Mawlid – profetens födelsedag

När firandet av profeten Muhammeds födelse inträffar skiljer sig mellan olika traditioner. I sunnitisk tradition firas mawlid den 12:e i den islamiska månaden rabi al-awwal och inom shiaislam firas födelsen den 17:e i samma månad. (I år 2021, 17 och 24 oktober). Inom vissa traditioner firas mawlid när som helst på året. Ordet mawlid betecknar förutom det folkliga firandet även en typ av dikt som beskriver Muhammeds födelse och hans liv.

Ett återkommande tema i mawlid-poesin är liknelsen vid profeten Muhammed och månen. En dikt som tonsatts och ofta sjungs i samband med mawlidfirandet är Qaseeda Qamarun, fritt översatt:

Vackrare än dig, har mina ögon aldrig skådat … och en bättre människa än dig har en kvinna aldrig fött

Du var skapad utan minsta fel, som om du blivit skapad efter dina egna önskemål.

Som en måne, som en måne, som en måne är vår mästare, profeten.

Och lika vacker, lika vacker som en måne är vår mästare, profeten.

Vem som har skrivit dikten är osäkert, men enligt vissa teorier är den skriven av Hassan ibn Thabit, död 674. Han var samtida med profeten Muhammed och brukar omnämnas som den förste islamiska poeten.

Kimbangudagen

Varje år firas profeten Mfumu Simon Kimbangu den 12 oktober. Han föddes den 12 september 1887 (två år efter Berlinkonferensen) och dog den 12 oktober 1951 i Lubumbashi, Kongo-Kinshasa. Han föddes i en by som heter Nkamba i Kongo-Kinshasa. Mfumu Kimbangu utförde mycket mirakler och många människor började följa med honom. De såg att han bland annat hjälpte många människor som var sjuka att bli friska. Den koloniala makten började förfölja honom och de fängslade honom 1921. Han var i fängelse framtill sin död den 12 oktober 1951.

Under Kimbangu dagen så klär man sig (om man vill) i afrikanska traditionella kläder. Helst i vitt och grönt, då man menar att dessa färger symboliserar Profeten Simon Kimbangu. Många använder uniformer i både grönt och vitt när de går till kyrkan (även varje dag/vecka, innan och efter högtiden). Kvinnor bär också huvudbonader såsom sjal, när de ber men tar av sig när de är klara med bönen.

Jag har intervjuat en vän som heter Yaya med rötter i Kongo-Kinshasa. Hon berättar att: Det är viktigt att komma ihåg vart man kommer ifrån. Våra förfäder gjorde allt de kunde för att kommande generation skulle ha det bra. Därför tycker jag att det är viktigt att vi kommer ihåg att fira dem och deras hårda arbete.

Yaya fortsätter berätta att: Vi firar alltid Kimbangu den 12 oktober, för att vi vill komma ihåg varför han gick bort. Han dog för att vi afrikaner skulle få ett bättre liv som alla andra icke afrikaner. Vi har också rättigheter. Mfumu Kimbangu ville att alla raser skulle kunna leva tillsammans, sida vid sida.

Yaya och hennes familj som bor i Södertälje brukar fira Kimbangu dagen den 12 oktober varje år. Man lagar afrikanska maträtter till exempel pondu, ngai ngai, fumbwa, kwanga, fufu, mikate, bitekuteku, stekt eller grillade kyckling, stekt fisk med mera. Yaya berättar också att det är oftast kvinnorna som tillsammans lagar maten inför högtiden den 12 oktober.

Musiken spelar en jättestor roll i Kongo-Kinshasa. Under Kimbangu-dagen spelar man musik och sjunger tillsammans.

Waza-Kongo Ramazani studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Solen i norr

I samisk och finsk förkristen religion spelar solen en viktig roll. Solen beskrivs omväxlande som far eller mor. Den samiske författaren Nils-Aslak Valkeapääs mest kända bok är Beaivi, ähchazhan som på svenska blir ”Solen, min far”. I östfinska dialekter heter solen ižä päivänä, vilket kan översättas till pappa-sol.

Samisk solsymbol

 

Solen, beaivi, förekommer ofta målad mitt på samiska trummor. I den samiska flaggan finns en cirkel som symboliserar både solen och månen. I det finska nationaleposet Kalevala (som har en egen dag den 28 februari) finns den kvinnliga solguden Päivätär, som rår över ljuset och livet.

