Många bodhiträd och tre Bodhidagar

Bodhiträdet är buddhismens mest kända träd och det viktigaste. Tempelfikus heter det på svenska. Bodhi är sanskrit och betyder upplysning eller uppvaknande.

Enligt berättelsen satt Siddharta Gautama under ett bodhiträd när han uppnådde inre frid och upplysning och blev Buddha.

För att fira Bodhidagen här i Sverige så tar en del en annan fikus, kanske en benjaminfikus. Det går att använda en lätt elektrisk ljusslinga för att efterlikna de kulörta lamporna och pärlslingorna som brukar användas för att symbolisera hur allt förenas.

Till Bodhidagen hör bodhikakor. Trädets blad är avlångt hjärtformade, så hjärtformade pepparkaksformar fungerar utmärkt för att göra bodhikakor.

Det finns faktiskt två Bodhidagar varje år. Den japanska Bodhidagen firas på ett fast datum, 8 december (åttonde dagen i tolfte månaden). Japan antog den gregorianska kalendern på 1800-talet, då fick många högtider fasta datum. Men det finns också en bodhidag baserad på månkalendern. I år är 10 januari den åttonde dagen i den tolfte månaden i månkalendern. Många kallar månens Bodhidag för den riktiga.

Ett nytt månår börjar vid nymånen första februari 2022. Därför blir det i år möjligt att fira Bodhidagen hela tre gånger, eftersom månkalenderns 8/12 infaller en gång till före årsskiftet, närmare bestämt 30 december. Månkalenderns månader är ju kortare.

Nymåne. Bild ur Mångkulturella almanackan 2021.

För att skilja dessa åt har vi använt det japanska namnet, Rohatsu, för Bodhidagen som infaller åttonde december och Bodhidagen för de datum som baseras på månkalendern.

Ugandisk jul i Sandsborg

Lydia Nanono har intervjuat Jessica, 22 år, som bor i Sandsborg i södra Stockholm år om hennes julfirande. Jessica studerar statsvetenskap.

Lydia: Ja okej. Var kommer du att fira jul i år? Och vilket datum firar ni jul och varför?

Jessica: I år kommer jag att fira jul hemma hos mig med min familj, mina kusiner, bröder och mamma. Vi firar jul den 25 december för att det är då jul egentligen är, universellt är det på juldagen.

Lydia: Så det är inte svensk jul?

Jessica: Nej exakt det är faktiskt därför. Vi är inte svenskar, vi är ugandier, och det är därför vi firar jul den 25:e som resten av världen. Det är inte julen i sig som vi firar utan det är mer som en ursäkt att samlas som en familj.

Lydia: Vad äter ni på juldagen och tycker du att det är viktigt med julklappar? Utveckla ditt svar.

Jessica: Oh my gosh vad äter vi inte! Vi (förutom mig som är pescetarian) äter ugandisk mat som chapati, jordnötssås med fisk, ris, kyckling, kött, matoke. Och jag kommer i år att ha vegansk lasagne, linser, sötpotatis … Mycket bakelser också.

Matoke, matbananer. (Bild Wikipedia)

Jag tycker inte det är viktigt med julklappar speciellt nu som vuxen. Det är inte alltid man kan ge julklappar. Alltså jag är så van vid att klapparna inte är det jul handlar om. Det har handlat om min familj, mina kusiner. Har alltid fått något litet alltså men det har aldrig varit bilden generellt som man har, du vet julen julklappar.

Lydia: Vad ser du extra fram emot denna juldag? Finns det något som du inte ser fram emot?

Jessica: Denna jul ser jag fram emot maten. Haha, jaa stressen, min ångest som kommer då och då.

Lydia: Har du ett speciellt minne som du vill dela med dig av?

Jessica: Haha alltså när jag var liten trodde jag så, så mycket på tomten. Mina föräldrar bad oss att ställa fram kakor och mjölk till tomten i vardagsrummet. Nästa dag när vi kom ned såg jag att glaset var tomt och kakorna var uppätna. Vi hade ställt fram ingefärskakor och chokladkakor och tomten hade druckit upp mjölken och ätit chokladkakorna. Alltså vet du mitt hjärta, jag var så här: jag höll glaset och sa ”tomten har druckit från det här glaset” haha alltså jag var helt så här ooh my gosh! Han hade bara ätit chokladkakorna men inte ingefärskakorna. Så jag sa till mamma ”tomten gillar inte ingefärskakor”.

Lydia Nanono studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Påtvingad jul

Julafton, kanske den största traditionsbundna högtid som vi har i Sverige. Frågor som varför julen firas och vad den faktiskt har för funktion är tankar som väcktes tidigt hos Jonathan, vars berättelse jag har fått ta del av.

– Julen är mycket förberedelser för liten njutning, typ. Det känns mer påtvingat än något som jag vill göra. Jag gör det mest för att min familj gör det och för att det är något man ska göra, men jag värdesätter det inte speciellt mycket. Jag hade inte blivit ledsen om den inte fanns.

Hur har era jular sett ut?

– Ganska tidigt var vi bortresta för min morfar var alkoholist. Då fanns det en anledning till att vi inte kunde bjuda honom. Så största delen har det bara varit min familj, mamma, pappa och min syster. Förra året var vi i Spanien. Vi ser på Kalle Anka, för det ska man ju se… Det har alltid varit på i alla fall. Då äter vi julgodis, mamma brukar göra Rocky Roads, men inget mer än så.

Berätta mer om när ni firade jul med morfar, hur såg det ut då?

– Jag minns inte så mycket av det. Jag vet bara att mamma alltid blev helt förtvivlad, för min morfar blev alltid så full så han somnade vid bordet åh… det var väldigt… väldigt stökigt. Sen nu de senare åren så har vi firat med kusinerna, och då har min morbror tagit över morfars jobb, typ. Han blir den som blir alldeles för full istället, sitter och sover… men nu är vi så vuxna så vi klarar av det. Det är okej att han blir det, mamma blir frustrerad och arg bara. Så ganska mycket alkoholistgrejer blir det.

Tror du att det kan vara den större anledningen till att du inte tycker om att fira jul?

– Egentligen inga traditioner, eller som jag … jag tycker bara att det är ett påhitt. Det kan väl vara något fint som man alltid har gjort och sådär, men jag tycker det är mycket pill och trix för något som ändå inte kommer ge mig något. Det är väl mysigt att sitta med familjen och bara vara men … jag kanske har blivit traumatiserad för att det alltid har blivit kalabalik typ, jag vet inte. Det har aldrig blivit så bra som man har tänkt att det ska vara. Det har mest blivit jobbigt, typ. Det är klart att det stundtals har varit mysigt också… men det är inget som jag längtar till. Efter att jag blev tio kanske så är det väl kul att få presenter men allt annat är jobbigt bara. Det ger mig inte nått.

Så du tycker att vi klarar oss bra utan de traditionella högtiderna?

– Jag tycker att man ska göra saker för att man vill göra det, inte för att det står skrivet i en bok för 100 år sen. Jag är ganska anti allt sånt här, meningsfulla traditioner för mig är något helt annat. När folk säger till mig vad jag ska göra så blir jag anti bara. Jag vill kunna bestämma det själv.

Vad är en meningsfull tradition för dig?

– Något som jag själv väljer som betyder något för mig, som inte är påtvingat. Och med någon som jag bryr mig väldigt mycket om.

Astrid Karlflo studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. Texten skrevs i december 2019.

Mawlid – profetens födelsedag

När firandet av profeten Muhammeds födelse inträffar skiljer sig mellan olika traditioner. I sunnitisk tradition firas mawlid den 12:e i den islamiska månaden rabi al-awwal och inom shiaislam firas födelsen den 17:e i samma månad. (I år 2021, 17 och 24 oktober). Inom vissa traditioner firas mawlid när som helst på året. Ordet mawlid betecknar förutom det folkliga firandet även en typ av dikt som beskriver Muhammeds födelse och hans liv.

Ett återkommande tema i mawlid-poesin är liknelsen vid profeten Muhammed och månen. En dikt som tonsatts och ofta sjungs i samband med mawlidfirandet är Qaseeda Qamarun, fritt översatt:

Vackrare än dig, har mina ögon aldrig skådat … och en bättre människa än dig har en kvinna aldrig fött

Du var skapad utan minsta fel, som om du blivit skapad efter dina egna önskemål.

Som en måne, som en måne, som en måne är vår mästare, profeten.

Och lika vacker, lika vacker som en måne är vår mästare, profeten.

Vem som har skrivit dikten är osäkert, men enligt vissa teorier är den skriven av Hassan ibn Thabit, död 674. Han var samtida med profeten Muhammed och brukar omnämnas som den förste islamiska poeten.

Kimbangudagen

Varje år firas profeten Mfumu Simon Kimbangu den 12 oktober. Han föddes den 12 september 1887 (två år efter Berlinkonferensen) och dog den 12 oktober 1951 i Lubumbashi, Kongo-Kinshasa. Han föddes i en by som heter Nkamba i Kongo-Kinshasa. Mfumu Kimbangu utförde mycket mirakler och många människor började följa med honom. De såg att han bland annat hjälpte många människor som var sjuka att bli friska. Den koloniala makten började förfölja honom och de fängslade honom 1921. Han var i fängelse framtill sin död den 12 oktober 1951.

Under Kimbangu dagen så klär man sig (om man vill) i afrikanska traditionella kläder. Helst i vitt och grönt, då man menar att dessa färger symboliserar Profeten Simon Kimbangu. Många använder uniformer i både grönt och vitt när de går till kyrkan (även varje dag/vecka, innan och efter högtiden). Kvinnor bär också huvudbonader såsom sjal, när de ber men tar av sig när de är klara med bönen.

Jag har intervjuat en vän som heter Yaya med rötter i Kongo-Kinshasa. Hon berättar att: Det är viktigt att komma ihåg vart man kommer ifrån. Våra förfäder gjorde allt de kunde för att kommande generation skulle ha det bra. Därför tycker jag att det är viktigt att vi kommer ihåg att fira dem och deras hårda arbete.

Yaya fortsätter berätta att: Vi firar alltid Kimbangu den 12 oktober, för att vi vill komma ihåg varför han gick bort. Han dog för att vi afrikaner skulle få ett bättre liv som alla andra icke afrikaner. Vi har också rättigheter. Mfumu Kimbangu ville att alla raser skulle kunna leva tillsammans, sida vid sida.

Yaya och hennes familj som bor i Södertälje brukar fira Kimbangu dagen den 12 oktober varje år. Man lagar afrikanska maträtter till exempel pondu, ngai ngai, fumbwa, kwanga, fufu, mikate, bitekuteku, stekt eller grillade kyckling, stekt fisk med mera. Yaya berättar också att det är oftast kvinnorna som tillsammans lagar maten inför högtiden den 12 oktober.

Musiken spelar en jättestor roll i Kongo-Kinshasa. Under Kimbangu-dagen spelar man musik och sjunger tillsammans.

Waza-Kongo Ramazani studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Solen i norr

I samisk och finsk förkristen religion spelar solen en viktig roll. Solen beskrivs omväxlande som far eller mor. Den samiske författaren Nils-Aslak Valkeapääs mest kända bok är Beaivi, ähchazhan som på svenska blir ”Solen, min far”. I östfinska dialekter heter solen ižä päivänä, vilket kan översättas till pappa-sol.

Samisk solsymbol

 

Solen, beaivi, förekommer ofta målad mitt på samiska trummor. I den samiska flaggan finns en cirkel som symboliserar både solen och månen. I det finska nationaleposet Kalevala (som har en egen dag den 28 februari) finns den kvinnliga solguden Päivätär, som rår över ljuset och livet.

Att solen spelar en central roll i religiösa traditioner norr om polcirkeln är inte svårt att förstå. Under vinterperioden når solen inte ens horisonten, på sommaren lyser den dygnet runt. I Tornedalen förekom det fram till första delen av 1900-talet att handtag, dörrar och ingångar smordes in i smör som offrades till solen, som smälte i solskenet.

Midnattssol sett från Luossavaara i Kiruna. Bild från Wikipedia.

BESLÄKTADE ORD OCH SPRÅK

Meänkieli är släkt med finska och samiska och tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen.
I samiska, finska och meänkieli finns därför många ord som liknar varandra och ibland betyder samma sak, eller nästan samma sak. När språk är släkt med varandra är det oftast ord som har med naturen, människokroppen och pronomen som liknar varandra.
På finska och meänkieli heter ordet för dag päivä, det är likt det nordsamiska ordet beaivi, som betyder både dag och sol. Sol på finska och meänkieli är istället aurinko.
Samiska, finska och meänkieli är tre av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige. De övriga två är jiddisch och romska.

Månen styr påskfirandet

Påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen som infaller på, eller närmast efter, vårdagjämningen. Den regeln fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325. Det var ett möte där biskopar från hela det romerska riket ville skapa en gemensam troslära. Men i praktiken använder man förenklade beräkningar som stämmer ungefär med fullmånen.

Katoliker och protestanter använder gregorianska kalendern, och ortodoxa använder den julianska. Därför firas påsk vid flera olika tider. Katolikers och protestanters påskdag är rörlig mellan 22 mars och 25 april, den ortodoxa påskdagen är rörlig mellan 4 april och 8 maj.

Enligt den judiska kalendern firas pesach den fjortonde dagen i vårmånaden Nisan då det alltid är fullmåne. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten. De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition fick nytt innehåll.

Här finns en mycket mer detaljerad förklaring om hur månen styr påsken gjord av matematikprofessor Svante Janson i Uppsala.

Kakor till Purim

Purim är en av de gladaste judiska högtiderna och firas till minne av drottning Esters listiga räddning av judarna undan utrotning på 400-talet f.Kr. Efter en dags fasta och timslånga uppläsningar ur Esters bok i synagogan, följer en maskeradfest med mat, dryck och presenter i massor.

Purim infaller oftast i mars, men i år, 2021, är det i slutet av februari. Purim firas 14:e dagen i månaden Adar. Eftersom det är mitt i månaden är det fullmåne.

Till Purim hör dessa kakor som kallas Ozne Haman (Hamans öron) eller Hamentaschen (Hamans fickor). Här är ett recept som vi fått vid ett tillfälle, men nog aldrig delat tidigare.

Ingredienser
3 ägg + 1 ägg till pensling
1 dl olja eller 500 gr margarin
1 tsk bakpulver
 1 tsk vaniljsocker
2 dl vatten
1.5 dl socker
1,5 dl pressad apelsin + rivet apelsinskal
1 nypa salt
5 dl vetemjöl

 Fyllning 1
1 kopp malda vallmofrön
¼ kopp russin
2 msk honung
1 kopp mjölk
½ kopp hackad mandel
1 rivet äpple
2 msk smör
skalet av en halv citron
¼ kopp socker

Blandas och värms upp innan den används som fyllning!

 Fyllning 2
200 gr malda hasselnötter
1 kopp sött vin ( glögg  går jättebra!)
Socker, citronskal, russin, 50 gr margarin

Blandas som ovan !

Gör så här:
Sätt ugnen på 175-200 C.

Vispa äggen, häll sedan på mjölet och blanda alla ingredienser i en skål, rör tills blandningen blir smidig.

Mjöla bakbordet, häll upp degen och kavla ut den tills den är ca ½ cm tjock. Skär ut cirklar i lagom storlek. Upprepa proceduren tills degen tar slut.

Tag därefter de runda kakstyckena och lägg en klick fyllning därpå. Vik sedan upp alla tre kanterna så att endast en mindre glipa återfinns i mitten.

Lägg de ogräddade kakorna på en bakplåt med bakpapper, pensla dem därefter med ägg och ställ in dem i ugnen tills de svällt och fått en gyllenbrun färg.

Låt kakorna svalna, eftersom man annars lätt bränner sig på den varma fyllningen.

Lyktfesten

Lyktfesten avslutar det kinesiska nyårsfirandet. Den infaller 15 dagar efter nyåret, alltså är det fullmåne när lyktfesten firas. I år 26 februari.

Ibland hålls firande med kinesiska eller taiwanesiska föreningar. Under firandet brukar man ge varandra presenter. Det anordnas lotterier med små priser, till exempel choklad.

Nyår vid nymånen

Kinesiskt, taiwanesiskt, vietnamesiskt och koreanskt nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet. Det brukar vara mellan 20 januari och 20 februari. I år (2021) är det 12 februari.

Karolin Gus föräldrar kommer från Kina och hon berättar:

– Vi försöker alltid fira på kvällen med middagar. På dagen jobbar vi eller är i skolan. Vi brukar kanske säga gott nytt år på morgonen och så går alla åt varsitt håll. Sen samlas vi på kvällen. För det mesta firar vi det samma dag som det är. Nyår kan bli lite knasigt nu när jag och min bror har flyttat hemifrån. Det kan bli svårt att matcha rätt dag.

Det kinesiska nyårsfirandet  är en vårfest. Nu blir yinkrafterna svagare och yangkrafterna starkare. Yin och yang är centralt inom kinesisk filosofi, det är universums urkrafter.  Vissa ting förknippas med yin och andra med yang, detta skapar balans i kosmos.

Annie (Mei Fang) brukar fira kinesiska högtider med föreningen som hon är med i. Under nyår brukar hon åka tillbaka till Taiwan.
– Nyår är lite som jul, det firas framförallt med familjen och inte alltid med vänner, berättar Annie. I Sverige firar folk nyår med föreningar eftersom resten av familjen kanske är kvar i Kina eller Taiwan.

YANG

Sol, sommar, berg, man, ljus, eld, metall

YIN

Måne, vinter, dal, kvinna, mörker, vatten, trä