Kategori: träd, skog, eld

Publicerat den

Alla 12 träden i 2022 års almanacka

Varje månad i Mångkulturella almanackan 2022 presenterade vi ett träd som växer i Sverige. Här finns de allihop och några av Iréne Thisners bilder.

TALL Pinus sylvestris

Tall eller fura är ett träd som finns i hela Sverige. Det ett av de första träd som invandrade till Sverige söderifrån efter senaste istiden. Tallen kan bli 40 meter hög. Lingon och renlav brukar trivas under träden i tallskogar. Tallar kan också växa vid havet eller på myrar och då blir de inte alls höga, kanske bara någon meter. Tallar kan bli många hundra år gamla, den äldsta som hittats i Sverige var 757 år, men ofta avverkas de när de är 90-150 år. Virket, som kallas furu, används bland annat till pappersmassa, bräder, bränsle.

RÖNN Sorbus aucuparia

Rönn är vanlig i hela Sverige. Den blir inte särskilt stor och inte heller särskilt gammal, kanske 50-60 år. Bären äts av många fåglar. Det går också att koka gelé på dem. De innehåller mycket C-vitamin. Veden ger bra slöjdvirke. På våren, när rönnen savar, är det lätt att göra visselpipor av raka skott, precis som av sälg. Ibland växer en liten rönn i en grenklyka på ett större träd. Då är det någon fågel som spridit fröet. Sådana små rönnar kallas flogrönnar. Rönn stod ofta som vårdträd på skogsfinska gårdar.

EK Quercus robur

Ek växer i södra delen av Sverige. De kan bli mycket gamla. Under många hundra år tillhörde alla ekar staten. Ingen annan fick hugga ner en ek. Ekarna användes för att bygga krigsskepp.

Ek är ett hårt träslag och används nu till möbler och golv. I gamla ekar finns en stor mångfald av arter och minst 1 500 svampar, mossor, lavar och småkryp är mer eller mindre beroende av eken. En av dem är skalbaggen Ekoxe. Ekens frukter, ekollonen, är omtyckta av bland annat ekorrar, nötskrikor, rådjur och vildsvin.

I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor.

KÖRSBÄR Prunus

Det finns många olika körsbär, men de två stora grupperna är sötkörsbär och surkörsbär. De kan korsa sig med varandra.

Sötkörsbär kallas också fågelbär. Det blir ett stort träd, men inte särskilt gammalt, inte mer än 100 år. De blommar i maj-juni. De växer vilt från Skåne till Uppland.

Surkörsbär är ett litet träd eller buske och den får många rotskott. Den är odlad, men finns förvildad. Kallas också klarbär eller morell. Båda sorterna går att göra saft och sylt på, men också äta färska på sommaren.

BJÖRK Betula

Björken har vit stam med svarta fläckar. I Sverige finns tre olika arter. Det är ett av de mest nordliga träden på jorden och växer på fjäll. Björkved är vanlig som brasved, men virket används också till möbler, golv och massaved.

Björklöv kan användas till växtfärgning och som tvättmedel. De innehåller ett tvålämne. I bastu har man ofta björkris.

På våren, innan bladen slår ut, kan man tappa sav.

LIND Tilia cordata

Linden växer upp till södra Norrland. Den kan bli 30 meter hög. Av blommorna som kommer i slutet av juli kan man koka te. Förkolnad lind kan användas som ritkol. Virket är lätt att snida och svara, snidade detaljer på möbler är ofta gjorda i lind.

Det svenska namnet lind har samband med orden lin och lina. Bast är det som finns mellan barken och veden. Det går att utvinna bast ur olika slags träd, men lind ger den allra lenaste sorten. Den kan användas till att göra rep, säckar, dörrmattor, korgar och blomsterbast.
Mariehamn kallas lindarnas stad.

ASP Populus tremula

Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är ett av våra vanligaste lövträd. Den känns igen på sina darrande blad. Bladen darrar därför att bladskaftet är platt. Plocka ett asplöv och se hur det rör sig! Aspen får starka, vackra höstfärger. Aspen förökar sig lätt med rotskott. Många djur och insekter vill gärna bo i aspar och dess mjuka trä gör den populär hos hackspettar.

Asp används som massaved men också till tändstickor.