Att solen spelar en central roll i religiösa traditioner norr om polcirkeln är inte svårt att förstå. Under vinterperioden når solen inte ens horisonten, på sommaren lyser den dygnet runt. I Tornedalen förekom det fram till första delen av 1900-talet att handtag, dörrar och ingångar smordes in i smör som offrades till solen, som smälte i solskenet.

Midnattssol sett från Luossavaara i Kiruna. Bild från Wikipedia.

BESLÄKTADE ORD OCH SPRÅK

Meänkieli är släkt med finska och samiska och tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen.
I samiska, finska och meänkieli finns därför många ord som liknar varandra och ibland betyder samma sak, eller nästan samma sak. När språk är släkt med varandra är det oftast ord som har med naturen, människokroppen och pronomen som liknar varandra.
På finska och meänkieli heter ordet för dag päivä, det är likt det nordsamiska ordet beaivi, som betyder både dag och sol. Sol på finska och meänkieli är istället aurinko.
Samiska, finska och meänkieli är tre av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige. De övriga två är jiddisch och romska.

Månen styr påskfirandet

Påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen som infaller på, eller närmast efter, vårdagjämningen. Den regeln fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325. Det var ett möte där biskopar från hela det romerska riket ville skapa en gemensam troslära. Men i praktiken använder man förenklade beräkningar som stämmer ungefär med fullmånen.

Katoliker och protestanter använder gregorianska kalendern, och ortodoxa använder den julianska. Därför firas påsk vid flera olika tider. Katolikers och protestanters påskdag är rörlig mellan 22 mars och 25 april, den ortodoxa påskdagen är rörlig mellan 4 april och 8 maj.

Enligt den judiska kalendern firas pesach den fjortonde dagen i vårmånaden Nisan då det alltid är fullmåne. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten. De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition fick nytt innehåll.

Här finns en mycket mer detaljerad förklaring om hur månen styr påsken gjord av matematikprofessor Svante Janson i Uppsala.

Kakor till Purim

Purim är en av de gladaste judiska högtiderna och firas till minne av drottning Esters listiga räddning av judarna undan utrotning på 400-talet f.Kr. Efter en dags fasta och timslånga uppläsningar ur Esters bok i synagogan, följer en maskeradfest med mat, dryck och presenter i massor.

Purim infaller oftast i mars, men i år, 2021, är det i slutet av februari. Purim firas 14:e dagen i månaden Adar. Eftersom det är mitt i månaden är det fullmåne.

Till Purim hör dessa kakor som kallas Ozne Haman (Hamans öron) eller Hamentaschen (Hamans fickor). Här är ett recept som vi fått vid ett tillfälle, men nog aldrig delat tidigare.

Ingredienser
3 ägg + 1 ägg till pensling
1 dl olja eller 500 gr margarin
1 tsk bakpulver
 1 tsk vaniljsocker
2 dl vatten
1.5 dl socker
1,5 dl pressad apelsin + rivet apelsinskal
1 nypa salt
5 dl vetemjöl

 Fyllning 1
1 kopp malda vallmofrön
¼ kopp russin
2 msk honung
1 kopp mjölk
½ kopp hackad mandel
1 rivet äpple
2 msk smör
skalet av en halv citron
¼ kopp socker

Blandas och värms upp innan den används som fyllning!

 Fyllning 2
200 gr malda hasselnötter
1 kopp sött vin ( glögg  går jättebra!)
Socker, citronskal, russin, 50 gr margarin

Blandas som ovan !

Gör så här:
Sätt ugnen på 175-200 C.

Vispa äggen, häll sedan på mjölet och blanda alla ingredienser i en skål, rör tills blandningen blir smidig.

Mjöla bakbordet, häll upp degen och kavla ut den tills den är ca ½ cm tjock. Skär ut cirklar i lagom storlek. Upprepa proceduren tills degen tar slut.

Tag därefter de runda kakstyckena och lägg en klick fyllning därpå. Vik sedan upp alla tre kanterna så att endast en mindre glipa återfinns i mitten.

Lägg de ogräddade kakorna på en bakplåt med bakpapper, pensla dem därefter med ägg och ställ in dem i ugnen tills de svällt och fått en gyllenbrun färg.

Låt kakorna svalna, eftersom man annars lätt bränner sig på den varma fyllningen.

