Rätt datum för kyrkliga helger …

… är inte det lättaste! Kyrkliga helger i Sverige handlar om kyrkoåret och det sekulära arbetsåret, om tradition och matematik.

Vi kan ta Marie bebådelsedag som exempel! Bebådelse – den handlar om att Maria får veta att hon nio månader senare ska föda ett barn. Och eftersom barnet, Jesus, föddes den 25 december innebär det att bebådelsen skedde 25 mars. Denna dag var länge också en helgdag.

1024px-La_Anunciación,_by_Fra_Angelico,_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel

Men! Sen tillkommer två saker som komplicerar. Dels att helg i betydelsen röd, ledig dag inte alltid är samma dag som en viss helg firas i kyrkan. Dels att dagen påverkas av påsken som är en rörlig helg, dvs. att den infaller vid olika tider olika år.

Sedan medeltiden har flera reformer i Sverige både minskat antalet helgdagar och ibland även påverkat deras placering. Den reform som berör ängelns budskap till Maria inträffade 1953. Orsaken var att man ville flytta en ledig dag från våren, där det fanns många helger, till hösten där helgerna var mycket färre. ”Alla helgons dag” blev en ny helgdag på hösten, medan Jungfru Marie bebådelsedag upphörde att vara en röd, dvs. arbetsfri dag. Men, namnet ”Marie bebådelsedag” finns kvar i almanackan – också som Våffeldagen. Det kyrkliga firandet av ”Jungfru Marie bebådelsedag” flyttades till närmaste söndag.

Men (ännu en gång!), eftersom påsken är en rörlig helg så händer det vissa år att Påskdagen infaller detta datum. Och då får Maria flytta på sig. Vart – det är frågan! I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema. De söndagar som direkt sammanhänger med påsken (palmsöndagen närmast före och pingstdagen femtio dagar efter påsk) går inte att flytta på, de har sina egna givna betydelser. Däremot finns det ett antal söndagar före och efter påsk, dvs. i fastan respektive i påsktiden som kan tas i anspråk. År 2016 firar Svenska kyrkan Jungfru Marie bebådelsedag söndagen före Palmsöndagen, dvs. 13 mars. Katolska kyrkan firar samma händelse, under namnet Vårfrudagen, måndagen efter påskveckan, alltså den 4 april.

Slutsatsen blir alltså att samma helg kan ha en traditionell placering i almanackan, men utan att vara en ledig dag, och att den kyrkliga helgen kan flytta sig efter olika principer i olika kyrkor.

Till sist – den princip som styr påskens placering? Det finns en tumregel som säger att påskdagen (för katoliker och protestanter) är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april.

(Bild Fra Angelico, Bebådelsen (1400-tal), Pradomuseet, Madrid. Från Wikipedia)

 

Eritreansk juldag i Nacka

Det är morgon den sjunde januari 2016 på ett ungdomsboende för ensamkommande ungdomar i Nacka.  Tre femliters hinkar med färdighackad lök står i köket. Hela kvällen i går har matlagning pågått. Nu står Senait vid spisen och steker injera. Andra pyntar. Det luktar lök, berbere och nybakt bröd.

– Julen är för oss främst en religiös högtid och julklappsutdelning är ingen stor del av firandet, berättar Senait. Däremot brukar man få eller köpa nya kläder (helst vita) dagen till ära och ha på sig i kyrkan.  På juldagsmorgonen går alla i mässan och tänder ett ljus när man kommer in i kyrkan. Av tradition är många klädda i vitt under mässan som kan pågå i tre timmar. Sedan stannar många kvar. Jag har varit i kyrkan i Kista hela natten! När vi har ätit ska vi dansa och sjunga hela dagen!

eritransk jul dekorera

Ungdomarna har varit inne på kontoret och lånat tejp och samlat ihop tyger och annat pynt som finns i huset och försöker återskapa något som liknar pyntningen som gjordes i hemlandet.

Julmåltiden består av injera, en slags pannkaka gjord på surdeg, och huvudrätten doro wat, en kryddig kycklinggryta. Någon särskild julmat finns inte i Eritrea, snarare festmat. Precis som vi i Sverige som äter i princip samma saker till alla högtider. Ungdomarna har nu fastat i en månad, det vill säga ätit vegansk kost och i dag bryts fastan och Jesu födelse firas.

– I dag är det helt enkelt jul! Våran kalender stämmer inte överens med eran, utan består av 13 månader. 12 består av 30 dagar och en har 5 dagar. Julen, Ganna, firas enligt den kalendern den 7 januari.

Fira Todos Santos med oss

Söndagen den första november bjuder vi tillsammans med föreningen Fuerza de los  Andes in till firande av Todos santos, Alla helgon, på Mångkulturellt centrum i Fittja. Samtidigt blir det första tillfället (utanför Skolforum) att se och köpa Mångkulturella almanackan för 2016.

bordet framifrån

Kl. 12.00 tänds ljusen på det bolivianska altaret

Kl. 14.00 berättar vi om 2016 års Mångkulturella almanacka

Kl. 15.00 berättar Tatiana Vega Quiñones från Fuerza de los Andes om det bolivianska firandet av Todos santos i Sverige.

Öppet 11–16. Fri entré. Hela dagen är ni välkomna att besöka utställningarna, öppna verkstan, biblioteket och att fika i Tavernan. Det bolivianska altaret står uppdukat i Länken utanför biblioteket hela dagen.

Välkomna att tillsammans med oss hedra våra döda. Den som vill kan ställa bilder på avlidna vänner och släktingar på altaret.

Alla blir bjudna på de bolivanska bröden tantawawas, frukter och dryck.
Mångkulturella almanackan säljs förstås till specialpris: 120 kr.

bullar
Foton från tidigare år Andrzej Markiewicz.

Hitta fram!

Fuerza de los Andes

Ett samarbete mellan Mångkulturella almanackan, Fuerza de los Andes, Mångkulturellt centrum och ABF Botkyrka-Salem

Offerhelgen. Röster om trons kärna.

Mosaik2

Idag infaller en av årets två stora muslimska högtider: Offerhelgen, Eid al Adha, (på turkiska Kurban Bayramı). Mångkulturella almanackan formulerade just en helghälsning till alla som firar när nyheten kom om att hundratals pilgrimer dödats och skadats utanför Mecka. Vi delar förlusten med alla drabbade.

Inför helgen hade Almanackan träffat några svenska muslimer för att tala om Offerhelgen. Detta gjorde vi innan såväl förra veckans lyftkransolycka som dagens olycka i Mecka hade ägt rum. Vi väljer att publicera några av tankarna vi fick ta del av, särskilt som de alla på olika sätt fokuserade trons kärna mer än dess yttre former.

För Saadia Hussain, konstpedagog, handlar de muslimska helgerna om att förvandla en vanlig dag till en helig dag.

– Jag vill förstås ge mina barn traditioner. På samma sätt som jag fått mina från pappa. Om han är på besök när vi firar något – då blir det på riktigt.

Som barn fick Saadia en vardagsgemenskap i tron, men sällan några förklaringar.

– Våra föräldrar var inte vana vid att förklara, i Pakistan var allt självklart. När vi kom till Sverige och Märsta fick de söka sig fram. Till exempel bad vi varje fredag tillsammans med shiiter. Det var inte vår form av islam, men deras moské var jättenära: vi tog bara hissen ner till BV och så var vi i Guds hus. Min generation behöver fler ord för att förklara tron för barnen, eftersom vi står längre ifrån en muslimsk vardag.

Du fokuserar andra saker än yttre former och exakta tider för firanden, stämmer det?

– Ja, för mig handlar tron om att du ger ett löfte till dig själv, att du uttrycker din avsikt, niyet, att göra gott, att leva rätt. Ändå misslyckas vi alla ibland, så är det, och det förklarar för mig också uttrycket Inshallah, om Gud vill. Du kan göra ditt bästa, men du kan aldrig ha fullständig kontroll.

Men hur gör du med en sån konkret fråga som att fira Ramandan på rätt datum?

– Jag ringer pappa, eller kollar på en app – och jag lyssnar inåt. En dag hit eller dit, det är inte den stora frågan. Gud är större än så.

Samma inställning uttrycker Mustafa Tümtürk, utvecklingschef på studieförbundet Ibn Rushd.

– Vid sidan av den diskussion som pågår om hur trons regler skall tillämpas i dagens värld är det viktigt att man inte glömmer bort känslan och kontakten med Gud. Den får inte komma i skymundan. Diskussioner om datum och tolkningar får inte leda till att firandet förlorar sin andliga dimension.

En del nya tolkningsfrågor har uppstått till följd av migration – att det finns muslimer i så många av världens länder och att muslimer flyttar och tar med sig en religiös tradition från det gamla till det nya landet.

Mångkulturella almanackan hade också ett samtal i Stockholms moské, med imamen Mahmoud Khalfi, för att bättre förstå de skiftande besked som ibland ges om rätta tidpunkten för när ett helgfirande inleds.

– Ibland säger olika stater olika datum, inte av religiösa skäl utan av politiska, sa Mahmoud Khalfi. För att de vill markera självständighet till exempel. Här finns det ändå en trend att man enas i synen på hur tidpunkter bör fastställas. I Stockholms moské följer vi Europeiska Fatwarådet och deras rekommendationer. De utgår från mycket kvalificerade astronomiska beräkningar som möjliggör exakta förutsägelser. Det är viktigt i dagens samhälle att kunna planera.

