Tema mars 2015: Vatten

Vatten, bara vanligt vatten
Det är inte konstigt att vatten spelar en så viktig roll i religiösa och folkliga traditioner, riter och myter världen över. Allt liv på jorden är ju beroende av vatten. Det ger liv åt allt som växer eller lever på jorden. Men vatten kan också ta liv; som under en extrem torka när regnet uteblivit, eller i form av exempelvis översvämningar, tsunamier eller stormar.

Historiskt sett finns det många exempel på hur symbolladdat vatten är för människan. I Mesopotamien betraktades floderna Eufrat och Tigris som gudomliga, eftersom landets välstånd var helt beroende av flodernas årliga översvämningar. På många avbilder av Ea, som bland annat var visdomens och sötvattnets gud, strömmar vatten upp till vardera axeln på honom. Det tros symbolisera dessa två floder.

Ea el Enki                         inuit-sedna-carving2 Ea, även känd som Enki                                                    Havskvinnan Arnarkuagsak

Bland inui­terna på Grönland och i Kanada var det ArnarkuagsakHavskvinnan – som kontrollerade tillgången på deras bytesdjur. Om man bröt mot de tabun som havets djur var belagda med uteblev fångsterna.

Även i Nordeuropa hade vatten en stark religiös laddning. Under bronsåldern sågs till exempel mossarna som en portal till gudarna och förfäderna, och vattenoffer var vanligt förekommande.

Berättelser om enorma översvämningar som gudar framkallar för att straffa sina undersåtar med, och som dränker allt liv utom enstaka utvalda personer som blivit förvarnade, återfinns i mängder av kulturer runt om i världen. Mest välkända är nog syndaflodsmyterna i världens första skönlitterära verk, Gilgamesheposet, och i Bibeln.

Idag finns det fortfarande mängder av religiösa riter och ceremonier som inbegriper vatten. Tänk bara på alla slags dop i de kristna kyrkorna, där präster antingen öser vatten över huvudet eller sänker ner kroppen i vatten på den som ska döpas. Eller på den speciella tvagning som muslimer gör före bönen. Eller på alla buddistiska vattenceremonier, eller på hinduernas heliga bad i Ganges.

ganges
Bad i Ganges. Foto: C.K. N.G.

 Vatten är också en källa till lek. Att kunna handskas med det svårtämjda och symbolladdade vattnet kan vara ett sätt att tömma det på laddning, neutralisera det. Som under den hinduiska gatufesten Holi, där alla stänker och skvätter färgat vatten på varandra, eller det thailändska nyåret Song Kran, där vänskapliga vattenkrig utspelas på torg och gator.

song kran 2, craig cooperVattenkrig under Song Kran. Foto: Craig Cooper 

 

Fastlagsris och påskris i rättan tid

– Fastlagsriset åker in med semlorna. Om man inte bryter ris själv kan det vara svårt att få tag på, för det säljs inte så tidigt på året, säger Margareta Carlstedt från Hallunda, som själv betecknar sig som något av en helgfundamentalist.

Det är viktigt för henne att fira helger och högtider vid rätt tidpunkt och enligt de traditioner som hon lärde sig av sin mamma. Mamman var stockholmare men släkten fanns i Östergötland.

Vi återgår till riset. Ett fastlagsris har fjädrar. Ett påskris har prydnader. Det är skillnaden!

Riset sätts in på fettisdagen. Fjädrarna ska ha milda lila, gula och gröna färger. Margareta återanvänder sina fjädrar år efter år. På skärtorsdagen, varken förr eller senare, görs fastlagsriset om till påskris.

– Ska riset stå i vatten eller torrt?

– Nuförtiden ställer jag det torrt. Man får vara lite praktisk också. Dessutom kan man ju få besök av allergiker.

Fastlagsris säljs på Hötorget i Stockholm år 1968. Av Gram, Ingemar (1908-1986) – https://stockholmskallan.stockholm.se/post/14474, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=67716089

 

 

Hur kan Mångkulturella almanackan bli ännu bättre?

Vi vill göra Mångkulturella almanackan ännu bättre. Du kan hjälpa oss genom att svara på en enkät med åtta korta frågor.

Enkäten kommer att vara aktiv i en månad från och med nu. Den är konstruerad så att de två första frågorna måste besvaras, men sedan är det fritt att svara så mycket som varje person vill.

Varje svar är värdefullt för oss, så tack för hjälpen i förväg!

Klicka här för att komma till enkäten!

 

Tema februari 2015: Nyår

I 2015 års  väggalmanacka har varje månad ett tema. Men dagar på det temat återfinns också i andra månader. Det är så det är – de frågor som är viktiga för oss människor upprepas och varieras, om och om igen. Säkert har vi bara fått med en bråkdel av allt som skulle kunna vara med. Hur och vad firar du? Skriv eller ring till oss. Eller besök oss på Mångkulturellt centrum.

Hur och när året börjar kan bestämmas enligt olika principer. Några nyår markerar årstidsgränser, andra är förbundna med religiösa händelser. Nästan varje månad infaller ett nyår!

Nyårsbrisen smeker rosens milda kind.
Ängens blommor ler med lysande anleten.
Allt som ägde rum i går var inte till behag!
Men tala inte om i går, utan gläds åt det som är!

Omar Khayyām (1048-1122), persisk poet

:: Läs mer om nyårsfiranden

:: Här har vi listat de nyårsfiranden som finns med i Mångkulturella almanackan 2015

 

Tema januari 2015: Jul

I 2015 års  väggalmanacka har varje månad ett tema. Men dagar på det temat återfinns också i andra månader. Det är så det är – de frågor som är viktiga för oss människor upprepas och varieras, om och om igen. Säkert har vi bara fått med en bråkdel av allt som skulle kunna vara med. Hur och vad firar du? Skriv eller ring till oss. Eller besök oss på Mångkulturellt centrum.

De ortodoxa kyrkorna firar jul 13 dagar efter de katolska och protestantiska. Många troende fastar före jul. I katolska barns julfirande är Tre konungars dag viktig. Liksom de kom med gåvor till Jesusbarnet i stallet kommer de nu med julklappar till barn. Det kan vara bra att lägga ut hö och vatten till kamelerna kvällen innan. Hos många protestantiska barn lämnar tomten klappar under julnatten. Julen firas också som en glad midvinterhögtid av många som inte är kristna.

Ortodoxa julen 7.1, Ganna 7.1, Epifania-tre konungars dag 6.1, Timket 19.1, Rysk-ortodoxa nyåret 13.1, Julafton 24.12, Kwanzaa 26.12

 Giotto_-_Scrovegni_-_-18-_-_Adoration_of_the_MagiDe heliga tre kungars hyllning vid stallet, målad av Giotto di Bondone.

 

Gregoriansk och juliansk tideräkning

Den tideräkning som nästan alla länder – och kalendrar – följer är den gregorianska (efter påven Gregorius). Den infördes av katolska kyrkan på 1500-talet och spreds efterhand över världen.

Några kyrkor håller dock fast vid den äldre julianska tideräkningen (efter kejsar Julius Caesar). Skillnaden är en förskjutning på 13 dagar. Rysk- och serbisk-ortodoxa kyrkorna, som räknar alla högtider enligt ”gamla stilen”, firar därför Kristi födelse i januari. Många grekisk- och syrisk-ortodoxa kyrkor räknar påsken efter gamla stilen och andra helger efter nya.

Rent allmänt är det vanligt att religiös och icke-religiös tideräkning skiljer sig åt, oavsett befolkningens religion. Ett undantag är Iran, vars officiella kalender är den islamiska.

Gregory_XIII

Påven Gregorius

Nionde oktober: Minnesdag för den svenska slavhandelns offer

Den 9 oktober 1847 avskaffade Sveriges riksdag transatlantisk slavhandel och de svarta slavarna på den svenska kolonin S:t Barthélemy friköptes. Säkert är det många som inte känner till denna del av den svenska historien. Men dagen uppmärksammas sedan 2006 av Kommittén till åminnelse av svenskt transatlantisk slavhandel (KÅSTS) och andra. Kitimbwa Sabuni är samordnare för Afrosvenskarnas riksförbund och medlem i KÅSTS så vi ställer några frågor till honom.

Hur uppstod idén om att högtidlighålla en dag för den svenska slavhandelns offer?
– Afrosvenskarnas riksförbund har tillsammans med andra verkat för att den specifika form av rasism som drabbar svarta, nämligen afrofobi, ska uppmärksammas. Ett viktigt led i det är att Sverige gör upp med idén om den svenska exceptionalismen – tanken att Sverige är ett annorlunda land utan en historia av transatlantisk slavhandel och kolonialism och därför inte berörs om frågan om rasism. I själva verket var Sverige aktivt deltagande i den transatlantiska slavhandeln och det var till stor del genom den interaktionen mellan Europa och Afrika som den svenska synen på svarta afrikaner grundlades. Att uppmärksamma den 9 oktober, dagen då den sista förslavade afrikanen i svensk ägo friköptes, är ett utmärkt sätt att hylla offren för den svenska transatlantiska slavhandeln och utmana den svenska exceptionalismen.

Vilka har varit pådrivande för detta?
– Afrosvenskarnas riksförbund, Kommittén till åminnelse av svensk transatlantisk slavhandel och Afrosvenskarnas forum rättvisa. Vi har även haft gott samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Hur har dagen uppmärksammats?
– Det har hänt saker varje år sedan 2006. Ofta minnesstunder som den vi höll i Grillska huset i Gamla stan 2007 där bland andra integrationsminister Nyamko Sabuni talade. 2011 uppmärksammades dagen både i Sveriges riksdag och i Stockholms stadshus. I Malmö är kommunen engagerad sedan ett par år tillbaka så där finns alltid evenemang den 9 oktober.

