Tanabata: Kärlek på Vintergatan

Den japanska festivalen Tanabata kommer från den kinesiska legenden om de två ljusstarka stjärnorna, Altair i Örnen och Vega i Lyran.

Vega arbetade som vävare och Altair vallade kor. De älskade varandra. De hade så roligt tillsammans så de glömde att arbeta. Kungen blev arg och skilde dem åt. De fick leva på varsin sida om Vintergatan. Han lät dem träffas endast en gång om året, den sjunde natten den i sjunde månaden – men bara om vädret är så klart att skatorna kan bygga en bro över himlavalvet. Vid regn blir det inget möte.

När stjärnorna Vega och Altair möts på himlavalvet firas Tanabata. Barn och vuxna dekorerar tillsammans bambuträd med färgglada pappersremsor. På dem står önskningar. Om de sen driver med strömmen i en flod når de till sist stjärnorna – och slår in.

På japanska kallas Vega Orihime och Altair Hikoboshi.

Tanabata firas 7/7.

Träsnitt som föreställer Tanabata-festivalen i Edo. Av Hiroshige, 1852 (Bild från Wikipedia)

Mens en gång i månaden

Internationella mensdagen

Internationella mensdagen lanserades 2014. Den tyska organisationen WASH United tog initiativ till den. Datumet 28/5 valdes därför att en menstruationscykel i regel är 28 dagar, och maj är den femte månaden, en menstruation brukar vara i fem dagar. Kampanjerna under Internationella mensdagen görs för att ta bort tabun som finns runt mens. I delar av världen ligger fokus på hygien och mensskydd. I andra delar handlar det om att bryta tabun och motarbeta myter.

Första mensen

Vid födseln finns ungefär 400 000 anlag för ägg i äggstockarna. Dessa börjar mogna under puberteten. Två veckor efter att den första ägglossningen inträffat sker den första menstruationen. Den går under det vetenskapliga namnet menarche.

Mensen och månen

Ordet menstruation kommer från mēnsis som betyder månad på latin. Det finns i dag inget vetenskapligt stöd för ett samband mellan månen och menstruationscykeln, andra däggdjur kan ha både kortare och längre menstruationscykler. Men det finns arter vars fortplantning styrs av månen, bland annat 130 olika korallarter i Australiens Stora barriärrev förökar sig under en viss fullmåne.  

Rebecka Hallencreutz grundade föreningen MENSEN tillsammans med Josefin Persdotter år 2014. De jobbar på olika sätt för att sprida kunskap och öppenhet om mens.

Vad kan skolor förbättra för elever som har mens?

– Vi anser att skolor borde erbjuda gratis mensskydd och tydliga anvisningar om var de finns. Det räcker inte att tänka att eleverna “kommer väl till personalrummet och frågar”, för det händer inte när det gäller känsliga ämnen som upplevs som pinsamma. Att oroa sig för att sakna mensskydd eller kanske använda toapapper som nödlösning och oroa sig för att blöda igenom tar kraft och energi – då blir det svårare att koncentrera sig på skolarbetet. Det finns unga som till och med stannar hemma från skolan för att de saknar mensskydd. Det händer även i rika länder som Sverige. Det är också viktigt att få bra, lättillgänglig och grundlig kunskap om mens och menscykeln tidigt, på ett avslappnat sätt!

Är det bra att skriva in mensen i sin almanacka?

– Det är toppen att göra! Ett bra tips är att använda en app, eller skriva ner i en almanacka eller dagbok. Det är ett bra sätt att lära sig om sin kropp och menscykel.

Du hittar dem på www.mensen.se

Mot växtblindhet på Biologiska mångfaldens dag

Maskros på svenska, latin, finska, sorani och arabiska i Tumba våren 2020. Foto Andreas Ali Jonasson.

FN-dagen Internationella dagen för biologisk mångfald uppmärksammas varje år 22 maj. Dagen är till för att öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Förlusten av biologisk mångfald är precis som klimatförändringarna en överlevnadsfråga.

Alla växter är viktiga. Inte minst för pollinerarna. Men också för oss. När vi lär oss namnen på växterna ser vi dem tydligare och får en relation till dem. Lite som när vi får veta namnet på en person vi lär känna. Kan vi inte växtens namn, är den bara ett anonymt ogräs. Då kan man tala om växtblindhet.

