelse av offren för Rwandas folkmord, FN

Fredag 8 Romernas internationella dag

9 Lördag Mikael Agricola-dagen Finska språkets dag                    

Söndag 10 Internationella koltdagen, samisk tradition

Rama Navami Guden Ramas födelsedag, hinduer

Palmsöndagen, katoliker, protestanter

v 15                            

Måndag 11 Dussehra Chaitra Navratris tionde dag, hinduer

Tisdag 12                          

Onsdag 13 Songkran Thailändska nyåret (3 dagar)    

Torsdag 14 Skärtorsdagen, katoliker, protestanter

Vaisakhi Skördefest och hinduiskt solkalender-nyår

Khalsa Skördefest och församlingens grundande, sikher

Fredag 15 Långfredagen, katoliker, protestanter

Världens konstdag, International Association of Art

Lördag 16 Pesach åtta dagar, judar

Påskafton, katoliker, protestanter

Fullmåne      

Nyår theravada-buddhister

Lazarus lördag, ortodoxa, julianska kalendern

Söndag 17 Påskdagen , katoliker, protestanter

Vårblotet vid Uppsala Högar, Samfundet Forn Sed

Palmsöndagen inleder Stilla veckan, ortodoxa, julianska kalendern

v 16                                   

Måndag 18 Annandag påsk, katoliker, protestanter

Hilja Byströmdagen Den meänkielispråkiga litteraturens dag        

Stilla veckan inleds , ortodoxa, julianska kalendern

Tisdag 19                          

Onsdag 20     Kinesiska språkets dag FN

Yezidiskt nyår

Torsdag 21 Ridvan första dagen, bahá’íer

Skärtorsdag, ortodoxa, julianska kalendern

Fredag 22 Långfredag, ortodoxa, julianska kalendern

Internationella dagen för Moder jord, FN

Lördag 23 Barnens dag, turkisk tradition

Sankt Georgsdagen, katoliker, syrisk-ortodoxa, scouterna

Världsbokdagen, Unesco

Påskafton Ljusa lördagen, ortodoxa, julianska kalendern

Engelska & spanska språkets dag, FN

Söndag 24 Årsdagen av folkmordet i Osmanska riket 1915         

Ålands flaggas dag          

Påskdagen Den ärorika uppståndelsens högtid, ortodoxa, julianska kalendern

v 17                                   

Måndag 25                        

Tisdag 26

Onsdag 27

Torsdag 28 Ridvan nionde dagen, bahá’íer

Världsdagen för arbetsmiljö, ILO

Yom HaShoah judiska minnesdagen av Förintelsen, judar/israeler

Fredag 29 Laylat al-Qadr Allmaktens natt, sunnimuslimer

Minnesdagen för den kemiska krigföringens offer, FN

Lördag 30 Valborgsmässoafton                                 

Nymåne       

Pedagogiska pärlor för april 2022

Under den här våren är det många religioner som har fasta. Vi funderar på varför och hur och om de olika religionernas fastor skiljer sig åt. Den muslimska fastan bryts ofta med en dadel på kvällen. Om vi sår en dadelpalm i år, kan vi då räkna med att kunna plocka egna dadlar någon gång? Kanske inte, men det är ändå roligt att se den växa upp. Språk och böcker finns också, som så ofta, bland våra tips.

Pedagogiska pärlor för april 2022 som pdf

Liten dadelpalm på gång

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Dikter om skog och träd

Träd är dikter som jorden skriver på himlen.

Kahlil Gibran

Världspoesidagen 21 mars instiftades 1999 av Unesco för att inspirera till att ge poesin en större roll i samhället. Här har vi samlat några skogsdikter. Samma datum är det också FN:s internationella skogsdag. Vilket sammanträffande! I Pedagogiska pärlor för mars 2022 finns övningen Blunda och dikta; gör så och skriv nya dikter.

Sarah Fischer Waara, Pajala:
Ta väl hand om Tellus träd, de finns här för dig och mig.
De finns där för han, hon och hen, bara vi tar hand om dem. Livsviktiga!
Använd ditt sunda förnuft för träden bildar syre och renar luft.
Att höra vindens sus genom träden är som balsam för själen och balanserar vata .
Kanske du kan skriva på flera sidor av ditt papper. De påverkar klimatet på ett positivt sätt så hantera träden på ett fint sätt.
Vi har bara en enda chans att få en bra balans.
Tänk om våran vilja var lika stark som trädens rötter?
Hans Børli (Tolkning Bengt Berg)
Vi äger skogarna
Jag har aldrig ägt ett enda träd.
Ingen av mitt folk
har någonsin ägt ett träd –
även om släktens livsstig slingrat sig
över århundradens blå höjder
av skog.

Skog i storm,
skog i stillhet –
skog, skog, skog
i alla år.
Mitt folk
var alltid ett fattigt folk.
Alltid.
Barn av livets
hårda järnnätter.

Främmande män äger träden,
och jorden,
stenrös-jorden
som mina fäder röjde
i ljuset från månens lykta.

Främmande män
med släta ansikten
och fina händer
och bilen alltid väntande
utanför dörren.

