Kategori: träd, skog, eld

Publicerat den

Skapelsen väntar otåligt

Skapelsetid är ett gemensamt initiativ där kyrkor och kristna samfund över hela världen under en bestämd period lyfter frågor om vårt förhållande till skapelsen i gudstjänster, andakter och böner. Skapelsetid inleds 1 september och pågår till 4 oktober. Den första september börjar de ortodoxa kyrkornas nyår och den 4 oktober är det Franciskus-dagen som är särskilt viktig inom katolska kyrkan.

Det finns ingen religion som förespråkar att vi ska hugga ner skogarna. Alla de stora världsreligionerna hedrar naturen, på olika vis och av olika orsaker, men är överens om att vi inte tar hand om vår planet speciellt bra. Runt om i världen har det sedan 80-talet vuxit fram interreligiösa miljönätverk som tillsammans försöker lära av varandra. Alla med ett religiöst perspektiv och respekt för skapelsen.

Publicerat den

Underjordiskt samarbete

Under marken pågår ett samarbete.

Genom rötterna förser träden (och andra växter) livet under jord med näring. Det är ett perfekt utbyte: svampar och bakterier gör i sin tur mineraler och vatten tillgängliga för träden. Detta kallas mykhorriza. Ordet kommer från grekiskans ”mykos” som betyder svamp och ”rhiza” som betyder rot.

Största delen av en svamp finns faktiskt under jord. Fruktkroppen, den vi kan plocka och äta, uppgår till högst några få procent av svampen. Resten består av jättetunna svamptrådar, hyfer, som finns på och i trädens rotspetsar eller växer i marken.

Just nu i augusti och september brukar vara en bra tid för att plocka svamp.

Mångkulturella almanackan för 2022 har träd, skog och eld som genomgående tema. Almanackan för 2023 kommer att ha Rörelse som tema.

Publicerat den

Asparnas sång

Tornedalens flagga, Meänflaku, vajar i vinden den 15 juli då Tornedalingarnas dag firas. Så gör också asparna.

Aspen är Ulrika Nygårds favoritträd.

– På tre olika platser i Norrbotten finns ”mina” aspar, berättar Ulrika. Den första fanns i Peräjävaara, och stod på en äng invid Torneälven så robust och pålitlig. De andra asparna finns på Erkheikkibacken nära mitt barndomshem. Även de majestätiska och trygga med ett vackert ljud då vinden kommer. Den tredje platsen med aspar är mitt eget hem i Selet. Här har vi två höga aspar som vakar över gården, det känns tryggt. Under sommaren bär de en hängmatta under sig där man kan ligga och njuta av bladverket och det vackra ljudet från löven.

Selet ligger mellan Luleå och Boden invid Alån. Ett sele är en benämning på en plats där vattnet rinner stilla och långsamt.

ASP Populus tremula

Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är ett av våra vanligaste lövträd. Den känns igen på sina darrande blad. Bladen darrar därför att bladskaftet är platt. Plocka ett asplöv och se hur det rör sig! Aspen får starka, vackra höstfärger. Aspen förökar sig lätt med rotskott. Många djur och insekter vill gärna bo i aspar och dess mjuka trä gör den populär hos hackspettar.

Asp används som massaved men också till tändstickor.

Publicerat den

Tanabata: stjärnor möts och önskningar hänger i träden

När stjärnorna Vega och Altair möts på himlavalvet den 7 juli firas den japanska festivalen Tanabata. Barn och vuxna brukar hänga färgglada pappersremsor med önskningar i bambuträden. Om de sen driver med strömmen i en flod når de till sist stjärnorna – och slår in.

