Gör Ramadanlykta och Eid-kalender

Låt oss presentera vår första gästpedagog & pysslare: Heidi Hansen eller Sweet Fajr.

Heidi Hansen har i många år delat med sig av sina kreativa och inspirerande DIY-mallar för enklare pyssel och mer avancerade kreationer på sitt Instagramkonto Sweetfajr.

Heidi bor i Göteborg och studerar till förskolelärare. Som pysselkreatör och designer är hon självlärd. Hon har många internationella följare och vi har nu möjligheten att presentera några av hennes populäraste mallar för Ramadan och Eid.

I mallarna finns en hänvisning till en webbsida som i nuläget inte fungerar, men ni kan hitta bilder på färdiga verk utifrån dessa mallar och mer på Instagramkontot Sweetfajr.

Ramadanlyktor. Hämta mall!

Nedräkning till Eid, lila och guld. Hämta mall!

Nedräkning till Eid, blått och guld. Hämta mall!

En ortodox påsk i Stockholm

För Elias, med rötter i Libanon och uppväxt i en stockholmsförort, är påsk en av de högtider som ligger honom varmt om hjärtat. Den firas stort i hans familj , med god mat och umgänge med släkt och vänner.

Elias berättar att dagen tar sin början i kyrkan på morgonen . Klädvalet är där av stor vikt, herrarna bär kostym och damerna bär också finkläder, ”men inga balklänningar kanske” tillägger han skämtsamt. Elias själv deltar inte vid kyrkobesöket och när jag frågar honom varför  så svarar han svepande att ”jag personligen går inte, de äldre gör det. Det är av större vikt för dem”.

Alla släktingar och vänner som startat dagen i kyrkan beger sig sedan hem till den äldsta i släkten, i Elias familj är det hans mammas moster som de samlas hos.

– Det är en stor festmåltid förberedd efter kyrkan och man bjuder in alla släktingar. Maten som bjuds på är kyckling, kött, ris med fyllning. Ja, det är allt möjligt! Signaturrätten är väl kyckling som man gör, där man stoppar i ris och kött och så syr man ihop den. Det är väldigt gott!

Elias ansluter sig till släkten hos mammas moster i hennes påskpyntade lägenhet. Där finner han gula kycklingar, färgglada ägg och fjädrar. ”Det klassiska påsk pyntet, du vet” som han själv tillägger. Under dagen  leker de lekar och en klassisk som förekommer inom Elias familj är äggknäckning. Det är en tradition som han tror lever inom flera familjer inom det ortodoxa påskfirandet och han beskriver leken:

– Man har två, du vet, två kokta ägg och ska den ena hålla och den andra försöka knäcka ditt ägg. De ska alltså knäcka emot varandra och den som får sitt ägg knäckt är den som förlorar.

Sofia Wahlström

Sofia Wahlström studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Layltul Bara’at – Förlåtelsens natt

Vid solnedgången den 15:e i månaden Sha’ban i den islamiska kalendern, infaller Laylat al Bara’a (Förlåtelsens natt). Natten är ett tillfälle att rannsaka sig själv och be om ursäkt för tillkortakommanden, men också att förlåta andra. Natten brukar sällan ses som ett tillfälle för fest. Vanligare är att natten spenderas i lugn och ro i gudsåminnelse (dhikrullah), bön (du’a) och meditation (muraqaba).  Det är vanligt att man någon gång efter solnedgången besöker släktingars gravplatser.

I vissa traditioner är moskéerna öppna denna natt och ses som en viktig del av det islamiska kalenderåret, men i vissa traditioner är det främmande att natten uppmärksammas över huvudtaget. Enligt profetiska traditioner (berättelser om profeten Muhammed) fastade profeten mycket i månaden Sha’ban. Natten fungerar ofta som en förberedelse inför fastemånaden ramadan. Många passar på att städa sina hem och vissa väljer att fasta några dagar som en förberedelse för den stora fastemånaden.

På persiska kallas natten Shab-e barat, och på turkiska Berat Kandili. I den shiitiska traditionen anses att Mahdi, den tolfte imamen, föddes denna natt. Eftersom natten infaller i mitten av månaden Sha’ban, kallas den ibland även för Nisf Shaban (=mitten av månaden Shaban) på arabiska.

Natten räknas som en av fem viktigare nätter i den sunnimuslimska traditionen. Dessa nätter kallas ibland för qandil-nätterna (arabiska: qandil, från latin: candela, jämför engelskans candle, på svenska: ljus, stearinljus).  De övriga fyra nätterna är Laylat al Qadr (Allmaktens natt), Mawlid al Nabi (firandet av profetens födelse), Laylat al Ragha’ib och Laylat al Miraj (profeten Muhammeds himmelsfärd). I vissa länder, främst de som en gång hört till Ottomanska riket, tänds belysningar i minareterna under dessa nätter.

Äggfärgning och yezidiskt nyår

Det yezidiska nyåret (sere sal) firas på röda onsdagen (chwarsheme sûr), som infaller första onsdagen efter den 14 april. Nyåret firas till minne av när påfågelängeln Melek Taws enligt yezidisk tradition steg ned till jorden och spred sina färger och allt liv.

En viktig del i det yezidiska nyårsfirandet är att färga ägg. Det brukar sägas att de färgade äggen symboliserar påfågelns färger. Att färga ägg går som bekant igen i många högtider och traditioner världen över, speciellt under vårens återfödelse- och fruktbarhetsritualer. Även vid nawrouz, nyåret som firas av perser, kurder, afghaner och många fler, är det vanligt att man färgar ägg och dekorerar haft sin-bordet.

ägg1.jpg

Färga dina egna vårägg!

För att få så här snygga ägg färgade vi vita ägg i tre olika kastruller. En kastrull med blåbär, en kastrull fylldes med skal från rödlök och den tredje kastrullen med gurkmeja. Annat som fungerar bra att färga med är rödkål och rödbetor. Att blanda i en skvätt ättika eller vit vinäger är att rekommendera, då det hjälper färgen att sätta sig.

 

Färgen blir matt, men om det är glansiga ägg du vill ha kan du putsa dem med lite hushållspapper och lite, lite matolja. Se till att äggen är torra först!

Färgerna kan variera beroende på hur länge du kokar äggen och hur mycket av råvarorna du har i kastrullen. Det kan vara kul att ge äggen olika nyanser. Ett sätt är att ta upp ett ägg ur lagen lite då och då.

 

ägg2.jpg
Äggen får fina färger av gurkmeja och skal från rödlök.

 

Gott nytt Sere sal! Sere sal piroz bêt!

Våren kommer med Al-Khidr och Sankt Göran

Den 23 april firar scouter över hela världen S:t Georgsdagen.  De läser legenden om Sankt Georg och draken, ordnar en fest eller ett evenemang.

Men varför och vem var S:t Georg? Jo det är faktiskt S:t Göran med ett annat namn. Sankt Göran var en riddare som föddes i nuvarande Turkiet på 200-talet. Legenden säger att han vid ett tillfälle räddade en stad och dess prinsessa från en våldsam och hotfull drake. Statyer med S:t Göran och draken finns bl.a. i Storkyrkan i Stockholm och på Åbo slott i Åbo. Den 23 april firas Sankt Göran i katolska kyrkan.

Samma helgon firas också 5–6 maj. I den serbisk-ortodoxa kyrkan firas han vid vårhögtiden Đurđevdan. På romani kallas högtiden Ederlezi, och är en av de viktigaste högtiderna för romer från Balkan, såväl muslimer som kristna. Då firas våren och grönskan som kommer tillbaka. Samma helgondag hamnar på olika datum på grund av olika kalendrar.

Den islamiska profeten al-Khidr (”den gröne”) beskrivs som en odödlig profet som undervisade både Moses och Alexander den store i religionens andliga hemligheter. I vissa berättelser räddar Khidr en nödställd som är på resa. Därför håller många muslimska romer Khidr som sitt skyddshelgon. Bland muslimer och kristna från Mellanöstern identifieras ofta S:t Göran som profeten Khidr.

Den alevitiska högtiden Hıdırellez högtidlighåller mötet mellan profeten Khidr och profeten Elias (Ilyas). Elias sägs ha druckit av vatten som gjorde honom odödlig, precis som Khidr. Hıdırellez firas med utflykter i naturen. I träden kan man hänga upp önskningar för året.

sankt Göran

Ny bok om de fem bönerna

En extra programpunkt har tillkommit i vårt vårprogram. Strax innan ramadan inleds har vi glädjen att få vara värdar för ett boksläpp för en ny bok om bön. Välkomna till Mångkulturellt centrum fredagen den 26 april.
Mariama Jobes bok Imane handlar om de fem bönerna som muslimer dagligen ber, och trons berg- och dalbana. Tron kallas för Imane, det är också ett namn som många flickor bär.
Mariama Jobe vann finalen i Ortens Poesi 2016. Förra året gav hon ut diktsamlingen Sannu och i år kommer alltså Imane. Boken tar upp högerextrema vindar och islamofobi men utforskar också inbördeskriget i den unga muslimens hjärta, mellan det materiella och det andliga. Med exempel ur sitt eget liv har Mariama skrivit kring bönerna och försökt konkretisera det som gör oss alla till människor, sorgen av att förlora en närstående, utbrändhet, sjukdomar och sjukhusbesök, skolgången.
Boksläppet sker i Utställningshallen. 18.00 inleder vi, därefter framträder en ung poet på temat stolt muslim, kl. 19.00 boksamtal med Mariama Jobe. Vi bjuder bl.a. på gambisk dryck och piroger. I Valdagsrummet intill utställningshallen finns aktiviteter för barn. Biblioteket , en trappa ner, är reserverat som bönerum under kvällen.

Fastan funkar! Om Esters fasta

Isak Gerson är gästskribent på Mångkulturella almanackan idag och skriver om Esters fasta som inleder Purim.

Vid soluppgången började ta’anis Ester, Esters fasta, som när den slutar på kvällen inleder högtiden Purim. Även om jag inte är särskild fäst vid högtiden i sig tycker jag väldigt mycket om fastan. Den har en helt annan stämning än de andra årliga judiska fastedagarna, som med undantag för Jom Kipur är sorgefastor.

Textstödet för fastan kommer från Esters bok (som hela Purim kretsar kring). Ester lever som dold jude i Babylonien. Hon lyckas gifta sig med kungen. När kungens rådgivare får tillstånd av kungen att utrota judarna i landet (med den kända motiveringen ”There is a certain people scattered abroad and dispersed among the peoples in all the provinces of thy kingdom; and their laws are diverse from those of every people; neither keep they the king’s laws; therefore it profiteth not the king to suffer them.” (3:8) som ekar i millennier av antisemitisk propaganda) får Ester i uppgift att stoppa folkmordet. Och där, inför att hon ska träffa kungen för att tala med honom säger hon till sin medkonspiratör Mordechai: ”Go, gather together all the Jews that are present in Shushan, and fast ye for me, and neither eat nor drink three days, night or day; I also and my maidens will fast in like manner; and so will I go in unto the king, which is not according to the law; and if I perish, I perish.” (4:16)

Den ursprungliga fastan är alltså en förberedelse för strid. Ester kände att en fasta för hela folket skulle hjälpa henne få med sig kungens välvilja vid hennes audiens. Esters bok är känd för att vara den enda boken i den hebreiska bibeln som inte innehåller Guds namn i texten. Vissa har försökt rättfärdiga inkluderandet i kanon med att fastan är ett sätt att åkalla ett gudomligt ingripande, men jag tror att man kan läsa Esters bok på ett helt annat sätt. Fastan hon utlyser tror jag är tänkt att visa två saker:

  1. Att det finns en organiserad beredskap bland judarna i Babylonien. Den enda jude texten berättar att Ester har kontakt med är hennes bror Mordechai som verkar organisera mycket av motståndet mot folkmordskampanjen. Om hon lyckas utlysa en fasta för hela folket på så kort tid visar det att det finns ett stort och fungerande nätverk bland den babylonska diasporan.
  2. Att folk var redo att ge vad de hade. Att fasta i tre dagar som arbetare i ett så varmt land är ingen liten uppoffring. Men om folk var redo att fasta ändå visade det att de var redo för seriöst motstånd.

Ett sätt att förstå Esters fasta kan vara att titta på kampmetoderna vi använder i vårt samhälle idag. Förra veckan organiserades skolstrejker runt om i världen, inklusive här i Sverige. Ingen tror att elever kan orsaka ekonomisk skada genom att strejka en dag. Men det var inte heller poängen. Poängen var att visa vilken beredskap och vilket engagemang som finns i frågan. När folk i hela landet gav över en miljon bara första dagen efter Hamnarbetarförbundets strejkvarsel kunde Hamn vinna. De flesta vet nog att en miljon att strejka för inte hade räckt långt mot Svenskt Näringsliv, men det visade vilken uppslutning som fanns bakom Hamnarbetarförbundet. Vi som förhandlat fackligt vet hur betydelsefullt det är med såväl strejker som flygbladsutdelningar och blockader. Att ha kamrater runt en som visar vilket stöd man har hjälper en inte bara att försvaga motparten, utan också att stärka sig själv.

Fastan funkar. Ester får träffa kungen och övertyga honom. Enligt boken kan kungen inte upphäva fattade beslut, men kungen fattar ett nytt beslut om att judarna är helt fria att försvara sig mot folkmordet. Och det gör de verkligen. Kungens antisemitiske rådgivare och hans söner hängs, och judarna dödar 75 000 av de som kommer för att utrota dem. Babylons alla judar kanske inte var med henne i rummet, men efter fastan vill jag ändå tänka att det kändes så för henne.

Memmans resa

Memma, eller mämmi som den heter på finska, är en finsk klassisk påskdessert, gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Exakt när finnarna började äta memma är okänt, men troligtvis började memmans resa hos persisktalande folkslag, som sedan förde den med sig till Ryssland. Därifrån kom den till Finland, där den kom att bli älskad och få ett nytt namn, och kanhända lite andra ingredienser. Och nu har cirkeln slutits eftersom iranierna i Finland och Sverige har upptäckt att memma nästan är identisk med samanu, en rätt som spelar en viktig roll i det traditionella firandet av Nouroz-firandet..

För på haft sin-bordet som dukas fram inför Nouroz ska det enligt traditionen finnas sju saker från naturen som börjar på ”s”. Som sib (äpple), serke (vinäger), sabze (vetegroddar), sombol (hyacint), somagh (mald, torkad syrlig krydda), sir (vitlök), och så förstås, samanu. Haft betyder 7 (sju) och ”sin” är namnet på bokstaven ﺲ som finns i det persiska alfabetet och motsvarar bokstaven ”s” i det latinska alfabetet.

Maria Masoomi är jämställdhets- och integrationskonsult och har dessutom bra koll på mat.

Hur hamnade memman på haft sin-bordet?
– Det är en intressant historia, barn och tonåringar är kanske inte så förtjusta i memma, men det är ett måste på haft sin-bordet. När jag kom till Sverige var det jättesvårt att få tag i samanu. Då upptäckte vi att finländare ju äter memma till påsk, något som är mycket likt samanu, och dessutom ungefär vid samma tid på året som iranier traditionellt äter samanu. Därför var det många iranier som köpte och än idag köper den finska varianten.

Memma
Memma (bild Wikipedia)

samanu
Samanu (bild Wikipedia)

Gröna fotavtryck i Stockholm: St Patrick’s Day

Tuva tycker det är kul att prata om St. Patrick’s Day och hämtar sitt diadem med två ”spröt” i form av shamrocks (treklöver) på. Det märks att det är en dag som är speciell för henne då hon lyser upp och pratar om hur ”gramma” (barnens farmor) skickar gröna kläder inför varje St. Patrick’s Day till henne och hennes bror. Eira bor i södra Stockholm med sina två barn Egil 6 år och Tuva 9 år. De firar den här irländska högtiden därför att barnens pappa kommer ifrån Irland, och Eira har fortsatt att fira efter deras skilsmässa för att barnen ska känna samhörighet med sin irländska sida. Det blir också ett sätt för barnen att hålla kontakt och känna samhörighet med ”gramma”, som bor på Irland. Det har blivit en av deras transnationella gemensamma seder. När barnen vaknar på morgonen är fotspåren efter en leprechaun något av det första de ser, och då ger de sig av på en skattjakt som slutar vid regnbågens slut, där en kista med chokladmynt väntar. Det är Eira som varit inne i båda barnens rum och lämnat gröna fotavtryck, som hon klippt ut i grönt papper, under tidig morgon. Efter frukosten sätter barnen på sig alla gröna kläder och accessoarer de har. ”Gramma” skickar inte bara kläder utan hattar, halsdukar, bijouterier och pärlhalsband, allt är klargrönt och återkommande tryck är shamrocks, regnbågar och leprechauner.

Leprechaun. FAL, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=385145

Regnbågarna representerar här inte HBTQ, utan legenden säger att om en fångar en leprechaun ska denne ta med en till regnbågens slut där hans kittel med guldmynt väntar. En annan legend handlar om föremålet för firandet, St. Patrick själv. Det sägs nämligen att han var den som bannlyste ormar ifrån Irland, och beviset för det är att det faktiskt inte finns ormar på Irland. (Inte i det vilda i alla fall). Men anledningen till att han firas under den här dagen är att han var den som tog kristendomen till Irland. Det är även Irlands nationaldag. När familjen är helt grönklädd brukar det vara dags att sätta på videor med irländsk dans och försöka sig på dansstegen, och under hela förmiddagen lyssnar de på irländsk folkmusik. De läser irländska sagor, och spelar ett spel där en ska försöka uttala ord på iriska. Till lunch blir det grön mat. Eira experimenterar med olika rätter varje år, där den gemensamma nämnaren är just den gröna färgen. Ett år försökte hon bjuda barnen på grön spaghetti men det gick inte hem, det såg alldeles för osmakligt ut enligt dem. Efter lunchen bär det av till stan. Varje år organiseras en parad för irländare bosatta i Sverige, den startar i Kungsträdgården och går längs med Stadsbron fram till Kornhamnstorg.

 Efter paraden besöker familjen ibland en irländsk pub i Gamla stan för att äta, men det kan vara svårt att få plats. Sedan åker de hem och avslutar kvällen med att äta grönt godis tillsammans.

Alva Karlsson

Alva Karlsson studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Två nyår varje vinter

Nu, från den 5 februari 2019, blir det nytt kinesiskt år. Vi går in i Grisens år som är det tolfte och sista året i den kinesiska årscykeln. Sedan börjar det om igen från Råttan. Människor födda i Grisens år är enligt kinesisk astrologi hjälpsamma och tror först och främst gott om andra.

det kinesiska tecknet för gris
Det kinesiska tecknet för gris

Den kinesiska kalendern fick sin utformning under Handynastin (som var 200 år före och efter Kristi födelse).  Den kinesiska kalendern, eller varianter av den, används även i Korea, Vietnam, Thailand och Japan. Nyår firas där samtidigt.

– Det var svårt att förstå när jag var liten att det blev nyår igen en månad senare, säger Diana Wong, som firar två nyår varje vinter, det som är 1 januari och så det kinesiska som kommer någon gång i februari.

Dianas föräldrar kommer från Hongkong. Hennes pappa reste till Europa på 80-talet. Han kom till Sverige och Dalarna ett år som var Hästens år. Han blev väldigt förtjust i dalahästar och har nu en stor samling. Så kom det sig att han stannade i Dalarna och slog sig ner i Borlänge. Numera bor de söder om Stockholm.

Nyåret pågår under några veckor. Det finns olika saker som ska göras på bestämda dagar och olika maträtter som ska tillagas och ätas. Diana berättar om nyårsmaten och hur den kopplas till olika rim och talesätt. Det ska finnas 9, 12 eller 24 rätter som har betydelse för kommande år. Päron, t.ex. heter lei som också betyder tur, därför är päron viktigt att ha med. Ett talesätt är ”Så livlig som sallad”. Därför måste finnas något grönt på bordet. Då blir vi pigga och livliga nästa år.

– Vi har ingen släkt här så jag har också alltid varit lite bitter när det gäller nyår. När man är liten får man ett litet rött kuvert (med pengar i) om man knackar på hos någon som är gift och säger något trevligt. ”Säj nåt bra – få en gåva” liksom. Men jag hade inga att knacka på hos.

I kinesiska hem står under nyåret askar med godis, nötter, kakor och torkad frukt framme tillsammans med te och blommor.

– Min finaste ask är dekorerad med Lyckokatten, berättar Diana som själv är kattägare. Det finns en historia om varför katten inte finns med i den kinesiska zodiaken. Min morfar har berättat den för mig: Gudarna kallade samman alla djuren. Men katten var lat och låg som vanligt och sov och kom inte. Gudarna såg att råttan var på plats. Det kunde den vara eftersom katten inte kommit. Därför har råttan ett år, men katten inget, trots att den är ett populärt djur i Kina.

katt