Jul utan barr

I ett stråk från Bjärehalvön i nordvästra Skåne/södra Halland, södra Småland/norra Skåne ända bort till Blekinge finns en gammal tradition med julträd. De är som en blandning mellan julgran och adventsljusstake och ställs fram i början av december och står framme över jul. Lisa Samuelsson är uppvuxen i Blekinge.
– Javisst, vi har julträd hemma, mormor och morfar hade med. Visste dock inte att det var blekingskt. Vårt julträd är av trä, och så är det som små trääpplen som man sätter på pinnarna, men när vi var små satte vi riktiga äpplen.

Lisa minns att de sparade äpplen från trädgården till julträden och de spred en hemtrevlig doft tillsammans med de importerade apelsinerna med nejlikor i.

Hur julträden görs är lite olika på olika platser. I Blekinge är julträdet oftast en svarvad stav i trä, ungefär en halvmeter hög. På staven fästs pinnar och fyra armar med ljus. Pinnarna används för att hänga dekorationer och figurer på. Det kan vara djur eller äpplen. I Halland har julträden en stomme av ståltråd och är klädda med krusat papper.

Marita Jönsson är utvecklare i slöjd och konsthantverk på Region Halland.
– Det är ju verkligen högaktuellt att blåsa liv i traditionen med julträd! Att ha ett julträd i stället för att medverka till nedhuggning av massor av unga granar, som hamnar på återvinningen inom två veckor. Det hade varit spännande om varje familj utformade en egen form av stomme som återanvändes år efter år. Men som man ändå kunde hjälpas åt att klä och smycka tillsammans på olika sätt. Garanterat barr- och insektsfritt!

Fredsduvans kvist

Internationella olivträdsdagen 26 november instiftades 2019 av Unesco. Syftet är att skydda olivträdet, även som fredssymbol. Tänk på duvan som kommer tillbaka till Noak med en olivkvist i näbben!

Lama Abu-Iseifan, palestinier i Sverige berättar.

Vi har olivträd i Palestina. Mina fastrar tar hand om dem. De skördar och pressar olja för eget bruk och för att sälja. Min olivolja här i Sverige kommer från vår egen mark. Olivträden är en symbol för vår kamp och vår mark, våra rötter. Jag har besökt olivodlingar i Palestina, Libanon, Syrien och Jordanien. Vi har även tagit med oss hem för att försöka odla här men med en så kort sommarperiod som vi har i Sverige så är det svårt att få dem att överleva.

Guds cederträd

En gång i tiden växte cederskogar över en stor del av Mellanöstern. De har sedan antiken gett virke till heliga byggnader, skogarna nämns många gånger i Bibeln. Skogen Guds cedrar i Libanon finns på Unescos världsarvslista. Flera träd i skogen är tusentals år gamla.

22 november 1943 blev Libanon självständigt och firar därför sin självständighetsdag denna dag. Landets flagga pryds av ett cederträd.

Guds cedrar, bild från Wikipedia: Av BlingBling10, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3731262
Libanons flagga

Pedagogiska pärlor för november 2022

Nu är det två månader kvar av 2022 och vårt tema Träd, skog och eld.

I november sår vi en ek (eller flera!) för det är nu vi kan hitta ekollon på marken och sedan pratar vi om fred och konflikter med utgångspunkt från olivträdet. I de korta tipsen handlar det om mat, språk, rättigheter och mycket mer.

Pedagogiska pärlor för november 2002 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Första judiska firandet i Sverige

1685 fanns en liten grupp judar som bodde vid Järntorget i Gamla stan. De firade Lövhyddofesten och blev sedan utvisade på grund av detta. Detta är den första judiska helgdag som vi säkert vet firats i Sverige. Det är förstås troligt att högtiderna Rosh Hashana och Jom Kippur också hade firats, eftersom de infaller strax innan. Men en lövhydda på en gård i Gamla stan väckte nog uppmärksamhet.

På den tiden var det inte religionsfrihet i Sverige. Alla var tvungna att tillhöra Svenska kyrkan. 1779 infördes Sveriges första lag om religionsfrihet. Men den religionsfriheten var begränsad och gällde bara för personer som var födda utomlands.

Lövhyddohögtiden

Sukkot som pågår en vecka är både en skördefest och en påminnelse om judarnas 40-åriga ökenvandring efter uttåget ur Egypten. Då byggs lövhyddor av löv, granris, halm eller vass. Sukkot betyder lövhyddor på hebreiska.  Lövhyddorna är en symbol för de tillfälliga bostäder som israeliterna använde under ökenvandringen. Och samtidigt en symbol för hur Gud skyddade dem då. Man ska tillbringa mycket tid i lövhyddan, gärna äta sina måltider där.

Den sista dagen av sukkot är Shmini atzeret.  Sedan kommer Simchat Torah, Torafesten 18 oktober.

På ålderns höst

Många träd kan bli mycket gamla. Läs om den äldsta granen i världen här nedan. I Småland finns en ek som tros vara mellan 800 och 1000 år. Gammelskog är en skog där många träd är riktigt gamla, över hundra år. Där lever också många andra växter och djur, en del på de förmultnande döda träden. I planterade skogar som ska avverkas är alla träd jämngamla och då blir det inte samma biologiska mångfald.

Den 1 oktober är Internationella äldredagen. Det är sedan 1990 en FN-dag för att uppmärksamma äldre människors rättigheter.

GRAN Picea abies

Gran är det vanligaste trädet i den svenska skogen.

En gran kan bli över 400 år gammal men ofta avverkas den när den är 75-150 år. Världens äldsta nu levande träd sägs vara Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna. Old Tjicko har haft många stammar genom åren. Men delar av rotsystemet är enligt tester 9 550 år. De nedersta grenarna slår rot när de pressas mot marken av snötäcket och då växer nya skott och stammar upp. Det är viktigt att de nu får stå i fred där för att fortsätta leva och bli ännu äldre

Hopp över eld för Heliga korset

Heliga korsets upphöjelse firas av ortodoxa och katolska kristna till minne av att Sankta Helena, under en pilgrimsfärd till Jerusalem på 300-talet, sägs ha hittat korset som Jesus korsfästs på. På platsen uppfördes en kyrka som invigdes just 14 september år 335.

Bland ortodoxa i Södertälje är detta en stor dag.

Jaklen Toma berättar: Det är ju en väldigt intressant tradition vi gör varje år. Sankta Helena hade sagt att när man hittar korset så skulle man ge en eldsignal från plats till plats ända till Rom. Traditionen finns än idag i många länder och vi hör till dem som gör detta i kyrkan, och hemma, här i Sverige. Dagen börjar med att jag bakar sesambakelser som jag bjuder grannarna på. På eftermiddagen åker jag till kyrkan. Efter gudstjänsten samlas alla utanför kyrkan för att elda. Prästerna och alla församlade hoppar över elden. Vi eldar för att visa att korset finns med oss än idag och välsignar och skyddar oss.

Efter att vi firat i kyrkan samlas alla mina barn och barnbarn hos mig för att äta massor av irakisk mat och sedan sesambakelser och chai.   

Etiopier firar Heliga korsets upphöjelse 27 september och dagen kallas för Meskel som betyder kors på ge’ez, språket som en gång talades i nuvarande Etiopien och Eritrea. Enligt etiopiska kyrkan fördes en del av det heliga korset till Etiopien från Egypten. Det sägs nu finnas på toppen av berget Amba Geshen. Kongit Lemessa i Göteborg berättar: På Meskelafton samlar församlingen grenar och kvistar till ett stort bål vid kyrkan. Bålet tänds nästa dag och röken från elden representerar den rök som Helena följde när hon fann korset. Meskel är alltså en kväll med gudstjänst, sånger och brasa.

Sandra Samer studerar etnologi på Södertörns högskola och har skrivit den del av texten som handlar om Södertälje. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Skapelsen väntar otåligt

Skapelsetid är ett gemensamt initiativ där kyrkor och kristna samfund över hela världen under en bestämd period lyfter frågor om vårt förhållande till skapelsen i gudstjänster, andakter och böner. Skapelsetid inleds 1 september och pågår till 4 oktober. Den första september börjar de ortodoxa kyrkornas nyår och den 4 oktober är det Franciskus-dagen som är särskilt viktig inom katolska kyrkan.

Det finns ingen religion som förespråkar att vi ska hugga ner skogarna. Alla de stora världsreligionerna hedrar naturen, på olika vis och av olika orsaker, men är överens om att vi inte tar hand om vår planet speciellt bra. Runt om i världen har det sedan 80-talet vuxit fram interreligiösa miljönätverk som tillsammans försöker lära av varandra. Alla med ett religiöst perspektiv och respekt för skapelsen.

Underjordiskt samarbete

Under marken pågår ett samarbete.

Genom rötterna förser träden (och andra växter) livet under jord med näring. Det är ett perfekt utbyte: svampar och bakterier gör i sin tur mineraler och vatten tillgängliga för träden. Detta kallas mykhorriza. Ordet kommer från grekiskans ”mykos” som betyder svamp och ”rhiza” som betyder rot.

Största delen av en svamp finns faktiskt under jord. Fruktkroppen, den vi kan plocka och äta, uppgår till högst några få procent av svampen. Resten består av jättetunna svamptrådar, hyfer, som finns på och i trädens rotspetsar eller växer i marken.

Just nu i augusti och september brukar vara en bra tid för att plocka svamp.

Mångkulturella almanackan för 2022 har träd, skog och eld som genomgående tema. Almanackan för 2023 kommer att ha Rörelse som tema.

Asparnas sång

Tornedalens flagga, Meänflaku, vajar i vinden den 15 juli då Tornedalingarnas dag firas. Så gör också asparna.

Aspen är Ulrika Nygårds favoritträd.

– På tre olika platser i Norrbotten finns ”mina” aspar, berättar Ulrika. Den första fanns i Peräjävaara, och stod på en äng invid Torneälven så robust och pålitlig. De andra asparna finns på Erkheikkibacken nära mitt barndomshem. Även de majestätiska och trygga med ett vackert ljud då vinden kommer. Den tredje platsen med aspar är mitt eget hem i Selet. Här har vi två höga aspar som vakar över gården, det känns tryggt. Under sommaren bär de en hängmatta under sig där man kan ligga och njuta av bladverket och det vackra ljudet från löven.

Selet ligger mellan Luleå och Boden invid Alån. Ett sele är en benämning på en plats där vattnet rinner stilla och långsamt.

ASP Populus tremula

Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är ett av våra vanligaste lövträd. Den känns igen på sina darrande blad. Bladen darrar därför att bladskaftet är platt. Plocka ett asplöv och se hur det rör sig! Aspen får starka, vackra höstfärger. Aspen förökar sig lätt med rotskott. Många djur och insekter vill gärna bo i aspar och dess mjuka trä gör den populär hos hackspettar.

Asp används som massaved men också till tändstickor.