Lyktfesten

Lyktfesten avslutar det kinesiska nyårsfirandet. Den infaller 15 dagar efter nyåret, alltså är det fullmåne när lyktfesten firas. I år 26 februari.

Ibland hålls firande med kinesiska eller taiwanesiska föreningar. Under firandet brukar man ge varandra presenter. Det anordnas lotterier med små priser, till exempel choklad.

Nyår vid nymånen

Kinesiskt, taiwanesiskt, vietnamesiskt och koreanskt nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet. Det brukar vara mellan 20 januari och 20 februari. I år (2021) är det 12 februari.

Karolin Gus föräldrar kommer från Kina och hon berättar:

– Vi försöker alltid fira på kvällen med middagar. På dagen jobbar vi eller är i skolan. Vi brukar kanske säga gott nytt år på morgonen och så går alla åt varsitt håll. Sen samlas vi på kvällen. För det mesta firar vi det samma dag som det är. Nyår kan bli lite knasigt nu när jag och min bror har flyttat hemifrån. Det kan bli svårt att matcha rätt dag.

Det kinesiska nyårsfirandet  är en vårfest. Nu blir yinkrafterna svagare och yangkrafterna starkare. Yin och yang är centralt inom kinesisk filosofi, det är universums urkrafter.  Vissa ting förknippas med yin och andra med yang, detta skapar balans i kosmos.

Annie (Mei Fang) brukar fira kinesiska högtider med föreningen som hon är med i. Under nyår brukar hon åka tillbaka till Taiwan.
– Nyår är lite som jul, det firas framförallt med familjen och inte alltid med vänner, berättar Annie. I Sverige firar folk nyår med föreningar eftersom resten av familjen kanske är kvar i Kina eller Taiwan.

YANG

Sol, sommar, berg, man, ljus, eld, metall

YIN

Måne, vinter, dal, kvinna, mörker, vatten, trä

Dadlar och dolmar

I Sverige var dadlar länge julgodis. Än idag är det vid jultid som det säljs mest dadlar, men det finns också andra högtider då de är populära. Under ramadan är det stor efterfrågan, det är vanligt att bryta fastan varje kväll med tre dadlar och ett glas vatten eller mjölk.

dadlar

Men dadlar ingår mer eller mindre vid alla islamiska högtider. Mawlid (3/11), firandet av profeten Muhammeds födelse, är inget undantag. I haditherna, de nedskrivna berättelserna om hur profeten levde, berättas hur profeten började varje dag med att äta sju dadlar. Han föredrog färska dadlar, men om det inte fanns var det torkade som gällde.

Sedan 2010 firas Kåldolmens dag på Karl XII:s dödsdag den 30 november. Enligt arrangörerna i föreningen Kåldolmens vänner är dagen en påminnelse om att svensk kultur har formats i samspel med omvärlden. Det sägs att kåldolmar kom till Sverige på 1700-talet, som en följd av Karl XII:s och arméns långa vistelse i Osmanska riket.

Dolma är turkiska som betyder ”fylld”. De vanligaste i Turkiet är vinbladsdolmar, även om det förekommer dolma gjorda med kålblad. Dolma kan komma i många olika varianter. Irakiska dolmar kan t ex vara fyllda paprikor, tomater, ja till och med urgröpta morötter!

I Cajsa Wargs berömda kokbok från 1765 finns ett recept på dolmar, det är det äldsta svenska receptet. I receptet används vinblad, men hon tipsade också om att den som inte hade tillgång till vinblad (de var dyra!) istället kunde använda förvällda kålblad.

Cindy Kuo firar Midhöstfesten

Månfesten eller Midhöstfesten infaller i den kinesiska kalendern den femtonde dagen i den åttonde månaden, då fullmånen är rund och klar. I år blir det den första oktober, ofta är det i slutet av september.

Cindy Kuos föräldrar kom till Sverige på sjuttiotalet och hennes familj firar inte på det mest traditionella sättet berättar hon:

– Månfesten är egentligen bara att du sitter med en månkaka som du skär upp i små bitar, en kopp te vid sidan och sitter och njuter av månskenet. Vi sitter inte och tittar på månen utan vi äter. Hur du vill fira är ju upp till dig själv. Men det är rätt trevligt att sätta sig ner och koppla av och ta en kopp te.

Månkakan är rund som fullmånen. Som mycket annat i kinesisk kultur, påpekar Cindy, är den runda formen viktig. Den visar på ett gott år som inte tar slut utan livet fortsätter.

– Inuti kakan kan du ha vad du känner för, rödbönpasta till exempel. Det ska alltid vara en äggula i den. Konsistensens är lite gummiaktig nästan, det låter inte så gott men det är gott. Vissa gör dem söta, med bönpasta. Det beror på vilken sort du vill göra. Det finns salta, vissa gillar ju att ha kött i dem. Mamma har gjort kakan själv förut och jag har tänkt att jag ska göra det, men de har en speciell form. Det ska alltid vara såna där mönster på. Man kan använda trämönster som man formar själv och trycker på smeten. Formar till den, fyller den och in med den i ugnen. Men det är ändå rätt komplicerat.

Midhöstfesten är den viktigaste kinesiska högtiden efter nyåret.

Text: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola

Familjegemenskap på Eid-el-fitr

Sara Ali bor i Laxå. Här berättar hon för Paliz Askari om sin favorithögtid Eid-al-fitr.

– Efter att ha fastat i en månad är det äntligen dags för Eid al-fitr, säger Sara Ali som har kurdiskt och arabiskt ursprung.

Dagen innan Eid börjar alla familjer i släkten förberedelserna inför firandet. Saras pappa och mina farbröder åker runt i Stockholm till slaktare och matbutiker för att köpa hem det bästa köttet och råvarorna.

På Eid-dagen går Sara, hennes mamma och systrar går upp ungefär klockan sex på morgonen och börjar laga mat. Ris ska kokas, kött och kyckling ska stekas, såser och sallader ska göras.

– Det är lite speciellt att laga mat så tidigt på morgonen. Under Eid är vår frukost inte ägg, mackor eller yoghurt, efter en månad av fastande börjar vi direkt med en riktig måltid tidigt på morgonen. I vår familj sköter kvinnorna matlagningen, säger hon. Men det är främst för att mina bröder inte lagar mat på det sättet mamma vill. Medan vi lagar maten vaknar männen, klär sig fint i kostym, ordnar dukningen samt pyntar hemmet med fina dekorationer som vi tar fram speciellt under Eid. Innan maten är klar brukar pappa alltid gå till blomsterbutiken längre ner på gatan och köpa en stor bukett rosor. Det är en tradition han själv har skapat. Buketten ställs på bordet i vardagsrummet, berättar Sara. Sedan är det vår tur att göra oss fina. Mina farbröder och deras familjer kommer över på morgonen med mat som de också lagat, så sitter vi alla på morgonen, äter och skrattar åt gamla historier som min pappa berättar.

Vad händer resten av dagen och vad är din favoritdel av firandet?

– Vi fortsätter i princip att äta hela dagen, säger hon och skrattar. Vi äter kurdiska och arabiska bakelser, baklawa, daheena, kunafe och bi haleeb . Det tar aldrig slut, vi äter från morgon till kväll. Min favoritdel av hela Eid firandet är dock den gemensamma bönen. Vi flyttar bort bord och soffor så att alla ska få plats att be tillsammans i vardagsrummet. Min äldsta farbror leder bönen. Hans röst är så behaglig att lyssna på och det blir så fin stämning. Vi tackar Gud för allt vi har, familjen, vänner, vår hälsa, och när bönen är klar brukar vi ha som familjetradition att reflektera över Ramadanmånaden. Vi berättar om roliga händelser som skett under månaden och vi önskar varandra lycka till inför nästa Ramadan, berättar hon.

 

Hur avslutar ni ert Eidfirande?

– Efter att ha ätit all mat försöker vi varva ner lite innan läggdags. Vi dricker te och kollar på gamla syriska filmer som min pappa älskar och tvingar familjen att se. Vi är mycket för personliga familjetraditioner – som de röda rosorna och de syriska filmerna – men den viktigaste delen är den gemensamma bönen.

 

Vad skiljer er familjs typ av firande från andras?

– Vanligtvis brukar man åka till moskén och utföra bönen, men eftersom vi inte har någon moské i närheten ber vi hemma istället. Och hos oss är det viktigt att ha kul tillsammans. Vi har inte riktigt några traditioner som de äldre generationerna brukade ha – då till exempel min mormor brukade laga mat till fattiga i hennes by under Eid. Jag vet att vissa av mina vänner brukar vara hela dagen i moskén med människor av alla etniciteter, medan vi är hemma hela dagen med familjen.

 

Paliz Askari

 

Paliz Askari studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).