Himmelsfärd och göken gal

Kristi himmelsfärdsdag är en av almanackans rörliga dagar. Den infaller alltid på en torsdag, (och många får också ledigt på fredagen efter). Enligt Bibeln lämnade Jesus jorden 40 dagar efter att han återuppstått på Påskdagen. Innan han lämnade jorden lovade han att sända en Hjälpare, den heliga Anden som kom till lärjungarna på pingstdagen.

Araia Ghirmai Sebhatu, som har rötter i den eritreanska ortodoxa kyrkan, brukar fira enligt julianska kalendern tillsammans med sin mamma. När han firar eritreanskt är det med middag hemma hos släkt eller vänner. Men han firar också med sin egen familj enligt gregorianska kalendern, han och hans barn får alltså fira två gånger! Ena gången kanske med gökotta?

Att gå ut på morgonen, med fikakorg, och tillsammans lyssna efter göken det kallas gökotta.  Det är en tradition för Kristihimmelsfärdsdagen. I början på 1900-talet ordnade folkrörelserna ofta sådana utflykter. Nu händer det att kyrkor ordnar friluftsgudstjänster.

Sedan 1925 firas dagen också som Folknykterhetens dag.

Arbetarrörelsens dag

Första maj är helgdag i många, många länder i världen.  I Sverige är den det sedan 1938. Det blev vår första icke-kyrkliga helgdag, nu har vi en till – 6 juni.

Det är en dag för demonstrationer och det är arbetarrörelsens dag. Historien bakom är lång och vindlande. Sedan 1890 är Första maj en internationell manifestationsdag för världens arbetare. Då var åtta timmars arbetsdag den viktigaste frågan.

Sverige började industrialiseras under slutet av 1800-talet. Arbetare organiserade sig med tiden i fackföreningar, och senare i politiska partier, för att kämpa för bättre villkor. Så bildades arbetarrörelsen. Samtidigt växte andra folkrörelser fram, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen, folkbildningsrörelsen och kvinnorörelsen. Alla dessa rörelser finns fortfarande kvar, och nya folkrörelser har vuxit fram när människor organiserat sig kring frågor som är viktiga för dem.

Halva priset från Newroz

Glad vår och gott nytt år! Från Newroz, det kurdiska och persiska nyåret, 21 mars sänker vi priset på årets almanacka med 50%.

På bilden ovan syns mars-uppslaget som handlar om hur memman rört sig och blivit en del av det persiska nyårsfirandet i Sverige och Finland. Hela texten (faktiskt lite mer än i pappersalmanackan) finns att läsa här!

Köp almanackan till halva priset i vår webbshop. Från den 21 mars är det alltså halva priset, då kostar den 74,50 kr + frakt.

Samisk rörelse och nationaldag

Den samiska nationaldagen firas i år för trettionde gången. Den firas i hela Sápmi, samernas traditionella bosättningsområde som omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det var på en samisk konferens i Helsingfors 1992 som det beslutades att 6 februari skulle vara samisk nationaldag. 1993, som var FN:s urbefolkningsår, firades den för första gången.

Dagen är vald till minne av 6 februari 1917 då den första samiska kongressen hölls. Det var första gången som samer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för att diskutera gemensamma frågor. Elsa Laula Renberg, samisk feminist och aktivist, var en av de drivande bakom mötet som hölls i Trondheim i Norge. En stor del av mötesdeltagarna var kvinnor.

Elsa Laula Renberg

Fredsduvans kvist

Internationella olivträdsdagen 26 november instiftades 2019 av Unesco. Syftet är att skydda olivträdet, även som fredssymbol. Tänk på duvan som kommer tillbaka till Noak med en olivkvist i näbben!

Lama Abu-Iseifan, palestinier i Sverige berättar.

Vi har olivträd i Palestina. Mina fastrar tar hand om dem. De skördar och pressar olja för eget bruk och för att sälja. Min olivolja här i Sverige kommer från vår egen mark. Olivträden är en symbol för vår kamp och vår mark, våra rötter. Jag har besökt olivodlingar i Palestina, Libanon, Syrien och Jordanien. Vi har även tagit med oss hem för att försöka odla här men med en så kort sommarperiod som vi har i Sverige så är det svårt att få dem att överleva.