– Vi ska inte krångla till tron, fortsätter Mahmoud Khalfi. Det viktiga är att hitta det som förenar alla minoritetsgrupper i Sverige oberoende av vilket land de kommer ifrån, vilket språk de talar eller vilka traditioner de har.

Harira för att bryta fastan

Fastemånaden ramadan har inletts. När fastan brutits på kvällen, med några dadlar, så kan man inleda måltiden med en soppa. Den som inte fastar själv gör också en god gärning, enligt islam, genom att hjälpa dem som fastat att bryta fastan. Till exempel genom att bjuda på harira som är en marockansk soppa. Det finns många recept som går att hitta på internet, här kommer ett recept på vegetarisk harira.

 

Du behöver
2 gula lökar
4 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
1 tsk koriander
1 tsk spiskummin
1 tsk paprikapulver
1 tsk gurkmeja
3 dl röda linser
500 g krossade tomater
5 dl grönsaksbuljong
1 tsk kanel
5 dl kokta kikärtor eller färdigkokta från paket
1 tsk harissa (kan ersättas med sambal oelek)
2 msk citronsaft
salt

Gör så här:
Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i oljan i en gryta tillsammans med koriander, spiskummin, paprikapulver och gurkmeja. Skölj linserna och rör ner dem efter fem minuter. Tillsätt tomater, grönsaksbuljong, kanel, kikärtor och harissa. Låt koka i 45 minuter. Späd soppan med mer buljong om det behövs, den ska vara ganska tjock i konsistensen. Smaka av med citronsaft och salt. Ät gärna med ett gott bröd till.

harira

 

 

Fotoreportage från mandéisk dopceremoni vid Albysjön

Mandéer har varje år den 20 maj sin dopceremoni vid Albysjön. Fotografen Tarja Saarikko har dokumenterat ceremonin för tredje året i rad. Här är några av hennes bilder från 20 maj 2015.

män i vatten

sittande män

vatten

 

kvinnor2

talk
Bakning av pitabröd.

kvinna grill

gubbe gubbe2 kv i vatten

”Mandéerna identifierar sig primärt genom sin religion och eftersom de aldrig har missionerat har gruppen förblivit liten. Stamorten är Irak och västra Iran. ”

… ”Mandéerna är framför allt kända – i den mån de alls är kända – för att åberopa sig på Johannes Döparen. Ofta säger de att de är sentida lärjungar till Johannes. Det upprepade dopet i rinnande vatten leder tankarna till Johannes Döparen. Men också mycket annat tycks gå tillbaka till en judisk grupp vid vår tideräknings början. Gnosticismen anses numera av många forskare gå tillbaka på judiska marginalgrupper, och det speciella med mandéerna skulle då vara att de kombinerar ett judiskt omvändelsedop med en gnostiskt livsåskådning. Mandeismen är, kort sagt, en gnostisk döparreligion.”


Läs mer om mandéerna i Sten Hidals artikel i Signum från 2008.

Eritreansk shiro favorit under fastan

Påskfastan pågår just nu för alla kristna. Den gemensamma grundtanken är att under denna period reflektera över sitt liv och sträva efter att göra gott. Fastan innebär dock inte att man inte äter, utan att man äter annorlunda. Många, särskilt de ortodoxa, väljer att äta veganskt och avstår alltså från all mat som kommer från djurriket.

shiroEn favorit under fastan i Eritrea, såväl den kristna ortodoxa och som ramadan, är shiro. Den serveras med injera (en traditionell eritreansk surdegspannkaka).

På Vårljus boende för ensamkommande flyktingbarn i Skarpnäck har ungdomar från Eritrea lärt personalen att laga shiro. Så här går det till:

2 medelstora lökar
2 tomater,  finhackade
1,2 dl olja
1,2dl Shiropulver (torkat kikärtspurépulver)
3,5 dl–4,8 dl vatten
1 msk Berbere (eritreansk kryddblandning)

Börja med att hacka löken väldigt smått. Häll löken i en varm torr stekpanna. Rör ofta tills vattnet avdunstat och löken fått en ljusbrun färg. När löken börjar få lite färg, tillsätt 1,2 dl olja och berbere.

Låt lök, olja och berbere koka tillsammans i ett par minuter och tillsätt sedan tomatpurén. Innan du lägger till shiropulvret, se till att du har vatten i närheten. Lägg till ditt shiropulver gradvis, under rask omrörning. Det kommer att tjockna väldigt snabbt.

När shiro verkar ganska väl blandad med oljan tillsätter du 3,5–4,8 dl vatten.

Rör om väl. Låt sjuda tills shiroblandningen får önskad konsistens.

När maten är serverad på bordet säger man i Eritrea ”N’Kedem Belu” ungefär varsågod och ät.

Ingredienser samt surdegspannkakor hittar ni i välsorterade butiker och butiker med utländska delikatesser. Man brukar också få köpa ingredienser av eritreanska eller etiopiska restauranger.

Den ortodoxa fastan inleddes i år  i vecka 9 , och den för övriga kristna i vecka 8.

 

 

Fastlagsris och påskris i rättan tid

– Fastlagsriset åker in med semlorna. Om man inte bryter ris själv kan det vara svårt att få tag på, för det säljs inte så tidigt på året, säger Margareta Carlstedt från Hallunda, som själv betecknar sig som något av en helgfundamentalist.

Det är viktigt för henne att fira helger och högtider vid rätt tidpunkt och enligt de traditioner som hon lärde sig av sin mamma. Mamman var stockholmare men släkten fanns i Östergötland.

Vi återgår till riset. Ett fastlagsris har fjädrar. Ett påskris har prydnader. Det är skillnaden!

Riset sätts in på fettisdagen. Fjädrarna ska ha milda lila, gula och gröna färger. Margareta återanvänder sina fjädrar år efter år. På skärtorsdagen, varken förr eller senare, görs fastlagsriset om till påskris.

– Ska riset stå i vatten eller torrt?

– Nuförtiden ställer jag det torrt. Man får vara lite praktisk också. Dessutom kan man ju få besök av allergiker.

Fastlagsris säljs på Hötorget i Stockholm år 1968. Av Gram, Ingemar (1908-1986) – https://stockholmskallan.stockholm.se/post/14474, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=67716089

 

 

Gregoriansk och juliansk tideräkning

Den tideräkning som nästan alla länder – och kalendrar – följer är den gregorianska (efter påven Gregorius). Den infördes av katolska kyrkan på 1500-talet och spreds efterhand över världen.

Några kyrkor håller dock fast vid den äldre julianska tideräkningen (efter kejsar Julius Caesar). Skillnaden är en förskjutning på 13 dagar. Rysk- och serbisk-ortodoxa kyrkorna, som räknar alla högtider enligt ”gamla stilen”, firar därför Kristi födelse i januari. Många grekisk- och syrisk-ortodoxa kyrkor räknar påsken efter gamla stilen och andra helger efter nya.

Rent allmänt är det vanligt att religiös och icke-religiös tideräkning skiljer sig åt, oavsett befolkningens religion. Ett undantag är Iran, vars officiella kalender är den islamiska.

Gregory_XIII

Påven Gregorius

Två från Tre funderar på röda dagar – och går från ord till handling

Förra sommaren hade vi besök från på Tre, mobiloperatören. Personalavdelningen hade sett Mångkulturella almanackan och ville diskutera mångfaldsfrågor. Spännande! Elias Berglund och Fredrik Svesse funderade högt i solen på uteserveringen.

– Mångfald för oss handlar i första hand om att ha en bra och öppen hållning, både i kundtjänsten och internt bland personalen. Människor är så olika!

– Vi har en idé om att skapa en pott med röda dagar, där personalen i förväg ska kunna välja utifrån sina traditioner eller sin tro. Kanske vill man hellre vara ledig på en annan nationaldag än den svenska. Kanske är Ramadans avslutning mycket viktigare än påsk. För att detta ska gå att genomföra måste vi följa avtal och lagstiftning förstås. Men det uppstår också andra frågor.

– Vi vill absolut inte upprätta nya gränser, med fyrkantiga alternativ utifrån föreställningar om vem som firar vad och när. I så fall riskerar vi ju att effekten i praktiken blir diskriminerande.

Nu, ganska precis ett år senare, genomför man en förändring: Anställda får möjlighet att byta en helgdag som inträffar på en vardag enligt den svenska kalendern, mot en annan dag som infaller vid en religiös eller kulturell högtid – utan att ifrågasättas, som det heter i pressmeddelandet. Och just detta sista är nog en viktig poäng. Möjligheten att förhandla, förklara och få ledigt finns säkert på många arbetsplatser. Men att lämna över initiativet och ge en förutsägbar rätt att göra individuella val och prioriteringar – det är onekligen ett steg framåt.

Hur gör andra arbetsplatser? På MKC har vi varit i kontakt med andra och diskuterat olika system för valfria helgdagar – men finns det någon som prövat? Stämmer det att Tre är först med detta?

Det ska bli spännande att se vad som framöver händer på Tre. Hur många kommer att känna sig tilltalade? Vilka alternativa helger kommer att toppa listan?

http://www.mynewsdesk.com/se/tre/pressreleases/3-laater-anstaellda-vaelja-sina-egna-helgdagar-1049291