Kategori: Religiösa dagar

Publicerat den

Himmelsfärd och göken gal

Kristi himmelsfärdsdag är en av almanackans rörliga dagar. Den infaller alltid på en torsdag, (och många får också ledigt på fredagen efter). Enligt Bibeln lämnade Jesus jorden 40 dagar efter att han återuppstått på Påskdagen. Innan han lämnade jorden lovade han att sända en Hjälpare, den heliga Anden som kom till lärjungarna på pingstdagen.

Araia Ghirmai Sebhatu, som har rötter i den eritreanska ortodoxa kyrkan, brukar fira enligt julianska kalendern tillsammans med sin mamma. När han firar eritreanskt är det med middag hemma hos släkt eller vänner. Men han firar också med sin egen familj enligt gregorianska kalendern, han och hans barn får alltså fira två gånger! Ena gången kanske med gökotta?

Att gå ut på morgonen, med fikakorg, och tillsammans lyssna efter göken det kallas gökotta.  Det är en tradition för Kristihimmelsfärdsdagen. I början på 1900-talet ordnade folkrörelserna ofta sådana utflykter. Nu händer det att kyrkor ordnar friluftsgudstjänster.

Sedan 1925 firas dagen också som Folknykterhetens dag.

Publicerat den

Barnens frågor

Pesach inleds den femtonde dagen i den hebreiska månaden Nissan, som är vårens första månad. Denna judiska högtid firas till minne av uttåget ur Egypten och befrielsen från slaveriet. Israeliterna hade varit fångna som slavar i Egypten. I Bibeln berättas hur israeliterna tågade ut ur Egypten och började en vandring genom öknen. De fick ge sig i väg så snabbt och plötsligt att de inte hann låta bröd jäsa. Vandringen tog 40 år, sedan kom de fram till Kanaans land.

De två första kvällarna under pesach firas med rituella måltider som kallas seder. Då samlas familj och vänner runt ett matbord där varje rätt har en symbolisk betydelse. Ordet seder betyder ordning, och kvällen följer en viss ordning, där man med berättelser, sång, dofter, smak och mat knyter an till uttåget ur Egypten

– På bordet finns ett sederfat, med olika symboler: det osyrade Matza-brödet som våra förfäder fick baka i all hast när skulle lämna Egypten, de bittra örterna för den bittra tiden som slavar, ägget som står för pånyttfödelse, berättar Fredrik Sieradzki från Judiska församlingen i Malmö. Sederbordet är till för att vi ska ställa frågor om vad allt som är framdukat betyder. Detta är framför allt barnens högtid. I början av sedern ska barnen också ställa fyra frågor om varför vi äter annorlunda, sitter annorlunda och dricker annorlunda på denna kväll.

Publicerat den

Barntåg fram till altaret på Palmsöndagen

Palmsöndagen inleder den sista fasteveckan innan det kristna påskfirandet börjar.

I kyrkan berättas om hur Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken tillsammans med sina lärjungar. Han togs emot som en kung. Folk jublade, viftade med palmblad och sjöng Hosianna. 

Pietro Lorenzetti, Public domain, via Wikimedia Commons

Som mycket liten i Syrien såg Clearita Kendirjian fram mot palmsöndagen. Dagen var för henne en barnvänlig version av påsken.

Clearita bodde i Syrien tills hon var sex år. Palmsöndagen firades i katolska kyrkan. Alla var finklädda. I kyrkan var det predikan och sedan gick barnen fram i tåg till altaret och tände varsitt ljus. Clearita tycker det liknar hur luciafirande ser ut i Sverige.

Efter kyrkan gick familjen på restaurang eller hem till någon för att fira. Det blev en stor fest som höll på hela kvällen.

I Sverige såg firandet annorlunda ut. Det var inte lika stort som i Syrien. Också här skulle man gå finklädd till kyrkan och tända ljus, men det var bara fika efteråt och sedan gick alla hem. I Sverige fanns inte speciella ljus att köpa till firandet. Ett år fick Clearita hjälpa sin faster att göra ljusen för hand, eftersom de hade beställt ljus från Syrien som inte hann fram. Här har hon bara firat palmsöndagen tre gånger. Det blev viktigare att fira när hennes farmor och farfar kom hit en tid efter henne. Det blev också ett sätt för henne och hennes familj att lära känna människor i ett nytt land.