AL Alnus glutinosa, Alnus incana

Det finns två arter av al, klibbal som mest växer i Götaland och Svealand, och gråal som växer i Svealand och Norrland. Klibbalens blad är klibbiga. Al trivs i blöt mark och växer ofta vid stränder. Al har kvävefixerande bakterier i rotknölarna och kan binda luftens kväve. Alens frukter är kottar.

Klibbalens virke användes förr till trätofflor. Sedan 1950-talet har elgitarrer byggts i ale.

alblad

ÄPPELTRÄD Malus domestica, Malus sylvestris

Fynd av äppelrester har gjorts vid stenåldersboplatser i Centraleuropa. På Åland har äppelkärnor hittats på en 5000 år gammal boplats.

Äppelträd (kallas också aplar) växer både vilt och odlat. De förädlade äppelträden har långt tillbaka i historien sitt ursprung i Kina och Kazakhstan. I Persiens fruktträdgårdar utvecklades de odlade träden.

Många äpplen tas tyvärr inte om hand utan ruttnar bort i trädgårdarna. Men det börjar bli bättre med den saken! Nu finns det musterier som gör äppelmust igen. Många trädgårdsägare delar också med sig av frukt genom att ställa utanför grinden.

GRAN Picea abies

Gran är det vanligaste trädet i den svenska skogen.

En gran kan bli över 400 år gammal men ofta avverkas den när den är 75-150 år.

Världens äldsta nu levande träd sägs vara Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna. Old Tjicko har haft många stammar genom åren. Men delar av rotsystemet är enligt tester 9 550 år. De nedersta grenarna slår rot när de pressas mot marken av snötäcket och då växer nya skott och stammar upp. Det är viktigt att de nu får stå i fred där för att fortsätta leva och bli ännu äldre.

ASK Fraxinus excelsio

Askens blad påminner om rönnens, de är parbladiga, men trädet är mycket större. De kan bli över 30 meter höga. Lövsprickningen sker sent på våren. Askens virke som är hårt och segt används i bandyklubbor och träskor. Det används också i parkettgolv och möbler. Många askar är nu drabbade av en svampsjukdom som kallas askskott-sjukan. Forskare arbetar med att hitta motståndskraftiga träd och uppföröka till plantor.

Yggdrasil, världsträdet i den nordiska mytologin, beskrivs ofta som en ask (men ibland som en idegran eller ek).

EN Juniperus communis

En är oftast en buske, men kan också vara ett träd eller krypande. Den är en vintergrön barrväxt, väldigt stickig. En är vanlig i hela Norden, den växer i skogar, backar, betesmarker och hedar.

Veden är seg och luktar gott. Därför är det vanligt att göra smörknivar av ene. Torkade enbär kan användas som krydda.

Publicerat den

Bränn lite ek på julafton

På serbiska kallas julafton för Badnje veče (Бадње вече) och juldagen för Badnji dan (Бадњи дан). Det betyder ekafton och ekdagen. Det finns en tradition att elda några ekgrenar på julen.

Eken symboliserar det ekträ som Josef la i den kalla grottan för att få lite värme när Jesus var bebis. Det sägs också att Kristi kors var av ek. När eken tänds markerar det slutet på julafton och början på julen.

Några serbiska församlingar i Sverige hämtar torr ek från Serbien och då får alla en kvist i kyrkan under julfirandet.

EK Quercus robur

Ek växer i södra delen av Sverige. De kan bli mycket gamla. Under många hundra år tillhörde alla ekar staten. Ingen annan fick hugga ner en ek. Ekarna användes för att bygga krigsskepp.

Ek är ett hårt träslag och används nu till möbler och golv. I gamla ekar finns en stor mångfald av arter och minst 1 500 svampar, mossor, lavar och småkryp är mer eller mindre beroende av eken. En av dem är skalbaggen Ekoxe. Ekens frukter, ekollonen, är omtyckta av bland annat ekorrar, nötskrikor, rådjur och vildsvin.

I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor.

Publicerat den

Jul utan barr

I ett stråk från Bjärehalvön i nordvästra Skåne/södra Halland, södra Småland/norra Skåne ända bort till Blekinge finns en gammal tradition med julträd. De är som en blandning mellan julgran och adventsljusstake och ställs fram i början av december och står framme över jul. Lisa Samuelsson är uppvuxen i Blekinge.
– Javisst, vi har julträd hemma, mormor och morfar hade med. Visste dock inte att det var blekingskt. Vårt julträd är av trä, och så är det som små trääpplen som man sätter på pinnarna, men när vi var små satte vi riktiga äpplen.