Ingen av mitt folk
har någonsin ägt ett träd.
Ändå äger vi skogarna
med blodets röda rätt.

Rika män,
de med bil och bankbok
och aktier i Børregaard:
du kan köpa tusen tunnland skog
och ännu tusen till,
men solnedgången kan du inte köpa
och inte vindens sus
och inte glädjen i att gå hemåt
när ljungen står i blom längs stigen.

Nej, vi äger skogarna,
som barnet äger sin mor.

Granskott
Tomas Tranströmer
Trädet och skyn
Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.

Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.

Bernt Rosengren 
Katten, trädet och barnet
Man kan inte äga en katt
(Det finns de som tror att man kan)

Man kan inte äga ett träd
(Det finns de som tror att man kan)

Man kan inte äga ett barn
(Det finns de som tror att man kan)

Detta är mycket viktigt att veta
om kattor, om träd och om barn.
katt
Karin Boye
Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.

Halva priset från Vårdagjämningen

Våren är eldarnas tid. Newroz-eldar, påskeldar, Valborgseldar. Men sedan kommer sommaren med midsommareld på vissa ställen. Hösten med Heliga korsets upphöjelse och dess eldar. Och julen. Det finns alltså all anledning att skaffa en Mångkulturell almanacka med temat skog och eld även om några månader av 2022 nu har passerat.

Från Vårdagjämningen 20 mars sänker vi priset med 50 %. Då kostar en almanacka 67 kr.

Beställ här!

Den är fortfarande brinnande aktuell.

Illustration Iréne Thisner. Bilden finns på juniuppslaget i Mångkulturella almanackan 2022.

Mars 2022

Tisdag 1 Fettisdagen, katoliker, protestanter

Internationella dagen mot diskriminering, FN

Laylat al-Miraj Profetens himmelsfärd, sunnimuslimer

Maha Shivaratri Guden Shivas natt, hinduer

Khāne-takānī Vårstädning inför Nouruz

Onsdag 2 Nymåne             

Lantrådets mottagning (100 dagar kvar), Åland 100

Minnesdagen för segern vid Adwa, etiopier

Askonsdagen inleder påskfastan, katoliker, protestanter

Torsdag 3 Fössta tossdan i mass, smålänningar

Världsdagen för natur- och djurliv, FN

Tibetanska nyåret, Losar

Fredag 4 Världsböndagen för fred och kristen enhet   

Lördag 5 Nolltaxedagen   

Söndag 6 Vasaloppet        

v 10                                   

Måndag 7 Läsveckan, Åland, Finland

Rena måndagen – Stora fastan inleds, ortodoxa, julianska kalendern

Tisdag 8 Internationella kvinnodagen, FN 

Mors dag, 15 länder, bl.a. Afghanistan, Rumänien, Ukraina och Belarus

Onsdag 9                           

Torsdag 10                        

Fredag 11      Europeisk dag för terrorismens offer, EU

Lördag 12 Världsdagen mot cybercensur, Reportrar utan gränser (RSF) och Amnesty International.

Nationaldag för republiken Jamtland, jämtar

Nationella syntolkningsdagen, US – Unga med synnedsättning

13 Söndag Källkritikens dag, Viralgranskaren/Metro

v 11                                   

Måndag 14    Matematikens dag/Pi-dagen, Nationella kommittén för matematik

Broania de fem vita dagarna, mandéer

Sikhiska nyåret

Sikhiska miljödagen         

Tisdag 15 Internationella dagen mot polisvåld, Initierad av: Black Flag och COBP

NPF-dagen   

Eldfesten Chaharshanbe Suri, iransk tradition

Onsdag 16 Halabja-dagen Minnesdag för gasattacken mot kurder i irakiska Kurdistan 1988

Kvänfolkets dag, kväner i Norge och Sverige

Torsdag 17 Purim, judar

Sankt Patricks dag, Irlands nationaldag

Kollektivavtalets dag        

Fredag 18 Holi Färgfesten/Nyår/Vårfest, hinduer

Fullmåne      

Hola Mohalla, sikher

Lördag 19  Minna Canth-dagen Jämställdhetsdagen/ Bibliotekets dag, Finland och Åland

Korsets högtid, tewahedo- och koptisk-ortodoxa

Laylat al-Bara’at Förlåtelsens natt , sunnimuslimer

Söndag 20 Vårdagjämning                     

Nouruz, afghaner, iranier,bahá’íer, zoroaster

Newroz Nyår för aleviter  

Newroz Nyår för kurder

Ostara, wiccaner

Världsberättardagen, WSD

v 12                                   

Måndag 21 Internationella Newroz-dagen, FN

Internationella Downs syndromdagen

Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, FN

Internationella skogsdagen, FN

Tisdag 22 Internationella vattendagen, FN

Hinduiskt nyår                  

Onsdag 23 Nordens dag Till minne av Helsingforsavtalet 1962       

Torsdag 24 Tranafton, tradition i södra och västra Sverige

Fredag 25 Våffeldagen, svensk och finsk tradition

Marie bebådelsedag, katoliker och protestanter samt samisk flaggdag

Internationella dagen till minne av slaveriets offer, FN

Lördag 26 Earth hour jordtimmen kl 20.30-21.30, WWF

Khordad Sal, zoroastrer

Söndag 27                         

v 13                                   

Måndag 28

Tisdag 29

Onsdag 30 Palestinska landdagen

Dagen för högtidlighållande av Ålands demilitarisering och neutralisering  Åländsk flaggdag

Torsdag 31 Transsynlighetsdagen , HBTQIA+

Den yttersta gränsens träd

Sidr-trädet markerar enligt islam den yttersta gränsen i sjunde himlen. Ingen kan passera denna gräns. Den enda som passerat är profeten Muhammed.

– Den yttersta gränsens träd som det berättas om i Koranen och våra traditioner representerar gränsen för den kunskap som finns tillgänglig för allt i skapelsen, vare det änglar eller profeter, berättar Erik Moberg från föreningen Det yttersta trädet. Min inre bild av trädet är ett vackert, ståtligt träd badande i gudomligt ljus som också skiner på allt i dess närhet.

”Den nattliga resan” kallas de två resor profeten Muhammed gjorde år 620. Ärkeängeln Gabriel renade profetens hjärta när han sov. Sedan fördes han av Burak (ett himmelskt väsen) från Mecka till Jerusalem och Tempelberget. Därifrån gick färden vidare till Gud. På sin väg mötte han tidigare profeter som Abraham, Jesus och Johannes. När Muhammed återvände till jorden hade han med sig gåvor från Gud, bland annat uppmaningen till de troende att be fem gånger om dagen.

Profetens himmelsfärd, Laylat al- Miraj, firas 2022 i månadsskiftet februari-mars.  

Pedagogiska pärlor för mars 2022

Det börjar bli vår. Mars är den månad då det händer mest i Mångkulturella almanackan. Svårt att välja ut vilka dagar som ska lyftas fram här! Blunda och dikta kan göras vid flera av dagarna. Övningen Vem är normal? passar också vilken dag som helst. I tips-listan finns fler av månadens viktiga dagar med. Välj det som passar dig och din grupp.

Pedagogiska pärlor för mars 2022 som pdf

Blunda och dikta på Världspoesidagen och Earth Hour.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Vi finns, vi måste in i skolböckerna

Jag är uppvuxen med motti och fläsk. Men hade aldrig kopplat det till det finska, säger IngMarie Bohmelin som har varit med och bildat Förbundet Skogsfinnars intressen i Sverige. Vi är 1,7 miljoner människor i Sverige som har skogsfinskt påbrå. Vi har inte våra namn. Vi har inte våra rötter. Men det ska vi ändra på nu – vi finns! Vi måste in i skolböckerna.

Under 1500-talets slut och vidare under 1600-talet bosatte sig finnar i barrskogsområden i Sverige och Norge. De kom från Savolax och Karelen i nuvarande Finland och var kunniga i svedjebruk.  Svedjebruk innebär att man bränner skog för att använda marken för att så säd. Stora landarealer koloniserades med hjälp av svedjandet. Trakterna kallas än idag finnskogar. I Norge är skogsfinnarna en nationell minoritet..

IngMarie förstod att hon härstammade från skogsfinnar när hon släktforskade.

Någon hade kopplat namnet Kähköinen till mitt släktträd i den digitala släktforskningstjänsten Ancestry. Jag förstod ingenting, men ringde upp min pappas kusin som är den sista kvar i den generationen och han sa ”ja vi är nog finnar”.

IngMarie Bohmelin

Kähköinen hade med tiden ändrats till Käck. Men nu försöker IngMarie ta tillbaka släktnamnet. Det är möjligt enligt lag så länge det inte ligger mer än fyra generationer tillbaka.

Sverigefinnarnas dag firas 24 februari till minne av folklivsforskaren och predikanten Carl Axel Gottlund som föddes 24/2 1796. Han startade under 1800-talet den första sverigefinska föreningen i Sverige, och kämpade för skogsfinnarnas rättigheter i Värmland och Dalarna. Fortfarande finns många spår av den skogsfinska kulturen i finnbygderna. Där kan finnas rökstugor, bastur, finska ortnamn, mattraditioner och sägner. Men också fördomar.

Trolldom pratas om – det blir jag tokig på! Det pratas om trollgubbar. Nej men ett sjätte sinne hade de, de kunde ta till sig naturen på ett annat vis. Kunskap som behövs nu, och nu har Greta-generationen möjlighet att förstå och uppskatta detta.

Vad är skogen för dig?

Jag har skogen i ryggraden. Hit åker jag för att hämta kraft. Jag gick som liten i skogen med mormor, det var hon som visade mig.  Jag måste röja nu och vill göra det själv. Och jag vill ha ett hållbart skogsbruk med blandskog. Ingen granåker. Kanske lite tall? Jag är jägare, så jag går mycket i skogen. Luktar och lyssnar. När man sitter på pass är det enormt rofyllt, fåglarna kommer så nära som aldrig förr.