Begreppet växtblindhet myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. På engelska heter den Plantblindness.

Att skriva ut växters namn på trottoarer och gångvägar med gatukritor är ett roligt sätt att sprida kunskap om det som växer. Och bidrar till att bota växtblindheten! Vi hade det med i Pedagogiska pärlor för juni 2020 (Världsmiljödagen).

 #morethanweeds & #intebaraogräs

Besök Biologiska mångfaldens dags sida.

Förstamaj-minnen

Maja Johansson har intervjuat sin pappa om Första maj. Så länge jag kan minnas har första maj, eller arbetarrörelsens internationella dag, alltid firats i min familj och varit den högtid som är viktigast för oss. Det är en av de två sekulära helgdagar vi har i Sverige (den andra är Sveriges nationaldag den 6 juni) men är en helgdag även i många andra länder runtom i världen. Första maj har sedan år 1890 varit en arbetarhögtid där fokuset på den tiden var kampen för 8 timmars arbetsdag, och är än idag en dag för firande samt kamp och demonstrationer kopplade till ojämlikhet, klass och arbetsvillkor.

Jag har intervjuat min pappa Per Erixon om första majs ursprung, betydelsen av arbetarrörelsens dag och inkludering. Han är 66 år gammal, pensionerad och har varit politiskt aktiv sedan början av 1970-talet. Enligt Per var startskottet för första maj som högtidsdag i Chicago 1886, men det sågs inte som en högtidsdag förrän några år senare.

– Det hölls en demonstration i Chicago i början av maj 1886, några arbetare hade skjutits av polisen någon dag innan. Lokala anarkister samlades för att protestera mot det här, det kastades en bomb mot polisen och det var några anarkister som blev arresterade för det men det finns inga bevis för att det var de som kastade. Det är det egentliga ursprunget, så småningom blev det ju utropat till arbetarrörelsens dag officiellt men det kom lite senare, berättar Per.

Hans eget firande av första maj är inget han fick från hemmet utan något han hittade själv.

–När jag var liten hade jag knappt hört talas om första maj, farsan var ju bondgrabb och mamma var från någon slags liberal kulturell medelklass. Sen blev jag mer och mer intresserad under tonåren, och då var ju den stora konflikten Vietnamkriget, det höll på för fullt 1972. Det var första gången jag var på en första maj-demonstration, alla demonstrationståg samlades vid Norra Bantorget och höll ett gemensamt firande som bara var inriktat på att stoppa kriget i Vietnam. Olof Palme talade minns jag. Sen 1975 har jag firat dagen med syndikalister eller anarkister varje år. 

Nuförtiden ser ett vanligt första maj-firande för Per ungefär likadant ut varje år. Dagen börjar tidigt vid La Mano, minnesmärket i Stockholm för de svenskar som dog i det spanska inbördeskriget, där han möter upp vänner och andra kamrater från den syndikalistiska fackföreningen SAC. De tar sig sedan till Sergels torg och går i ett demonstrationståg till Stortorget i Gamla stan. där det hålls tal och allsång, och efter det fortsätter festen och sångerna i ett kollektivägt hus på Södermalm. Men några av de firanden som Per har deltagit i under åren minns han extra väl.

Syndikalisternas första maj i Stockholm, 2011. (Bild Wikipedia)

– Ett år, jag tror det var 1983, så höll vi på att fira när vi hörde att nazister skulle ha en demonstration i Humlegården, så vårt första maj-tåg blev ett antinazist-tåg. Jag tror vi var 5000 personer som blockerade deras tåg den dagen, inte bara anarkister. Ett annat år var jag i Paris och firade med syndikalisterna där, jag har också firat i Barcelona. År 1996 firade jag första maj i Istanbul, det hölls en demonstration med hundra tusen människor så det var speciellt. Tre demonstranter blev ihjälskjutna av polisen och det blev enorma kravaller. Just det här året inföll första maj på en helg och alla oberoende fackföreningar hade bestämt sig för att vara med gemensamt så det blev jättestort.

Det märks under intervjuns gång att första maj är en viktig högtid för Per, det har inte gått ett år sedan 1975 utan att han har firat dagen på något sätt. Han har inte heller haft någon vana av att fira valborgsmässoafton, som infaller dagen innan första maj, sedan han var liten då han tycker det känns viktigt att komma till firandet den första maj respektabel. Jag frågar honom varför dagen betyder så mycket för honom.