Lisa minns att de sparade äpplen från trädgården till julträden och de spred en hemtrevlig doft tillsammans med de importerade apelsinerna med nejlikor i.

Hur julträden görs är lite olika på olika platser. I Blekinge är julträdet oftast en svarvad stav i trä, ungefär en halvmeter hög. På staven fästs pinnar och fyra armar med ljus. Pinnarna används för att hänga dekorationer och figurer på. Det kan vara djur eller äpplen. I Halland har julträden en stomme av ståltråd och är klädda med krusat papper.

Marita Jönsson är utvecklare i slöjd och konsthantverk på Region Halland.
– Det är ju verkligen högaktuellt att blåsa liv i traditionen med julträd! Att ha ett julträd i stället för att medverka till nedhuggning av massor av unga granar, som hamnar på återvinningen inom två veckor. Det hade varit spännande om varje familj utformade en egen form av stomme som återanvändes år efter år. Men som man ändå kunde hjälpas åt att klä och smycka tillsammans på olika sätt. Garanterat barr- och insektsfritt!

Publicerat den

Fredsduvans kvist

Internationella olivträdsdagen 26 november instiftades 2019 av Unesco. Syftet är att skydda olivträdet, även som fredssymbol. Tänk på duvan som kommer tillbaka till Noak med en olivkvist i näbben!

Lama Abu-Iseifan, palestinier i Sverige berättar.

– Vi har olivträd i Palestina. Mina fastrar tar hand om dem. De skördar och pressar olja för eget bruk och för att sälja. Min olivolja här i Sverige kommer från vår egen mark. Olivträden är en symbol för vår kamp och vår mark, våra rötter. Jag har besökt olivodlingar i Palestina, Libanon, Syrien och Jordanien. Vi har även tagit med oss hem för att försöka odla här men med en så kort sommarperiod som vi har i Sverige så är det svårt att få dem att överleva.

Publicerat den

Guds cederträd

En gång i tiden växte cederskogar över en stor del av Mellanöstern. De har sedan antiken gett virke till heliga byggnader, skogarna nämns många gånger i Bibeln. Skogen Guds cedrar i Libanon finns på Unescos världsarvslista. Flera träd i skogen är tusentals år gamla.

22 november 1943 blev Libanon självständigt och firar därför sin självständighetsdag denna dag. Landets flagga pryds av ett cederträd.

Guds cedrar, bild från Wikipedia: Av BlingBling10, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3731262
Libanons flagga
Publicerat den

Pedagogiska pärlor för november 2022

Nu är det två månader kvar av 2022 och vårt tema Träd, skog och eld.

I november sår vi en ek (eller flera!) för det är nu vi kan hitta ekollon på marken och sedan pratar vi om fred och konflikter med utgångspunkt från olivträdet. I de korta tipsen handlar det om mat, språk, rättigheter och mycket mer.

Pedagogiska pärlor för november 2002 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat den

Första judiska firandet i Sverige

1685 fanns en liten grupp judar som bodde vid Järntorget i Gamla stan. De firade Lövhyddofesten och blev sedan utvisade på grund av detta. Detta är den första judiska helgdag som vi säkert vet firats i Sverige. Det är förstås troligt att högtiderna Rosh Hashana och Jom Kippur också hade firats, eftersom de infaller strax innan. Men en lövhydda på en gård i Gamla stan väckte nog uppmärksamhet.

På den tiden var det inte religionsfrihet i Sverige. Alla var tvungna att tillhöra Svenska kyrkan. 1779 infördes Sveriges första lag om religionsfrihet. Men den religionsfriheten var begränsad och gällde bara för personer som var födda utomlands.

Lövhyddohögtiden

Sukkot som pågår en vecka är både en skördefest och en påminnelse om judarnas 40-åriga ökenvandring efter uttåget ur Egypten. Då byggs lövhyddor av löv, granris, halm eller vass. Sukkot betyder lövhyddor på hebreiska.  Lövhyddorna är en symbol för de tillfälliga bostäder som israeliterna använde under ökenvandringen. Och samtidigt en symbol för hur Gud skyddade dem då. Man ska tillbringa mycket tid i lövhyddan, gärna äta sina måltider där.