Vad händer i år?
– 2014 hålls en ceremoni i Sveriges riksdag följt av första tillfället för en guidad rundtur i Gamla stan i spåren av den svenska transatlantiska slavhandeln.

Vill ni att dagen ska komma in i den svenska almanackan?
– Det finns en föreställning att det inte finns någon formell väg för att instifta minnesdagar men så sent som våren 2013 beslöt Sveriges riksdag att göra 27 augusti till minnesdag för Raoul Wallenberg. Det allra viktigaste är dock att fylla dagen med innehåll så att till exempel skolor och andra myndigheter uppmärksammar dagen ordentligt.

Slaveri-stor
Läs mer om den svenska kolonin S:t Barthélemy i den här artikeln (som vi tagit bilden från Sjöhistoriska museets arkiv från):
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/darfor-far-vi-inte-glomma-slaveriets-offer/

Två från Tre funderar på röda dagar – och går från ord till handling

Förra sommaren hade vi besök från på Tre, mobiloperatören. Personalavdelningen hade sett Mångkulturella almanackan och ville diskutera mångfaldsfrågor. Spännande! Elias Berglund och Fredrik Svesse funderade högt i solen på uteserveringen.

– Mångfald för oss handlar i första hand om att ha en bra och öppen hållning, både i kundtjänsten och internt bland personalen. Människor är så olika!

– Vi har en idé om att skapa en pott med röda dagar, där personalen i förväg ska kunna välja utifrån sina traditioner eller sin tro. Kanske vill man hellre vara ledig på en annan nationaldag än den svenska. Kanske är Ramadans avslutning mycket viktigare än påsk. För att detta ska gå att genomföra måste vi följa avtal och lagstiftning förstås. Men det uppstår också andra frågor.

– Vi vill absolut inte upprätta nya gränser, med fyrkantiga alternativ utifrån föreställningar om vem som firar vad och när. I så fall riskerar vi ju att effekten i praktiken blir diskriminerande.

Nu, ganska precis ett år senare, genomför man en förändring: Anställda får möjlighet att byta en helgdag som inträffar på en vardag enligt den svenska kalendern, mot en annan dag som infaller vid en religiös eller kulturell högtid – utan att ifrågasättas, som det heter i pressmeddelandet. Och just detta sista är nog en viktig poäng. Möjligheten att förhandla, förklara och få ledigt finns säkert på många arbetsplatser. Men att lämna över initiativet och ge en förutsägbar rätt att göra individuella val och prioriteringar – det är onekligen ett steg framåt.

Hur gör andra arbetsplatser? På MKC har vi varit i kontakt med andra och diskuterat olika system för valfria helgdagar – men finns det någon som prövat? Stämmer det att Tre är först med detta?

Det ska bli spännande att se vad som framöver händer på Tre. Hur många kommer att känna sig tilltalade? Vilka alternativa helger kommer att toppa listan?

http://www.mynewsdesk.com/se/tre/pressreleases/3-laater-anstaellda-vaelja-sina-egna-helgdagar-1049291

Almanackan för 2014 slutsåld

Strax före midsommar sålde vi de sista exemplaren av 2014 års almanacka. Det är ett gott betyg åt den, tänker vi, att det fortfarande finns intresse fastän mer än halva året har gått.

Nu jobbar vi för fullt med 2015 års almanacka. Den utkommer i mitten av oktober. Formgivare är även detta år Irene Thisner. Mer anteckningsutrymme, tydligare veckodagar och tydligare veckoindelning kommer det att bli. Och inga mörka bilder där anteckningar inte syns!

Etikettbok för det mångkulturella Sverige

Studentmottagning – hur går en sådan till? Behövs presenter?
Har du blivit bjuden till ett syrianskt bröllop?
Har en muslimsk vän gått bort?

Ibland blir vi inbjudna att ta del av våra vänners stora stunder; ett barn får sitt namn, studenter hyllas, kärlek manifesteras, jubileum firas, livsverk avslutas. Anledningarna skiftar men alla är värda att uppmärksammas eller högtidlighållas. Dessa tillfällen omgärdas oftast av traditioner och ceremonier, men det handlar om privata högtider.

God vilja och öppet sinne räcker långt. Men ibland vill man veta lite mer i förväg.

I Magdalena Ribbings i bok ”Stora stunder, etikett för fest och högtid” får vi inblick i hur dessa stora stunder uppmärksammas i kristna, islamiska, judiska, buddhistiska, hinduiska och icke-religiösa sammanhang.

Kanske en bra present för en studentmottagning?

stora-stunder-etikett-for-fest-och-hogtid