Vi finns, vi måste in i skolböckerna

Jag är uppvuxen med motti och fläsk. Men hade aldrig kopplat det till det finska, säger IngMarie Bohmelin som har varit med och bildat Förbundet Skogsfinnars intressen i Sverige. Vi är 1,7 miljoner människor i Sverige som har skogsfinskt påbrå. Vi har inte våra namn. Vi har inte våra rötter. Men det ska vi ändra på nu – vi finns! Vi måste in i skolböckerna.

Under 1500-talets slut och vidare under 1600-talet bosatte sig finnar i barrskogsområden i Sverige och Norge. De kom från Savolax och Karelen i nuvarande Finland och var kunniga i svedjebruk.  Svedjebruk innebär att man bränner skog för att använda marken för att så säd. Stora landarealer koloniserades med hjälp av svedjandet. Trakterna kallas än idag finnskogar. I Norge är skogsfinnarna en nationell minoritet..

IngMarie förstod att hon härstammade från skogsfinnar när hon släktforskade.

Någon hade kopplat namnet Kähköinen till mitt släktträd i den digitala släktforskningstjänsten Ancestry. Jag förstod ingenting, men ringde upp min pappas kusin som är den sista kvar i den generationen och han sa ”ja vi är nog finnar”.

IngMarie Bohmelin

Kähköinen hade med tiden ändrats till Käck. Men nu försöker IngMarie ta tillbaka släktnamnet. Det är möjligt enligt lag så länge det inte ligger mer än fyra generationer tillbaka.

Sverigefinnarnas dag firas 24 februari till minne av folklivsforskaren och predikanten Carl Axel Gottlund som föddes 24/2 1796. Han startade under 1800-talet den första sverigefinska föreningen i Sverige, och kämpade för skogsfinnarnas rättigheter i Värmland och Dalarna. Fortfarande finns många spår av den skogsfinska kulturen i finnbygderna. Där kan finnas rökstugor, bastur, finska ortnamn, mattraditioner och sägner. Men också fördomar.

Trolldom pratas om – det blir jag tokig på! Det pratas om trollgubbar. Nej men ett sjätte sinne hade de, de kunde ta till sig naturen på ett annat vis. Kunskap som behövs nu, och nu har Greta-generationen möjlighet att förstå och uppskatta detta.

Vad är skogen för dig?

Jag har skogen i ryggraden. Hit åker jag för att hämta kraft. Jag gick som liten i skogen med mormor, det var hon som visade mig.  Jag måste röja nu och vill göra det själv. Och jag vill ha ett hållbart skogsbruk med blandskog. Ingen granåker. Kanske lite tall? Jag är jägare, så jag går mycket i skogen. Luktar och lyssnar. När man sitter på pass är det enormt rofyllt, fåglarna kommer så nära som aldrig förr.

Månbokstäver och solbokstäver

Ni vet när det står al- framför arabiska ord. Som t ex i Tv-kanalen Al-Jazeera. Det betyder att ordet står i bestämd form. Ibland när ord har lånats från arabiska till andra språk har artikeln som visar att ordet är i bestämd form, följt med som en del av ordet. Två exempel: algebra och alkohol. Algebra och alkohol heter nämligen djebr och kuhul.

Det arabiska alfabetet delas upp i två grupper: Månbokstäver och Solbokstäver. Formen för artikeln al- styrs av om ordet börjar med en solbokstav eller en månbokstav.

När ordet börjar på en solbokstav så drar man ihop det med al. När det börjar på en månbokstav så står al kvar för sig.

Ordet för sol på arabiska är shams. Det stavas sh () – m () – s () Om man vill säga shams i bestämd form (solen) uttalas artikeln al- inte som al-, utan dras ihop med nästa ljud, som i det här fallet är sh. Al-shams uttalas alltså ash-shams.

Arabiska språkets dag uppmärksammas 18 december.


ordet sol på arabiska
ordet måne på arabiska

Tanabata: Kärlek på Vintergatan

Den japanska festivalen Tanabata kommer från den kinesiska legenden om de två ljusstarka stjärnorna, Altair i Örnen och Vega i Lyran.

Vega arbetade som vävare och Altair vallade kor. De älskade varandra. De hade så roligt tillsammans så de glömde att arbeta. Kungen blev arg och skilde dem åt. De fick leva på varsin sida om Vintergatan. Han lät dem träffas endast en gång om året, den sjunde natten den i sjunde månaden – men bara om vädret är så klart att skatorna kan bygga en bro över himlavalvet. Vid regn blir det inget möte.

När stjärnorna Vega och Altair möts på himlavalvet firas Tanabata. Barn och vuxna dekorerar tillsammans bambuträd med färgglada pappersremsor. På dem står önskningar. Om de sen driver med strömmen i en flod når de till sist stjärnorna – och slår in.

På japanska kallas Vega Orihime och Altair Hikoboshi.

Tanabata firas 7/7.

Träsnitt som föreställer Tanabata-festivalen i Edo. Av Hiroshige, 1852 (Bild från Wikipedia)

Mens en gång i månaden

Internationella mensdagen

Internationella mensdagen lanserades 2014. Den tyska organisationen WASH United tog initiativ till den. Datumet 28/5 valdes därför att en menstruationscykel i regel är 28 dagar, och maj är den femte månaden, en menstruation brukar vara i fem dagar. Kampanjerna under Internationella mensdagen görs för att ta bort tabun som finns runt mens. I delar av världen ligger fokus på hygien och mensskydd. I andra delar handlar det om att bryta tabun och motarbeta myter.

Första mensen

Vid födseln finns ungefär 400 000 anlag för ägg i äggstockarna. Dessa börjar mogna under puberteten. Två veckor efter att den första ägglossningen inträffat sker den första menstruationen. Den går under det vetenskapliga namnet menarche.

Mensen och månen

Ordet menstruation kommer från mēnsis som betyder månad på latin. Det finns i dag inget vetenskapligt stöd för ett samband mellan månen och menstruationscykeln, andra däggdjur kan ha både kortare och längre menstruationscykler. Men det finns arter vars fortplantning styrs av månen, bland annat 130 olika korallarter i Australiens Stora barriärrev förökar sig under en viss fullmåne.  

Rebecka Hallencreutz grundade föreningen MENSEN tillsammans med Josefin Persdotter år 2014. De jobbar på olika sätt för att sprida kunskap och öppenhet om mens.

Vad kan skolor förbättra för elever som har mens?

– Vi anser att skolor borde erbjuda gratis mensskydd och tydliga anvisningar om var de finns. Det räcker inte att tänka att eleverna “kommer väl till personalrummet och frågar”, för det händer inte när det gäller känsliga ämnen som upplevs som pinsamma. Att oroa sig för att sakna mensskydd eller kanske använda toapapper som nödlösning och oroa sig för att blöda igenom tar kraft och energi – då blir det svårare att koncentrera sig på skolarbetet. Det finns unga som till och med stannar hemma från skolan för att de saknar mensskydd. Det händer även i rika länder som Sverige. Det är också viktigt att få bra, lättillgänglig och grundlig kunskap om mens och menscykeln tidigt, på ett avslappnat sätt!

Är det bra att skriva in mensen i sin almanacka?

– Det är toppen att göra! Ett bra tips är att använda en app, eller skriva ner i en almanacka eller dagbok. Det är ett bra sätt att lära sig om sin kropp och menscykel.

Du hittar dem på www.mensen.se

Mot växtblindhet på Biologiska mångfaldens dag

Maskros på svenska, latin, finska, sorani och arabiska i Tumba våren 2020. Foto Andreas Ali Jonasson.

FN-dagen Internationella dagen för biologisk mångfald uppmärksammas varje år 22 maj. Dagen är till för att öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Förlusten av biologisk mångfald är precis som klimatförändringarna en överlevnadsfråga.

Alla växter är viktiga. Inte minst för pollinerarna. Men också för oss. När vi lär oss namnen på växterna ser vi dem tydligare och får en relation till dem. Lite som när vi får veta namnet på en person vi lär känna. Kan vi inte växtens namn, är den bara ett anonymt ogräs. Då kan man tala om växtblindhet.

Begreppet växtblindhet myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. På engelska heter den Plantblindness.

Att skriva ut växters namn på trottoarer och gångvägar med gatukritor är ett roligt sätt att sprida kunskap om det som växer. Och bidrar till att bota växtblindheten! Vi hade det med i Pedagogiska pärlor för juni 2020 (Världsmiljödagen).

 #morethanweeds & #intebaraogräs

Besök Biologiska mångfaldens dags sida.