Den sista dagen av sukkot är Shmini atzeret.  Sedan kommer Simchat Torah, Torafesten 18 oktober.

Publicerat den

På ålderns höst

Många träd kan bli mycket gamla. Läs om den äldsta granen i världen här nedan. I Småland finns en ek som tros vara mellan 800 och 1000 år. Gammelskog är en skog där många träd är riktigt gamla, över hundra år. Där lever också många andra växter och djur, en del på de förmultnande döda träden. I planterade skogar som ska avverkas är alla träd jämngamla och då blir det inte samma biologiska mångfald.

Den 1 oktober är Internationella äldredagen. Det är sedan 1990 en FN-dag för att uppmärksamma äldre människors rättigheter.

GRAN Picea abies

Gran är det vanligaste trädet i den svenska skogen.

En gran kan bli över 400 år gammal men ofta avverkas den när den är 75-150 år. Världens äldsta nu levande träd sägs vara Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna. Old Tjicko har haft många stammar genom åren. Men delar av rotsystemet är enligt tester 9 550 år. De nedersta grenarna slår rot när de pressas mot marken av snötäcket och då växer nya skott och stammar upp. Det är viktigt att de nu får stå i fred där för att fortsätta leva och bli ännu äldre

Publicerat den

Hopp över eld för Heliga korset

Heliga korsets upphöjelse firas av ortodoxa och katolska kristna till minne av att Sankta Helena, under en pilgrimsfärd till Jerusalem på 300-talet, sägs ha hittat korset som Jesus korsfästs på. På platsen uppfördes en kyrka som invigdes just 14 september år 335.

Bland ortodoxa i Södertälje är detta en stor dag.

Jaklen Toma berättar: Det är ju en väldigt intressant tradition vi gör varje år. Sankta Helena hade sagt att när man hittar korset så skulle man ge en eldsignal från plats till plats ända till Rom. Traditionen finns än idag i många länder och vi hör till dem som gör detta i kyrkan, och hemma, här i Sverige. Dagen börjar med att jag bakar sesambakelser som jag bjuder grannarna på. På eftermiddagen åker jag till kyrkan. Efter gudstjänsten samlas alla utanför kyrkan för att elda. Prästerna och alla församlade hoppar över elden. Vi eldar för att visa att korset finns med oss än idag och välsignar och skyddar oss.

Efter att vi firat i kyrkan samlas alla mina barn och barnbarn hos mig för att äta massor av irakisk mat och sedan sesambakelser och chai.   

Etiopier firar Heliga korsets upphöjelse 27 september och dagen kallas för Meskel som betyder kors på ge’ez, språket som en gång talades i nuvarande Etiopien och Eritrea. Enligt etiopiska kyrkan fördes en del av det heliga korset till Etiopien från Egypten. Det sägs nu finnas på toppen av berget Amba Geshen. Kongit Lemessa i Göteborg berättar: På Meskelafton samlar församlingen grenar och kvistar till ett stort bål vid kyrkan. Bålet tänds nästa dag och röken från elden representerar den rök som Helena följde när hon fann korset. Meskel är alltså en kväll med gudstjänst, sånger och brasa.

Sandra Samer studerar etnologi på Södertörns högskola och har skrivit den del av texten som handlar om Södertälje. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Publicerat den

Skapelsen väntar otåligt

Skapelsetid är ett gemensamt initiativ där kyrkor och kristna samfund över hela världen under en bestämd period lyfter frågor om vårt förhållande till skapelsen i gudstjänster, andakter och böner. Skapelsetid inleds 1 september och pågår till 4 oktober. Den första september börjar de ortodoxa kyrkornas nyår och den 4 oktober är det Franciskus-dagen som är särskilt viktig inom katolska kyrkan.

Det finns ingen religion som förespråkar att vi ska hugga ner skogarna. Alla de stora världsreligionerna hedrar naturen, på olika vis och av olika orsaker, men är överens om att vi inte tar hand om vår planet speciellt bra. Runt om i världen har det sedan 80-talet vuxit fram interreligiösa miljönätverk som tillsammans försöker lära av varandra. Alla med ett religiöst perspektiv och respekt för skapelsen.