Emma Hiort studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Publicerat den

Bränn lite ek på julafton

På serbiska kallas julafton för Badnje veče (Бадње вече) och juldagen för Badnji dan (Бадњи дан). Det betyder ekafton och ekdagen. Det finns en tradition att elda några ekgrenar på julen.

Eken symboliserar det ekträ som Josef la i den kalla grottan för att få lite värme när Jesus var bebis. Det sägs också att Kristi kors var av ek. När eken tänds markerar det slutet på julafton och början på julen.

Några serbiska församlingar i Sverige hämtar torr ek från Serbien och då får alla en kvist i kyrkan under julfirandet.

EK Quercus robur

Ek växer i södra delen av Sverige. De kan bli mycket gamla. Under många hundra år tillhörde alla ekar staten. Ingen annan fick hugga ner en ek. Ekarna användes för att bygga krigsskepp.

Ek är ett hårt träslag och används nu till möbler och golv. I gamla ekar finns en stor mångfald av arter och minst 1 500 svampar, mossor, lavar och småkryp är mer eller mindre beroende av eken. En av dem är skalbaggen Ekoxe. Ekens frukter, ekollonen, är omtyckta av bland annat ekorrar, nötskrikor, rådjur och vildsvin.

I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor.

Publicerat den

Jul utan barr

I ett stråk från Bjärehalvön i nordvästra Skåne/södra Halland, södra Småland/norra Skåne ända bort till Blekinge finns en gammal tradition med julträd. De är som en blandning mellan julgran och adventsljusstake och ställs fram i början av december och står framme över jul. Lisa Samuelsson är uppvuxen i Blekinge.
– Javisst, vi har julträd hemma, mormor och morfar hade med. Visste dock inte att det var blekingskt. Vårt julträd är av trä, och så är det som små trääpplen som man sätter på pinnarna, men när vi var små satte vi riktiga äpplen.

Lisa minns att de sparade äpplen från trädgården till julträden och de spred en hemtrevlig doft tillsammans med de importerade apelsinerna med nejlikor i.

Hur julträden görs är lite olika på olika platser. I Blekinge är julträdet oftast en svarvad stav i trä, ungefär en halvmeter hög. På staven fästs pinnar och fyra armar med ljus. Pinnarna används för att hänga dekorationer och figurer på. Det kan vara djur eller äpplen. I Halland har julträden en stomme av ståltråd och är klädda med krusat papper.

Marita Jönsson är utvecklare i slöjd och konsthantverk på Region Halland.
– Det är ju verkligen högaktuellt att blåsa liv i traditionen med julträd! Att ha ett julträd i stället för att medverka till nedhuggning av massor av unga granar, som hamnar på återvinningen inom två veckor. Det hade varit spännande om varje familj utformade en egen form av stomme som återanvändes år efter år. Men som man ändå kunde hjälpas åt att klä och smycka tillsammans på olika sätt. Garanterat barr- och insektsfritt!

Publicerat den

Första judiska firandet i Sverige

1685 fanns en liten grupp judar som bodde vid Järntorget i Gamla stan. De firade Lövhyddofesten och blev sedan utvisade på grund av detta. Detta är den första judiska helgdag som vi säkert vet firats i Sverige. Det är förstås troligt att högtiderna Rosh Hashana och Jom Kippur också hade firats, eftersom de infaller strax innan. Men en lövhydda på en gård i Gamla stan väckte nog uppmärksamhet.

På den tiden var det inte religionsfrihet i Sverige. Alla var tvungna att tillhöra Svenska kyrkan. 1779 infördes Sveriges första lag om religionsfrihet. Men den religionsfriheten var begränsad och gällde bara för personer som var födda utomlands.

Lövhyddohögtiden

Sukkot som pågår en vecka är både en skördefest och en påminnelse om judarnas 40-åriga ökenvandring efter uttåget ur Egypten. Då byggs lövhyddor av löv, granris, halm eller vass. Sukkot betyder lövhyddor på hebreiska.  Lövhyddorna är en symbol för de tillfälliga bostäder som israeliterna använde under ökenvandringen. Och samtidigt en symbol för hur Gud skyddade dem då. Man ska tillbringa mycket tid i lövhyddan, gärna äta sina måltider där.