– Jag känner att första maj är mycket mer betydelsefullt än många av de andra högtiderna. De andra, som julen och midsommar, är tillfällen att träffa familjen mest, annars känner jag inte något för de dagarna. Första maj känns betydelsefullt på ett större plan för mig. Det är symbolisk på nåt sätt, en del folk träffar jag inte förutom första maj så det blir ett sätt att samla ihop sig och visa att vi finns kvar. Det är väldigt viktigt för mig, att en gång om året samla styrkorna och se att det finns människor kvar som kämpar för det slags samhälle som vi vill ha.

Arbetarrörelsens dag är en högtid som inte alla känner till, trots att det är en röd dag i Sverige. Och det är heller inte en dag som alla har anledning att fira, menar Per.

– Det hålls ju många olika demonstrationståg, Vänsterpartiet har sitt, Socialdemokraterna har sitt och vi har vårt bland annat. Det är en väldigt blandad skara av människor men det är ju inte precis vem som helst som deltar, det bygger ju på att man har någon slags medvetenhet om ojämlika förhållanden i samhället och tanke om arbetare, arbetsförhållanden och att det finns en motsättning mellan arbete och kapital i samhället.

Han fortsätter prata om de som ändå firar första maj och deltar i demonstrationstågen, vilket är både vuxna och barn. Han tror dock att det demonstrationståg han brukar delta i är mer homogent än några av de större tågen.

– Det är nog ungefär lika många kvinnor och män som går med i vårt tåg, och en massa barn. Men jag tycker nog att det finns en obalans hos oss, det är fler vita än icke-vita som deltar men alla är ju välkomna. Jag tror det är för att SAC är ganska litet, men nu har de börjat med ett stort arbete för migrantarbetare, de hjälper dem att höja sina löner och arbeta för sina rättigheter. De har också börjat samarbeta med organisationer som jobbar i Husby för att svara på folks frågor kring sina anställningar. Så de börjar bli mer inkluderande, det har ju inte med första maj att göra men man kommer nog kunna se fler deltagare från de hållen nästa firande. Jag ser väldigt mycket fram emot att covid-19 ska få ett slut så vi kan fira ordentligt nästa år.

Maja Johansson studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Den kurdiska solen

Solen har en viktig symbolisk betydelse i den kurdiska historien. Det finns flera olika kurdiska flaggor, men den mest använda, alaya rengin (den färgglada flaggan), med solen i mitten, är irakiska Kurdistans officiella flagga sedan 1999. Den började användas under 1920-talet, då av kurder i Turkiet. Solen i mitten av flaggan har 21 strålar. Yezidiernas flagga har en likadan sol.

kurdernas flagga Alaya Rengîn

Siffran 21 har en viktig betydelse i alla ursprungsreligioner i Kurdistan. Den står för reinkarnation och återfödelse av såväl människor som idéer. Ofta tolkat som idén om självständighet för kurder.


Solen har många namn på kurdiska. På den största kurdiska dialekten, kurmanji (nordkurdiska) heter solen roj. På sorani (sydkurdiska), heter sol däremot xor (خۆر). Roj (ڕۆژ) betyder dag på både sorani och kurmanji.

Vid newroz, det nyår som firas vid vårdagjämningen av många folk, firas vårens ankomst och livets pånyttfödelse.

För kurder har newroz kommit att få ytterligare en betydelse: firandet av kurdiskhet.

Det finns en folksaga om smeden Kawa, det kurdiska folkets födelse och om kampen för ett fritt Kurdistan.

När solen kom tillbaka

Den kurdiska myten om frihetskämpen Kawa är aktuell varje vår inför nyårsfirandet. Kurderna styrdes en gång av en ond kung vid namn Jemshid. Han såg sig som förmer än alla andra. Han tyckte sig till och med stå över solguden! När solen inte längre var den högsta guden var det fritt fram för onda krafter att ta över.

En ond varelse såg till att Jemshid försvann, och i hans ställe fick en ännu ondare kung, Zahhak, ta över. Det berättas att Zahhak hade två ormhuvuden som växte ut från axlarna. Solen vägrade från och med denna dag att skina på himlen. Allt var mörkt och kallt. Det var ständigt vinter och blev aldrig vår. Zahhak förslavade kurderna. Dessutom ville han ha alla kurdiska barn.

