Tema juni 2015: Sommarsolståndet

Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på himlen på norra halvklotet, norr om kräftans vändkrets. Vid sommarsolståndet lutar jordaxeln som mest in mot solen, vilket medför att norra halvklotet får sin längsta dag och kortaste natt. Norr polcirkeln är det då midnattssol.

Här i Norden har midsommar firats sedan urminnes tid. På 300-talet knöt kyrkan Johannes döparens dag till 24 juni. Fram till 1953 inföll midsommardagen i Sverige på detta datum. Nu är midsommardagen alltid en lördag mellan 20 juni och 26 juni.

I nästan alla kulturer och på alla kontinenter firas högtider kring solstånden. Inti Raymi, vintersolståndet och nyåret från Anderna i Sydamerika, firas nu kring midsommar på olika platser i Sverige. Vid vårdagjämningen firas nytt år av kurder, perser, afghaner. Och kring vintersolståndet firas jul. Fler exempel finns.

juni stonehenge

Stonehenge i sydvästra England. Monumentet som restes för fyratusen år sedan är riktat åt nordost. Många teorier finns om att det är riktat så med tanke på solstånds- och dagjämningspunkter.

Fotoreportage från mandéisk dopceremoni vid Albysjön

Mandéer har varje år den 20 maj sin dopceremoni vid Albysjön. Fotografen Tarja Saarikko har dokumenterat ceremonin för tredje året i rad. Här är några av hennes bilder från 20 maj 2015.

män i vatten

sittande män

vatten

 

kvinnor2

talk
Bakning av pitabröd.

kvinna grill

gubbe gubbe2 kv i vatten

”Mandéerna identifierar sig primärt genom sin religion och eftersom de aldrig har missionerat har gruppen förblivit liten. Stamorten är Irak och västra Iran. ”

… ”Mandéerna är framför allt kända – i den mån de alls är kända – för att åberopa sig på Johannes Döparen. Ofta säger de att de är sentida lärjungar till Johannes. Det upprepade dopet i rinnande vatten leder tankarna till Johannes Döparen. Men också mycket annat tycks gå tillbaka till en judisk grupp vid vår tideräknings början. Gnosticismen anses numera av många forskare gå tillbaka på judiska marginalgrupper, och det speciella med mandéerna skulle då vara att de kombinerar ett judiskt omvändelsedop med en gnostiskt livsåskådning. Mandeismen är, kort sagt, en gnostisk döparreligion.”


Läs mer om mandéerna i Sten Hidals artikel i Signum från 2008.

Single Moms’ Day i Sydkorea och Sverige

Den 11 maj firas Adoptionsdagen eller, som den också kallas: Single Moms’ Day, i Sydkorea. Dagen har stark anknytning till Sverige – cirka 10 000 svenskar är adopterade från Sydkorea – och uppmärksammas också här. Sedan 1953 har närmare 200 000 internationella adoptioner genomförts från Sydkorea.

Tobias Hübinette, aktivist och forskare, berättar om bakgrunden till Single Moms’ Day: Adoptionsdagen instiftades av Sydkoreas regering för att stärka den inhemska adoptionen. Aktivister gav dagen ett nytt namn: Single Moms’ Day. De menar att man kan motverka adoptioner helt och hållet genom att stärka ensamma mammors situation.

På söndag, den 17 maj, kommer SKAN (Svenska koreaadopterades nätverk) att visa den prisbelönta dokumentärfilmen ”My Place” i Stockholm för att uppmärksamma dagen. Den utspelar sig i Kanada och i Korea och handlar om tre generationer.

Se en trailer här:

Tema maj 2015: Arbete

Arbetarrörelsens internationella högtidsdag, Första maj, är den enda helgdagen på året som är tillägnad det arbetande folket. I Sverige blev Första maj helgdag år 1939. Det är en dag som handlar om kamp för bättre villkor.

Arbete har i alla tider varit en drivkraft för migration. I slutet på 1800-talet och början på 1900-talet emigrerade 1,5 miljoner svenskar, de flesta till Nordamerika. Under mitten av 1900-talet gick arbetskraftsinvandringen i stället till Sverige, t.ex. invandrade 450 000 finländare.

MAJ DETALJ

 

Turkiska barnens dag (23 Nisan Ulusal Egemenlik ve Çocuk Bayramı)

Den 23 april är det den ”Nationella självständighets- och barndagen” (23 Nisan Ulusal Egemenlik ve Çocuk Bayramı) i Turkiet, en dag som också firas i Sverige fast då blir det under veckoslutet. I söndags träffade jag Gökcenur och Gözdenur som firade barnens dag i Kungsträdgården.

Gökce

kcenur Ünver
 Vet du varför 23 april (23 Nisan) firas?
Ja, jag vet att det är för barnens skull och att en gång om året måste vuxna vara med och fira barnens dag.
Tycker du att det är roligt att vara här?

– Ja, det är jätteroligt att kunna få vara med här och att kunna leka, hoppa på hoppborg, vara med mina kusiner, mamma och pappa.

Gözde
Gözdernur Ünver
Vet du varför 23 april (23 Nisan) firas? – Nej men jag tror att det är för barnen, då det är mycket barnaktiviteter här.
Tycker du att det är roligt att vara här?
– Jaa, jätteroligt. Jag brukar oftast längta till det här när sommaren börjar närma sig.

Turkiska ungdomsförbundet har firat dagen sedan 20 april 2004, det började på Sergels torg och sedan 2007 har firandet ägt rum i Kungsträdgården i Stockholm. Det är det största turkiska firandet i Sverige. Turkiska ungdomsförbundet firar inte bara i Stockholm, runt omkring i hela landet firar våra föreningar barnens dag med fester, uppträdanden och resor. Så pass viktig är barnens dag för oss.

Festivalen har, från att enbart vara ett Barnens Dag-firande, utvecklats till en kulturfestival där turkiska ungdomsförbundet även involverar hela familjen med aktiviteter och utställningar. På ‘Barnens Dag – Turkisk Kulturfestival’ får du möjlighet att pröva på olika turkiska maträtter, se turkisk kultur och konst och även ta del av information av utställare, företag och sponsorer. Ett alltid fullspäckat scenprogram lockar både stora och små och aktiviteter för hela familjen finns på området.

I Turkiet har dagen firats sedan början 1935 och inrättades av Turkiets landsfader Mustafa Kemal Atatürk. Runt omkring i Turkiet firas barnen med seminarier, festivaler, firanden, fester och konferenser. Barn från hela landet samlas i huvudstaden Ankara och de ersätter då de valda politikerna i regeringen. Barnen har en vald president och en statsminister som styr Turkiet under en dag för att visa hur viktigt det är att låta barn synas i samhället. På många ställen får barn också ta över platser i statliga företag.

Historia skrivs – Romska boplatser kartläggs

Det känns roligt att så här inför Internationella Romadagen den 8 april kunna berätta om ett nytt och aktuellt forskningsprojekt som rör svenska romers historia. Denna historia har hittills varit ganska osynlig i statliga museisamlingar, men nu ska det bli ändring på det. Tillsammans med representanter för Sveriges romer ska Historiska museet, Mångkulturellt centrum och Stiftelsen Kulturmiljövård samla in svensk-romska livsberättelser och undersöka lägerplatser från 1900-talet i och omkring Stockholm.

– För mig känns det som om min 20-åriga kamp och önskan om att försöka kartlägga romska boplatser i Sverige blivit hörd, säger Fred Taikon, ordförande i kulturföreningen É Romani Glinda.

För att samla in spår och föremål kommer projektmedlemmarna att genomföra en arkeologisk utgrävning på en lägerplats från 1900-talet i Stockholmsområdet. Livsberättelser samlas in genom intervjuer med 15-20 personer som bott på olika lägerplatser.

– Det är en fantastisk möjlighet vi har fått att skapa mer kunskap om dessa dolda platser och att lyfta fram dem i kulturlandskapet, säger Charlotte Hyltén-Cavallius, projektledare och forskningsledare, Mångkulturellt centrum. Genom de livshistoriska intervjuerna som vi kommer att göra kopplas berättelser om livsvillkoren för romerna till platserna och inkluderas i det gemensamma kulturarvet vid våra arkiv och museer.

Läs mer om projektet på Historiska museets sida

SSMSVD032839S
Bild från Stockholmskällan. Gubbängen. Ett läger för romer, Den första skolan för romer öppnades på initiativ från familjen Taikon, i deras tält. Till höger eleven Singoalla Taikon med sin son i knäet.

Tema april 2015: Barn

andzrej bild barn
Foto: Andzrej Markiewicz

Nästan var tredje människa på jorden är ett barn – och det finns många dagar som uppmärksammar just barn och deras rättigheter. Här är ett axplock:

Gatubarnens dag 12 april
Nisan 23, Barnens dag (Turkiet) 23 april
Kodomo no hi, Barnens dag (Japan) 5maj
Adoptionsdagen (Sydkorea) 11 maj
Internationella barndagen (Kina samt vissa slaviska länder) 1 juni
Världsdagen mot barnarbete 12 juni
Internationella barndagen (Sverige) 5 oktober
Internationella flickdagen 11 oktober
Barnkonventionens dag 20 nov
Värnlösa barnens dag 28 december

Barnkonventionen
De mänskliga rättigheter som gäller speciellt för barn återfinns i Barnkonventionen, som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1982 och trädde i kraft 1989. Alla länder i världen har skrivit under den utom USA och Sydsudan.

Barnkonventionen slår bland annat fast att alla barn har rätt till lek, vila och fritid, och till social trygghet, god levnadsstandard och utbildning. Att den även säger att barn har rätt till sina hemligheter borde alla barn – och vuxna – känna till.

children prathams books
Foto: Pratham Books

Barnen får det bättre
Att det är barn som drabbas hårdast av fattigdom, krig och naturkatastrofer är ingen nyhet. Alla foton på och reportage om barnarbetare, gatubarn och barnsoldater som vi ser på tv eller läser om i tidningar, ger en nattsvart bild av det liv som hundratals miljoner barn i världen tvingas leva. Det är lätt att bli uppgiven och tro att alltfler barn bara  får det värre och värre. Men glädjande nog verkar utvecklingen gå åt rätt håll: Antalet barnarbetare i världen har minskat med en tredjedel sedan 2000. Allt fler barn får också gå i skolan: 2001 fick 82 % av alla barn i världen gå i skolan, och 2011 hade siffran stigit till 90 %. Dessutom dör allt färre barn av svält, sjukdomar och förorenat vatten.
Läs mer här

Eritreansk shiro favorit under fastan

Påskfastan pågår just nu för alla kristna. Den gemensamma grundtanken är att under denna period reflektera över sitt liv och sträva efter att göra gott. Fastan innebär dock inte att man inte äter, utan att man äter annorlunda. Många, särskilt de ortodoxa, väljer att äta veganskt och avstår alltså från all mat som kommer från djurriket.

shiroEn favorit under fastan i Eritrea, såväl den kristna ortodoxa och som ramadan, är shiro. Den serveras med injera (en traditionell eritreansk surdegspannkaka).

På Vårljus boende för ensamkommande flyktingbarn i Skarpnäck har ungdomar från Eritrea lärt personalen att laga shiro. Så här går det till:

2 medelstora lökar
2 tomater,  finhackade
1,2 dl olja
1,2dl Shiropulver (torkat kikärtspurépulver)
3,5 dl–4,8 dl vatten
1 msk Berbere (eritreansk kryddblandning)

Börja med att hacka löken väldigt smått. Häll löken i en varm torr stekpanna. Rör ofta tills vattnet avdunstat och löken fått en ljusbrun färg. När löken börjar få lite färg, tillsätt 1,2 dl olja och berbere.

Låt lök, olja och berbere koka tillsammans i ett par minuter och tillsätt sedan tomatpurén. Innan du lägger till shiropulvret, se till att du har vatten i närheten. Lägg till ditt shiropulver gradvis, under rask omrörning. Det kommer att tjockna väldigt snabbt.

När shiro verkar ganska väl blandad med oljan tillsätter du 3,5–4,8 dl vatten.

Rör om väl. Låt sjuda tills shiroblandningen får önskad konsistens.

När maten är serverad på bordet säger man i Eritrea ”N’Kedem Belu” ungefär varsågod och ät.

Ingredienser samt surdegspannkakor hittar ni i välsorterade butiker och butiker med utländska delikatesser. Man brukar också få köpa ingredienser av eritreanska eller etiopiska restauranger.

Den ortodoxa fastan inleddes i år  i vecka 9 , och den för övriga kristna i vecka 8.

 

 

Tema mars 2015: Vatten

Vatten, bara vanligt vatten
Det är inte konstigt att vatten spelar en så viktig roll i religiösa och folkliga traditioner, riter och myter världen över. Allt liv på jorden är ju beroende av vatten. Det ger liv åt allt som växer eller lever på jorden. Men vatten kan också ta liv; som under en extrem torka när regnet uteblivit, eller i form av exempelvis översvämningar, tsunamier eller stormar.

Historiskt sett finns det många exempel på hur symbolladdat vatten är för människan. I Mesopotamien betraktades floderna Eufrat och Tigris som gudomliga, eftersom landets välstånd var helt beroende av flodernas årliga översvämningar. På många avbilder av Ea, som bland annat var visdomens och sötvattnets gud, strömmar vatten upp till vardera axeln på honom. Det tros symbolisera dessa två floder.

Ea el Enki                         inuit-sedna-carving2 Ea, även känd som Enki                                                    Havskvinnan Arnarkuagsak

Bland inui­terna på Grönland och i Kanada var det ArnarkuagsakHavskvinnan – som kontrollerade tillgången på deras bytesdjur. Om man bröt mot de tabun som havets djur var belagda med uteblev fångsterna.

Även i Nordeuropa hade vatten en stark religiös laddning. Under bronsåldern sågs till exempel mossarna som en portal till gudarna och förfäderna, och vattenoffer var vanligt förekommande.

Berättelser om enorma översvämningar som gudar framkallar för att straffa sina undersåtar med, och som dränker allt liv utom enstaka utvalda personer som blivit förvarnade, återfinns i mängder av kulturer runt om i världen. Mest välkända är nog syndaflodsmyterna i världens första skönlitterära verk, Gilgamesheposet, och i Bibeln.

Idag finns det fortfarande mängder av religiösa riter och ceremonier som inbegriper vatten. Tänk bara på alla slags dop i de kristna kyrkorna, där präster antingen öser vatten över huvudet eller sänker ner kroppen i vatten på den som ska döpas. Eller på den speciella tvagning som muslimer gör före bönen. Eller på alla buddistiska vattenceremonier, eller på hinduernas heliga bad i Ganges.

ganges
Bad i Ganges. Foto: C.K. N.G.

 Vatten är också en källa till lek. Att kunna handskas med det svårtämjda och symbolladdade vattnet kan vara ett sätt att tömma det på laddning, neutralisera det. Som under den hinduiska gatufesten Holi, där alla stänker och skvätter färgat vatten på varandra, eller det thailändska nyåret Song Kran, där vänskapliga vattenkrig utspelas på torg och gator.

song kran 2, craig cooperVattenkrig under Song Kran. Foto: Craig Cooper 

 

Fastlagsris och påskris i rättan tid

– Fastlagsriset åker in med semlorna. Om man inte bryter ris själv kan det vara svårt att få tag på, för det säljs inte så tidigt på året, säger Margareta Carlstedt från Hallunda, som själv betecknar sig som något av en helgfundamentalist.

Det är viktigt för henne att fira helger och högtider vid rätt tidpunkt och enligt de traditioner som hon lärde sig av sin mamma. Mamman var stockholmare men släkten fanns i Östergötland.

Vi återgår till riset. Ett fastlagsris har fjädrar. Ett påskris har prydnader. Det är skillnaden!

Riset sätts in på fettisdagen. Fjädrarna ska ha milda lila, gula och gröna färger. Margareta återanvänder sina fjädrar år efter år. På skärtorsdagen, varken förr eller senare, görs fastlagsriset om till påskris.

– Ska riset stå i vatten eller torrt?

– Nuförtiden ställer jag det torrt. Man får vara lite praktisk också. Dessutom kan man ju få besök av allergiker.

Fastlagsris säljs på Hötorget i Stockholm år 1968. Av Gram, Ingemar (1908-1986) – https://stockholmskallan.stockholm.se/post/14474, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=67716089