Den sista dagen av sukkot är Shmini atzeret.  Sedan kommer Simchat Torah, Torafesten 18 oktober.

Publicerat den

Skapelsen väntar otåligt

Skapelsetid är ett gemensamt initiativ där kyrkor och kristna samfund över hela världen under en bestämd period lyfter frågor om vårt förhållande till skapelsen i gudstjänster, andakter och böner. Skapelsetid inleds 1 september och pågår till 4 oktober. Den första september börjar de ortodoxa kyrkornas nyår och den 4 oktober är det Franciskus-dagen som är särskilt viktig inom katolska kyrkan.

Det finns ingen religion som förespråkar att vi ska hugga ner skogarna. Alla de stora världsreligionerna hedrar naturen, på olika vis och av olika orsaker, men är överens om att vi inte tar hand om vår planet speciellt bra. Runt om i världen har det sedan 80-talet vuxit fram interreligiösa miljönätverk som tillsammans försöker lära av varandra. Alla med ett religiöst perspektiv och respekt för skapelsen.

Publicerat den

Myrten och vatten

Alla mandéer måste någon gång bli döpta i rinnande vatten. De har en speciell dopdag på Johannes Döparens dag (i år den 18 maj). Men många mandéer döper sig varje söndag. Vid dopet får varje deltagare en kvist myrten. Egentligen ska det vara en hel krona av myrten, men så mycket finns inte att få tag på i Sverige. Myrten symboliserar, precis som det rinnande vattnet, livets förnyelse.

Myrten är en stor buske eller ett litet träd. Den växer kring Medelhavet och i västra Asien.

I Mandī där mandéer samlas för bön finns en darfash, ett kors av olivträ som kläs med en vit sidenduk och sju kvistar av myrten. Korsets armar symboliserar universums fyra hörn och det vita tyget symboliserar guds ljus. Myrtenkvistarna är sju till antalet för att representera skapelsens sju dagar.

Publicerat den

Bryta fastan med dadlar

Under Ramadan är det vanligt att bryta fastan på kvällen med dadlar och ett glas vatten eller mjölk. Ilyas Hassan i Stockholm berättar hur han brukar göra.

– Man brukar börja med att äta dadlar eftersom Profeten gjorde så. Jag brukar bara äta en dadel.

En dadelpalm kan bli 35 meter hög. Den är känd i Mellanöstern sedan 6000 år. Skulle det på något sätt vara roligare med en egenodlad dadel? Eller är ursprunget viktigt?

– Ursprung vet jag inte om det är viktigt. Har faktiskt aldrig hört någon odla dadel hemma i Sverige. Men jag skulle säga att för den som är intresserad så kan man alltid testa att odla dadel själv. Dels så är det kul, dels bättre utifrån miljöperspektiv med närproducerad dadel.

Odla din egen dadelpalm, instruktioner finns i de Pedagogiska pärlorna för april.

Publicerat den

Den yttersta gränsens träd

Sidr-trädet markerar enligt islam den yttersta gränsen i sjunde himlen. Ingen kan passera denna gräns. Den enda som passerat är profeten Muhammed.

– Den yttersta gränsens träd som det berättas om i Koranen och våra traditioner representerar gränsen för den kunskap som finns tillgänglig för allt i skapelsen, vare det änglar eller profeter, berättar Erik Moberg från föreningen Det yttersta trädet. Min inre bild av trädet är ett vackert, ståtligt träd badande i gudomligt ljus som också skiner på allt i dess närhet.

”Den nattliga resan” kallas de två resor profeten Muhammed gjorde år 620. Ärkeängeln Gabriel renade profetens hjärta när han sov. Sedan fördes han av Burak (ett himmelskt väsen) från Mecka till Jerusalem och Tempelberget. Därifrån gick färden vidare till Gud. På sin väg mötte han tidigare profeter som Abraham, Jesus och Johannes. När Muhammed återvände till jorden hade han med sig gåvor från Gud, bland annat uppmaningen till de troende att be fem gånger om dagen.

Profetens himmelsfärd, Laylat al- Miraj, firas 2022 i månadsskiftet februari-mars.