Smeden Kawa var förtvivlad, sexton av hans barn hade blivit bortrövade av Zahhak. Nu hade Kawa bara ett barn kvar. Kawa låg vaken en hel natt och funderade över hur han skulle kunna rädda sitt sista barn. Han tittade på stjärnorna och månljuset och såg äntligen en lösning! Han såg att bergen var deras vän, och skickade sin dotter till bergskedjan Zagros. När andra såg detta gjorde de likadant och skickade sina barn till bergen.

Bland bergen fick barnen växa i frihet. Där lärde de sig dansa och slåss för sina rättigheter. En dag vid vårdagjämningen samlades alla barn, som nu hade blivit vuxna, och under ledning av Kawa gjorde de uppror mot den onde kungen. För att signalera till folket att den onde kungen nu var borta tände Kawa en stor eld. Flera gjorde likadant.

Alla dansade runt eldarna för att fira friheten. Snart såg människorna solens strålar, och våren hade kommit till Kurdistan.

berg och sol, illustration Irene Thisner

Scouternas tänkardag

World Thinking Day 22 februari firas av 48 miljoner scouter världen över och har firats sedan 1926.

Vi ringde upp Towe Bengtsson på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Towe förklarade att World Thinking Day är en internationell scoutdag och bakom den står den internationella flickscoutsrörelsen WAGGGS – World Association of Girl Guides and Girl Scouts.

WAGGGS är en av två världsscoutorganisationer, och den största frivilliga rörelsen för flickor och unga kvinnor i världen. Rörelsen representerar tio miljoner flickor och unga kvinnor från 150 länder, berättar Towe

Att WTD firas 22 februari är ingen slump, det är födelsedag för både för Olave Baden Powell, som under sin livstid gjorde en stor insats för flickscoutrörelsen, och hennes man Robert Baden Powell, som är grundaren av hela scoutrörelsen. Lord Baden-Powell föddes 1857 och hans hustru Olave 1889.

– World Thinking Day har varje år ett tema och i år är temat Fredsbygge. Scouting är en fredsrörelse där mänskliga rättigheter är alltid är ett genomgående tema , säger Towe.

På grund av pandemin har WAGGGS ett aktivitetspaket som går att genomföra digitalt. I paketet finns information, övningar och aktiviteter som är anpassade för olika åldrar. Aktivitetspaketet är fyllt av aktiviteter som du inte behöver vara scout för att prova.

Det finns hashtags för World Thinking Day. Kolla in #WTD2021, #WorldThinkingDay eller #StandTogetherForPeace på sociala medier och låt dig inspireras av scouternas fredsbygge!

Bli scout? Kanske World Thinking Day gjort dig nyfiken på att själv engagera dig i scouting? Här finns din närmaste scoutkår https://www.nsf.scout.se/bli-medlem/ eller http://www.scouterna.se/hitta-scoutkar/

Bor du på Åland? Här finns scoutkårerna för dig:

Finströms Sjöscouter r.f.

Kumlinge Sjöscouter r.f.

Scoutkåren Ålandsflickorna r.f.

Sjöscoutkåren Spejarna Mariehamn r.f.

Vårdkasarnas Scouter r.f.

Vill du kolla in World Thinking Days aktivitetspaket så finns det att ladda ner :

WAGGGS World Thinking Day material (engelska)
WAGGGS World Thinking Day material (franska)
WAGGGS World Thinking Day material (spanska)
WAGGGS World Thinking Day Material (arabiska)
WAGGGS World Thinking Day Material (svenska)

Tre rymdkvinnor

Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap firas 11 februari. Dagen instiftades av FN år 2015. Här är tre kvinnor som gjort stora bidrag till vetenskapen om rymden.

Valentina Teresjkova, Sovjetunionen och Ryssland, (född 1937) är den första kvinnan i rymden. Hon är kosmonaut och rymdingenjör. Hon var som ung intresserad av fallskärmshoppning och det var hennes kunskaper inom fallskärmshoppning som gjorde att hon blev antagen till det sovjetiska rymdprogrammet.  Hon sökte till kosmonaututbildningen och 1963 genomförde hon sin första rymdresa som varade i 22 timmar och 50 minuter. En krater på månen är uppkallad efter Teresjkova.

Frimärke med Valentina Teresjkova

Katherine Johnson, USA (1918–2020) var en av nyckelpersonerna i NASA:s rymdfärder. Hennes matematiska begåvning var tydlig redan när hon var liten. Hon blev den första svarta kvinnan som arbetade som forskare för NASA. Hon arbetade med komplicerade beräkningar för flera rymdprogram, även det som möjliggjorde de första människorna på månen 1969, Apollo 11.

Katherine Johnson på Nasa 1966
Katherine Johnson på Nasa 1966

Jessica Meir, född 1977. Medborgare i Sverige och USA. Hon är den första svenska kvinnan i rymden. 18 oktober 2019 blev hon historisk när hon tillsammans med kollegan Christina Koch genomförde den första rymdpromenaden med bara kvinnor som deltagare. Jessica Meir hade drömt om att blir astronaut sedan hon var fem år. I framtiden hoppas hon få åka till månen.

Meir under sin första rymdpromenad

Alla bilder är från Wikipedia.

 

Dadlar och dolmar

I Sverige var dadlar länge julgodis. Än idag är det vid jultid som det säljs mest dadlar, men det finns också andra högtider då de är populära. Under ramadan är det stor efterfrågan, det är vanligt att bryta fastan varje kväll med tre dadlar och ett glas vatten eller mjölk.

dadlar

Men dadlar ingår mer eller mindre vid alla islamiska högtider. Mawlid (3/11), firandet av profeten Muhammeds födelse, är inget undantag. I haditherna, de nedskrivna berättelserna om hur profeten levde, berättas hur profeten började varje dag med att äta sju dadlar. Han föredrog färska dadlar, men om det inte fanns var det torkade som gällde.

Sedan 2010 firas Kåldolmens dag på Karl XII:s dödsdag den 30 november. Enligt arrangörerna i föreningen Kåldolmens vänner är dagen en påminnelse om att svensk kultur har formats i samspel med omvärlden. Det sägs att kåldolmar kom till Sverige på 1700-talet, som en följd av Karl XII:s och arméns långa vistelse i Osmanska riket.

Dolma är turkiska som betyder ”fylld”. De vanligaste i Turkiet är vinbladsdolmar, även om det förekommer dolma gjorda med kålblad. Dolma kan komma i många olika varianter. Irakiska dolmar kan t ex vara fyllda paprikor, tomater, ja till och med urgröpta morötter!

I Cajsa Wargs berömda kokbok från 1765 finns ett recept på dolmar, det är det äldsta svenska receptet. I receptet används vinblad, men hon tipsade också om att den som inte hade tillgång till vinblad (de var dyra!) istället kunde använda förvällda kålblad.

Cindy Kuo firar Midhöstfesten

Månfesten eller Midhöstfesten infaller i den kinesiska kalendern den femtonde dagen i den åttonde månaden, då fullmånen är rund och klar. I år blir det den första oktober, ofta är det i slutet av september.

Cindy Kuos föräldrar kom till Sverige på sjuttiotalet och hennes familj firar inte på det mest traditionella sättet berättar hon:

– Månfesten är egentligen bara att du sitter med en månkaka som du skär upp i små bitar, en kopp te vid sidan och sitter och njuter av månskenet. Vi sitter inte och tittar på månen utan vi äter. Hur du vill fira är ju upp till dig själv. Men det är rätt trevligt att sätta sig ner och koppla av och ta en kopp te.

Månkakan är rund som fullmånen. Som mycket annat i kinesisk kultur, påpekar Cindy, är den runda formen viktig. Den visar på ett gott år som inte tar slut utan livet fortsätter.

– Inuti kakan kan du ha vad du känner för, rödbönpasta till exempel. Det ska alltid vara en äggula i den. Konsistensens är lite gummiaktig nästan, det låter inte så gott men det är gott. Vissa gör dem söta, med bönpasta. Det beror på vilken sort du vill göra. Det finns salta, vissa gillar ju att ha kött i dem. Mamma har gjort kakan själv förut och jag har tänkt att jag ska göra det, men de har en speciell form. Det ska alltid vara såna där mönster på. Man kan använda trämönster som man formar själv och trycker på smeten. Formar till den, fyller den och in med den i ugnen. Men det är ändå rätt komplicerat.

Midhöstfesten är den viktigaste kinesiska högtiden efter nyåret.

Text: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola