Mat är möten

Mat är möten. Den är isbrytaren, säger Aziza Radhi på Studieförbundet Bildas Familjekompis i Örebro. Där möts nyanlända familjer och etablerade svenska familjer vid middagsbordet.

Intervjun gjordes sommaren 2019. Nu under coronapandemin sker mötena i första hand utomhus och med färre personer närvarande.

– Vi bjuder in till fredagsmiddag en gång per månad i våra lokaler i Oxhagen. Då är det festligt ordnat med ballonger och en fantastiskt god middag. Maten vi bjuder på är oftast orientalisk, en dam i området, Fatma Dag, lagar maten, så den är rykande varm och nylagad. (Senare på sommaren gör Fatma Dag ofta kurdiska dolma på mangold som är odlad i Oxhagen av deltagare i en annan av Bildas verksamheter. Läs mer om mangold här!)

mangolddolmar
Mangolddolmar

Familjerna träffas minst två gånger till. Oftast hemma hos varandra och då äter de också tillsammans. Men de kan också gå till lekparken eller gå och bada tillsammans.

– Hela familjen är med. Vi kan matcha familjer, t.ex. en ensamstående förälder kanske vill träffa några äldre som har utflugna barn och gärna vill vara barnvakt. Så det är inte mamma-pappa-barn-familjer bara, så ser inte samhället ut, säger Aziza. Alla är välkomna.

Idag finns Familjekompis i Örebro, Arboga, Hällefors, Lindesberg, Lekeberg och Karlskoga

Mangold i trädgården

Mangold är en mycket gammal växt i köksträdgården och odlades redan under antiken. Man har hittat fröer av mangold i medeltida klosterträdgårdar, troligen odlades vid samma tid mangold även i städernas kålgårdar, på bondgårdar och i de medeltida fästningarnas odlingar.

Mangold är lättodlad. Den ger en pålitlig skörd långt in på hösten, och eftersom den är tvåårig även tidigt nästa vår. Det går bra att så mangold nu i juni.

mangold
Mangold

 

Historien om den eviga spenaten

Åren kring första världskriget (1914–1918), lanserades mangold som en pålitlig grönsak som ger stor skörd under lång tid. Den odlades på vintern under glas i drivbänkar. Det var stort att under brinnande krig kunna skörda bladgrönt mitt i vintern. En av dessa mangoldsorter döptes i Storbritannien till perpetual spinach, på svenska evig spenat. Just denna sort är något sprödare än vanlig mangold. Frön till den finns att köpa i dag under namnet stjärnmangold.

Text Ulrika Flodin Furås

Familjegemenskap på Eid-el-fitr

Sara Ali bor i Laxå. Här berättar hon för Paliz Askari om sin favorithögtid Eid-al-fitr.

– Efter att ha fastat i en månad är det äntligen dags för Eid al-fitr, säger Sara Ali som har kurdiskt och arabiskt ursprung.

Dagen innan Eid börjar alla familjer i släkten förberedelserna inför firandet. Saras pappa och mina farbröder åker runt i Stockholm till slaktare och matbutiker för att köpa hem det bästa köttet och råvarorna.

På Eid-dagen går Sara, hennes mamma och systrar går upp ungefär klockan sex på morgonen och börjar laga mat. Ris ska kokas, kött och kyckling ska stekas, såser och sallader ska göras.

– Det är lite speciellt att laga mat så tidigt på morgonen. Under Eid är vår frukost inte ägg, mackor eller yoghurt, efter en månad av fastande börjar vi direkt med en riktig måltid tidigt på morgonen. I vår familj sköter kvinnorna matlagningen, säger hon. Men det är främst för att mina bröder inte lagar mat på det sättet mamma vill. Medan vi lagar maten vaknar männen, klär sig fint i kostym, ordnar dukningen samt pyntar hemmet med fina dekorationer som vi tar fram speciellt under Eid. Innan maten är klar brukar pappa alltid gå till blomsterbutiken längre ner på gatan och köpa en stor bukett rosor. Det är en tradition han själv har skapat. Buketten ställs på bordet i vardagsrummet, berättar Sara. Sedan är det vår tur att göra oss fina. Mina farbröder och deras familjer kommer över på morgonen med mat som de också lagat, så sitter vi alla på morgonen, äter och skrattar åt gamla historier som min pappa berättar.

Vad händer resten av dagen och vad är din favoritdel av firandet?

– Vi fortsätter i princip att äta hela dagen, säger hon och skrattar. Vi äter kurdiska och arabiska bakelser, baklawa, daheena, kunafe och bi haleeb . Det tar aldrig slut, vi äter från morgon till kväll. Min favoritdel av hela Eid firandet är dock den gemensamma bönen. Vi flyttar bort bord och soffor så att alla ska få plats att be tillsammans i vardagsrummet. Min äldsta farbror leder bönen. Hans röst är så behaglig att lyssna på och det blir så fin stämning. Vi tackar Gud för allt vi har, familjen, vänner, vår hälsa, och när bönen är klar brukar vi ha som familjetradition att reflektera över Ramadanmånaden. Vi berättar om roliga händelser som skett under månaden och vi önskar varandra lycka till inför nästa Ramadan, berättar hon.

 

Hur avslutar ni ert Eidfirande?

– Efter att ha ätit all mat försöker vi varva ner lite innan läggdags. Vi dricker te och kollar på gamla syriska filmer som min pappa älskar och tvingar familjen att se. Vi är mycket för personliga familjetraditioner – som de röda rosorna och de syriska filmerna – men den viktigaste delen är den gemensamma bönen.

 

Vad skiljer er familjs typ av firande från andras?

– Vanligtvis brukar man åka till moskén och utföra bönen, men eftersom vi inte har någon moské i närheten ber vi hemma istället. Och hos oss är det viktigt att ha kul tillsammans. Vi har inte riktigt några traditioner som de äldre generationerna brukade ha – då till exempel min mormor brukade laga mat till fattiga i hennes by under Eid. Jag vet att vissa av mina vänner brukar vara hela dagen i moskén med människor av alla etniciteter, medan vi är hemma hela dagen med familjen.

 

Paliz Askari

 

Paliz Askari studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

 

 

Utflykt med Seyran

Seyran är ett kurdiskt flicknamn med en trevlig betydelse: Det betyder utflykt!

seyran

Nu börjar det bli utflyktsväder. Finns det mysigare plats att äta på än ute i det fria? När det går att ta med matsäck eller fika till en park eller någonstans i naturen, då har våren verkligen kommit. En sådan utflykt kallas ibland picknick. Det ordet kommer från franskan och har lånats till många språk.

picknick

Totalt 27 kvinnor i Sverige har Seyran som förnamn (2019-12-31). Här är sökningen hos SCB. Du kan söka hur många som har ett visst namn, till exempel ditt eget!

Plocka blad

Nu på våren växer gröna blad vilt på marken överallt. Soma Khaledi Jonasson berättar hur de kan användas.

– Ja, vi plockar en hel del växter, främst till sallader. Det är inte sallader med dressing, kryddor eller olja, utan vi sköljer dem och äter dem som de är. Det blir godare och fräschare så, när den övriga maten på tallriken är rätt tung och innehåller mycket fett.

Växter som många kurder plockar i Sverige är shing (haverrot) och kirskål.

kirskål

–Man tar det man har. Och såklart gräslök och rädisor med blasten. Apropå att ta det man har, säger Soma.  Det kurdiska köket ser ju olika ut beroende på vilken del av Kurdistan man befinner sig i. Här i Sverige har maten, efter 40 år, anpassats efter och inspirerats av svenska råvaror och matkultur. En rolig grej är knäckebröd som används till bnkr, det är den knapriga risbotten som man lagar genom att lägga något bröd i botten av kastrullen när man ångkokar ris. Samma risbotten görs annars med potatis, eller pitabröd. När mina föräldrar kom till Sverige var det inte lika lätt att komma över pitabröd. Någon kom på att det norrländska tunnbrödet påminde om det kurdiska tunnbrödet. Det mjuka innehöll en del socker, men det hårda norrländska tunnbrödet kunde man fukta med lite vatten, så blev det mjukt.

Släck törsten med lakrits

Det finns drycker som nästan bara dricks under ramadan. Precis som Sverige har julmusten som knappt existerar någon annanstans, har olika länder sina ramadandrycker.

En populär dryck som finns att köpa i Sverige i välsorterade matbutiker under ramadan är Qamar al-Din, en söt och gul aprikosdryck. För den som uppskattar något mindre sött finns Erq al-sous, en svart dryck gjord på lakritsrot. I Mellanöstern och delar av Nordafrika säljs dryckerna i gatustånd ur saftblandare. Det förekommer också i Sverige, bland annat i Skärholmen.

Lakritsdryck kan förstås drickas året om, och den är inte speciellt svår att göra själv.

 

Lakritspulver

Gör Erq al-sous – Egyptisk lakritsdryck

4 liter vatten
5 dl lakritsrotpulver. Pulvret finns i affärer som säljer livsmedel från Mellanöstern, men även i vissa hälsokostbutiker.

Koka upp vattnet. Rör ner lakritsrotspulvret i det kokande vattnet. Socker kan tillsättas efter tycke, många föredrar den naturliga sötman som finns i lakritsroten. Stäng av plattan och låt stå i minst 3 timmar, gärna längre. Sila sedan av och häll upp på flaska. Kyl drycken, servera gärna med is.

Kulitjer är höga påskkakor

Den ryska påsk-kakan påminner om stora cupcakes. För den som provat italiensk panettone är konsistensen och formen bekant. I sociala medier har det blivit som en tävling kring påsk om vem som gör de vackraste kakorna. Kakan ska vara lyxig efter den långa påskfastan.
Kulitjerna bakas tidigt på skärtorsdagen. På långfredagen tar man dem till kyrkan där de välsignas av prästen. På påskdagen går många på besök till släkt och vänner och överallt lämnar gästen en kulitj. Samtidigt får hen en i gengåva. Som tur är håller de sig i många dagar, och om de blir torra går det bra att göra skorpor av dem.

Kulitj är höga och cylinderformade. I alla fall de ryska. Det kan vara klurigt att få tag i formar, konservburkar utan plast på insidan går bra.
Sirpa Humalisto är botkyrkabo och sverigefinne, hon tillhör den karelska minoriteten som traditionellt tillhör ryska kyrkan.

– Min mor lärde mig visserligen hur man gör kulitj, så någon fingerkänsla har jag för det. Men jag måste ändå slå upp receptet. Nu för tiden gör jag det inte varje påsk, men om vi är hemma över påsk då hör det till att jag bakar kulitj .

 

Sirpas kulitjrecept

För två bröd  

Ingredienser      
0,5 liter handvarm mjölk
50 gram jäst
ca 900 gram lantvetemjöl
2 teskedar salt
4 ägg
3 ägg
200 gram smör eller margarin
1 tesked saffran
1 deciliter russin
(suckat, kardemumma)

Redskap: Måttserie, 2 skålar, kniv, handduk, visp, pensel.

Tillagning
Blanda mjölken, jästen, äggulorna och hälften av mjölet. Låt degen jäsa.
Tillsätt de övriga ingredienserna, saffranet uppblandat i lite varmt vatten och äggvitorna vispade till hårt skum.
Låt degen jäsa långsamt och gör sedan två stora, runda, limpor. Tillsätt så mycket mjöl som behövs för utbakningen.

Det är vanligt att man gör ett ”XB” av degen och lägger på varje bröd. (XB står för Христос воскрес, Kristus uppstår, på ryska) Pensla med uppvispat ägg.

Grädda de jästa kulitjerna i 200 grader i cirka 25 minuter. Strö pudersocker på bröden när de har svalnat. Kulitj skärs i bitar innan den serveras och pascha läggs på bitarna. Servera te eller kaffe till.

 

Här finns en (lång!) Youtubefilm om hur det går till att baka kulitjer!

Goda tomater

Till filmvisningen When Tomatoes med Wagner den 6 mars tog vi fram ett litet blad med tomat-recept. Några av dem är nya, andra har varit publicerade här på sidan eller i den tryckta almanackan.

:: Hämta receptblad!

Tomaten har sitt ursprung i Anderna i Sydamerika. Namnet kommer från nahuatl , ett aztetiskt språk. Nu finns tomater i hela världen. I Sverige har den funnits sedan 1600-talet, men det var först vid mitten av 1900-talet som den blev vanlig på matborden.

:: Här finns en artikel i Natur och Trädgård om tomatens historia.

By Prosthetic Head - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=65486290

Bild: By Prosthetic Head – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=65486290

Fössda tossdan i mass

Första torsdagen i mars har de senaste åren blivit mer känt som Smålands inofficiella nationaldag. Småländskan är känd för sina försvinnande r-ljud och dagen till ära brukar en del smålänningar äta marsipantårta. Axel är en av de från Småland som firar dagen.

– Jag tyckte det var roligt. Lite det här med att säga första torsdagen i mars med våra fina r. Första gången jag firade det på riktigt var 2017. Jag hade börjat på ett nytt jobb och tänkte att vi måste fira min småländska bakgrund. Så då bjöd jag på en marsipantårta såklart. Det har blivit lite av en tradition, jag gjorde det förra året och tänker göra det i år igen. Det är roligt att uppmärksamma dagen på jobbet med mina kollegor som inte är från Småland.

Axel berättar att hans kollegor har tyckt att det är en rolig sak att fira det men först förstod de inte varför dagen skulle firas.

– Första gången som vi skulle fira det på jobbet frågade kollegorna ”varför ska vi fira det?” men nu vet folk om att det är första torsdagen i mars. Första gången hade ingen koll. Det var mer ”jaha, ja det är gott med tårta”. Det är en rolig grej.

Axel berättar att det har blivit lite av hans egen tradition. Hans familj firar inte ”Fössda tossdan i mass”.

– Jag är nog rätt ensam om att fira det, familjen bor kvar i Småland. Jag känner att det är viktigt att ta med sig det småländska till Göteborg. Skulle jag tappa min småländska dialekt skulle det vara jättetråkigt. Jag är lite lokalpatriot om man kan säga så, säger Axel skrattandes.

Det är inte bara ”Fössda tossdan i mass” som Axel har tagit med sig till Göteborg. Bland sina kollegor försöker han vinna mark med de småländska kroppkakorna. Fast det verkar vara marsipantårtan som vinner över kroppkakorna.

– De verkar inte förstå tjusningen med kroppkakorna, berättar Axel. Jag försöker smyga in lite småländsk kultur på jobbet.

Marsipantårtan som Axel bjuder på måste ha en text. Han berättar att första året fanns det inga tårtor i Göteborg med texten ”Fössda tossdan i mass” men förra året fanns det redan färdiga tårtor med texten på.

Axel tycker att det är kul att ett landskap lyfts fram genom en egen tradition. Han tycker att om ett landskap har en tradition borde alla ta möjligheten att fira det, som en rolig grej. I framtiden vill han fortsätta att fira dagen.

Av: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola

Vilse i pannkakan

Pannkaka är en kaka som är lagad i en panna. Ofta ingår ägg i smeten, men inte alltid. Plättar, blinier, laxoox, canjeru, injera är bara några exempel … det är lätt att gå vilse i pannkakan. I mars berättar vi om pannkakor.

Favoritfrukost

Laxoox eller canjeero är en surdegspannkaka som somalier brukar göra.

– Man fixar på kvällen och äter på morgonen som frukost med te och smör, berättar Musa M. Isse, bokförläggare från Järfälla. Nu kan det bara bli på helgerna, man hinner inte på vardagarna.

Eritreaner har en liknande surdegspannkaka gjord på mjöl, vatten, olja och salt som äts till maten. Då läggs maten ovanpå.

Blinier på Maslenitsa

Maslenitsa, Smörveckan, firas sju veckor före den ryska ortodoxa kyrkans påsk. Maslenitsa är sista veckan som mjölk, ost och andra mejeriprodukter är tillåtna före fastan. Därför är den typiska maträtten då blinier (boveteplättar). Det är också sista chansen att festa innan den allvarliga fastetiden tar vid. Man åker kälke och förr i tiden släde där hästarna var prydda med färggranna band, barnen har snöbollskrig. Maslenitsa är alltså en slags ryskortodox variant på den katolska karnevalen. Maslenitsa inleddes 24 februari 2020.

Vietnamesiska nyårsplättar

Vietnamesiskt nyår, Tet, firades i slutet av januari. Vietnameser i Stockholm berättar att de brukar fira tillsammans. Alla vänner träffas, för släktingarna är ju fortfarande kvar i Vietnam. Det kan vara tio familjer som ses för att äta, dricka och bara ha kul. Den som man är hos lagar maten men de andra tar med sig något de har lagat, ofta något som tar lång tid att göra eller som är speciellt.

”Det kan vara bánh bèo som är som små plättar som du strör på räkor och massa annat. Sedan finns också bánh xèo; vietnamesiska plättar fast det är inte plättar. Man gör ett litet ristäcke sen lägger man räkor på och viker ihop det och äter det med grönsaker.”

Östersjöns ö-pannkakor

Ålandspannkaka som är något utav en paradrätt för Åland – ett ”måste” för alla turister. Ålandspannkaka lagas på antingen manna- eller risgryn (tidigare troligen baserat på vilken gröt man hade serverat dagen före). Den ska serveras med sviskonkräm (=kräm gjord på torkade plommon) och vispad grädde. Ålandspannkakan är mättande. Förr serverade man gärna en snaps till, nu är det vanligare med kaffe.

Det finns också de som har saffran i pannkakan, då blir den lik saffranspannkakan som görs på Gotland. Till den gotländska pannkakan är det salmbärssylt som serveras till. Salmbär kallas på andra platser blåhallon och växer vilt.

Lätt som en plätt? Vad heter det?

Det finns olika uppfattningar i olika delar av Sverige om vad som är pannkakor och vad som är plättar.
Södra Sverige: ugnspannkaka – pannkaka – plätt.
Norra Sverige: pannkaka – plätta – småplätta.

Finlandssvenskan har ungefär samma uppdelning. Hur säger du?