Kazuko Gustafsson berättar hur hon brukar fira med sina barn i Uppsala där de bor.
– Önskningar ska hängas upp i bambuträd, men de växer ju inte i Sverige.  Den som har en trädgård kan hänga upp dem i andra träd. Jag och mina barn brukar skriva våra önskningar på färgglada papper och hänga dem i krukväxter så högt som möjligt inomhus. Mitt yngsta barn kan inte skriva ännu, han brukar rita sin önskning. Om någon i familjen är sjuk är det vanligt att önska att den ska bli frisk. Under coronapandemin var det många önskningar om att få träffa personer man inte kunnat träffa på länge. Ett år firade vi vid Fyrisbadet för att göra något vid vattnet, ibland har vi gjort vattenlekar. Många äter kalla Sobanudlar som påminner om rinnande vatten.  Jag vill att dagen ska kännas speciell och annorlunda från vardagen! Det ska vara mycket fantasi och färg och roliga aktiviteter.

Legenden bakom Tanabata handlar om en flicka och en pojke som var kära i varandra. De lekte varje dag, men de separerades så att de bara fick träffas en gång om året.

Man kan säga att det är en visdomsberättelse, man ska arbeta och inte slösa bort sina liv, säger Kazuko. Den dagen varje år när de kan träffas, på Tanabata, är de så glada så att de kan uppfylla allas önskningar!

Publicerat den

Dansk midsommareld

Sankt Hans aften (midsommarafton) i Danmark infaller alltid 23 juni och är inte en helgdag. Precis som i Sverige och Finland är det en dag för fest, även om firandet börjar på kvällen eftersom många arbetar på dagen.  

I Danmark firar man inte med midsommarstång. Ofta möts människor vid ett stort bål för att sedan gå hem och äta middag med familj och vänner.

– När jag var liten gick jag med familjen och kollade på brasan, säger Mikkel True som är uppvuxen på Jylland.   Vi hade sommarkläder på oss, de vuxna var noga med att det skulle vara ljusa kläder, helst vita. På brasan brann en häxa av papper med en vissla eller fyrverkeri inuti som tjöt av värmen. Det ska låta som att häxan skriker medan hon brinner! Jag tyckte det var kusligt när häxorna skrek, men samtidigt spännande. De vuxna berättade att man förr trodde att det skulle skrämma bort onda väsen. Vi sjöng midsommarvisan Vi elsker vort land, ibland vid större brasor var det musikunderhållning och tal också.

Publicerat den

I lindarnas stad

Den 9 juni 2022 är den riktigt stora dagen under Ålands hundraårsfirande. Den dagen är det 100 år sedan lagtinget på Åland sammanträdde för första gången. Det var i Mariehamn som är huvudort i den autonoma ögruppen och dess enda stad.

Mariehamn kallas de tusen lindarnas stad. Centralt i Mariehamn går den kilometerlånga allén som enligt Effie Pla måste vara en av Ålands mest kända platser.

Effie Pla kommer från Grekland och jobbar som informatör för inflyttade i Mariehamn.
-Jag tycker det är härligt att se hur lindarna ändras över årstiderna. På sommaren är allt så vackert grönt och under hösten får löven guldgula färger som nästan lyser när solen skiner på löven. Det är en riktig inspirationskälla för alla konstnärer och andra som vill ta bilder. När löven trillat ned på marken blir det färggranna högar som man kan gå igenom och som barnen brukar leka i.

Man började plantera lindar i Mariehamn i slutet av 1800-talet. I allén finns ungefär 400 träd.

LIND Tilia cordata

Linden växer upp till södra Norrland. Den kan bli 30 meter hög. Av blommorna som kommer i slutet av juli kan man koka te. Förkolnad lind kan användas som ritkol. Virket är lätt att snida och svara, snidade detaljer på möbler är ofta gjorda i lind.

Det svenska namnet lind har samband med orden lin och lina. Bast är det som finns mellan barken och veden. Det går att utvinna bast ur olika slags träd, men lind ger den allra lenaste sorten. Den kan användas till att göra rep, säckar, dörrmattor, korgar och blomsterbast.

