Finska namn – traditioner från fyra väderstreck

I Universitetets namnsdagsalmanacka kan man se hur rik den finska namnskatten är, med sina inslag av det samiska, svenska och rysk-ortodoxa. Många av de namn som ser typiskt finska ut är dessutom inte ursprungliga, utan finska former av kristna namn, t.ex. Pekka (Peter), Juhani (Johannes), Paavo (Paulus), Risto (Kristoffer), Pirkko (Birgitta) och Marja (Maria). På samma sätt är det med de ortodoxa namnen i almanackan, som är hämtade från bl.a. biskopar och helgon. Där hittar vi Riiko (Gregorius), Tommo (Dometian), och Taina (Tatiana).
Samiska och finska är närbesläktade språk och det finns flera namn med liknande klang och innebörd på båda språken, som Beaivi resp. Päivi (sol/dag), men folkgrupperna har inte ett nära gemensamt förflutet.
Bland de ursprungliga finska namnen finner vi Veikko (bror), Tapio (en skogsgud), Tuulikki (en vindgudinna), Helmi (pärla) och Laina (våg).

Mycket av det kristna inflytandet har kommit från Sverige. Finland och Sverige har alltid varit tätt sammankopplade, med en stor närvaro av svenskar i Finland respektive finnar/finsktalande i Sverige. Det har dock inte alltid varit ett jämlikt förhållande mellan länderna, då Finland under flera hundra år var svenskt territorium, och finlandssvenskarna till viss del utgjorde en elit. Det svenska majoritetssamhället har också utövat ett språkförtryck mot de finskspråkiga grupperna, t.ex. tornedalsfinnarna som talar dialekten meänkieli, och därför lyser de finska förnamnen lite med sin frånvaro bland finskättade och finskspråkiga i Sverige.

Namnskicket i Finland då och nu

En tradition som länge hållits vid liv bland finnar/finsktalande är att låta ett eller ett par namn gå i arv i släkten, ibland i flera generationer efter varandra. Efternamnen anknyter ofta till hembygden på något sätt – kanske till och med att släkten ger namn åt bygden istället för tvärtom!
De finlandssvenska namnen följer i stort sett det rikssvenska namnmodet, medan finnar/finsktalande gärna håller sig till traditionella namn om än kanske i moderniserad form. En trend man kan skönja bland finnar/finsktalande just nu är att leta fram riktigt gamla släktnamn, från 1800- och 1700-talen.

De fem vanligaste finlandssvenska förstanamnen som år 2000 gavs åt flickor var Wilma, Emma, Ida, Emilia och Elin, och de som gavs åt pojkar samma år var Emil, Robin, Anton, Rasmus och Jonathan. Bland finnar/finsktalande är motvarande lista för flickor Jenna, Laura, Jenni, Veera, Anni, och för pojkar Aleksi, Ville, Eetu, Juho, Jere.

Vanliga finska namn

(f=flicknamn, p=pojknamn)

Veikko p
Raija f
Juhani p
Sinikka f
Matti p
Tuulikki f
Pentti p
Armas p
Unto p
Irja f
Ilmari p
Helmi f
Arto p
Helmi f
Päivi f
Pirkko f
Tammo p
Kimmo p
Elina f
Kaariina f
Jouko p

Uppgiftslämnare: Yessica Soikkeli

Källor:
Befolkningsregistercentralen (Finlands myndighet för folkbokföring)
Universitetets namnsdagsalmanacka, Helsingfors, ges ut årligen