Publicerat den

Myrten och vatten

Alla mandéer måste någon gång bli döpta i rinnande vatten. De har en speciell dopdag på Johannes Döparens dag (i år den 18 maj). Men många mandéer döper sig varje söndag. Vid dopet får varje deltagare en kvist myrten. Egentligen ska det vara en hel krona av myrten, men så mycket finns inte att få tag på i Sverige. Myrten symboliserar, precis som det rinnande vattnet, livets förnyelse.

Myrten är en stor buske eller ett litet träd. Den växer kring Medelhavet och i västra Asien.

I Mandī där mandéer samlas för bön finns en darfash, ett kors av olivträ som kläs med en vit sidenduk och sju kvistar av myrten. Korsets armar symboliserar universums fyra hörn och det vita tyget symboliserar guds ljus. Myrtenkvistarna är sju till antalet för att representera skapelsens sju dagar.

Publicerat den

Fråga björken om lov

Björkens sav kan tappas mellan tjällossning och lövsprickning, sedan behöver björken sin sav själv. I nordliga trakter kan maj vara en bra månad.

Saven går att dricka och är rik på mineraler och c-vitamin. Enligt allemansrätten får du inte tappa björksav utan markägarens tillstånd. Många tycker också att det är viktigt att fråga trädet om lov först och tacka trädet efteråt.

 • Borra ett hål snett uppåt i en björk ca 5–30 mm djupt. Gör hålet 1–1,5 m upp från marken.

 • Stick ett sugrör i hålet, stoppa ner sugrörets andra del i en ren flaska. Kanske behöver flaskan bindas fast så att du slipper hålla i den under tappningen. Använder du slang istället för sugrör kan du ställa flaskan på marken.

• Låt tappningen pågå i någon timme. Ta inte mer än tre liter sav från ett träd.

• Laga björken: täpp igen hålet du gjorde med en liten träplugg. Då tar björken ingen skada av att du tappat sav från den.

 • Välj en annan björk nästa år.

Saven håller sig i kylskåp ca 3 dagar men går också att frysa in.

BJÖRK Betula

Björken har vit stam med svarta fläckar. I Sverige finns tre olika arter. Det är ett av de mest nordliga träden på jorden och växer på fjäll. Björkved är vanlig som brasved, men virket används också till möbler, golv och massaved.

Björklöv kan användas till växtfärgning och som tvättmedel. De innehåller ett tvålämne. I bastu har man ofta björkris.

Läs också om Priitas finska sima (mjöd) som görs till Valborg. Förr använde man björksav till den.

Publicerat den

Bryta fastan med dadlar

Under Ramadan är det vanligt att bryta fastan på kvällen med dadlar och ett glas vatten eller mjölk. Ilyas Hassan i Stockholm berättar hur han brukar göra.

– Man brukar börja med att äta dadlar eftersom Profeten gjorde så. Jag brukar bara äta en dadel.

En dadelpalm kan bli 35 meter hög. Den är känd i Mellanöstern sedan 6000 år. Skulle det på något sätt vara roligare med en egenodlad dadel? Eller är ursprunget viktigt?

– Ursprung vet jag inte om det är viktigt. Har faktiskt aldrig hört någon odla dadel hemma i Sverige. Men jag skulle säga att för den som är intresserad så kan man alltid testa att odla dadel själv. Dels så är det kul, dels bättre utifrån miljöperspektiv med närproducerad dadel.

Odla din egen dadelpalm, instruktioner finns i de Pedagogiska pärlorna för april.

Publicerat den

Pedagogiska pärlor för april 2022

Under den här våren är det många religioner som har fasta. Vi funderar på varför och hur och om de olika religionernas fastor skiljer sig åt. Den muslimska fastan bryts ofta med en dadel på kvällen. Om vi sår en dadelpalm i år, kan vi då räkna med att kunna plocka egna dadlar någon gång? Kanske inte, men det är ändå roligt att se den växa upp. Språk och böcker finns också, som så ofta, bland våra tips.

Pedagogiska pärlor för april 2022 som pdf

Liten dadelpalm på gång

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor