Genom rötterna förser träden (och andra växter) livet under jord med näring. Det är ett perfekt utbyte: svampar och bakterier gör i sin tur mineraler och vatten tillgängliga för träden. Detta kallas mykhorriza. Ordet kommer från grekiskans ”mykos” som betyder svamp och ”rhiza” som betyder rot.
Största delen av en svamp finns faktiskt under jord. Fruktkroppen, den vi kan plocka och äta, uppgår till högst några få procent av svampen. Resten består av jättetunna svamptrådar, hyfer, som finns på och i trädens rotspetsar eller växer i marken.
Just nu i augusti och september brukar vara en bra tid för att plocka svamp.
Mångkulturella almanackan för 2022 har träd, skog och eld som genomgående tema. Almanackan för 2023 kommer att ha Rörelse som tema.
Björkens sav kan tappas mellan tjällossning och lövsprickning, sedan behöver björken sin sav själv. I nordliga trakter kan maj vara en bra månad.
Saven går att dricka och är rik på mineraler och c-vitamin. Enligt allemansrätten får du inte tappa björksav utan markägarens tillstånd. Många tycker också att det är viktigt att fråga trädet om lov först och tacka trädet efteråt.
• Borra ett hål snett uppåt i en björk ca 5–30 mm djupt. Gör hålet 1–1,5 m upp från marken.
• Stick ett sugrör i hålet, stoppa ner sugrörets andra del i en ren flaska. Kanske behöver flaskan bindas fast så att du slipper hålla i den under tappningen. Använder du slang istället för sugrör kan du ställa flaskan på marken.
• Låt tappningen pågå i någon timme. Ta inte mer än tre liter sav från ett träd.
• Laga björken: täpp igen hålet du gjorde med en liten träplugg. Då tar björken ingen skada av att du tappat sav från den.
• Välj en annan björk nästa år.
Saven håller sig i kylskåp ca 3 dagar men går också att frysa in.
BJÖRK Betula
Björken har vit stam med svarta fläckar. I Sverige finns tre olika arter. Det är ett av de mest nordliga träden på jorden och växer på fjäll. Björkved är vanlig som brasved, men virket används också till möbler, golv och massaved.
Björklöv kan användas till växtfärgning och som tvättmedel. De innehåller ett tvålämne. I bastu har man ofta björkris.
Läs också om Priitas finska sima (mjöd) som görs till Valborg. Förr använde man björksav till den.
Under Ramadan är det vanligt att bryta fastan på kvällen med dadlar och ett glas vatten eller mjölk. Ilyas Hassan i Stockholm berättar hur han brukar göra.
– Man brukar börja med att äta dadlar eftersom Profeten gjorde så. Jag brukar bara äta en dadel.
En dadelpalm kan bli 35 meter hög. Den är känd i Mellanöstern sedan 6000 år. Skulle det på något sätt vara roligare med en egenodlad dadel? Eller är ursprunget viktigt?
– Ursprung vet jag inte om det är viktigt. Har faktiskt aldrig hört någon odla dadel hemma i Sverige. Men jag skulle säga att för den som är intresserad så kan man alltid testa att odla dadel själv. Dels så är det kul, dels bättre utifrån miljöperspektiv med närproducerad dadel.
Odla din egen dadelpalm, instruktioner finns i de Pedagogiska pärlorna för april.
Lydia Nanono har intervjuat Jessica, 22 år, som bor i Sandsborg i södra Stockholm år om hennes julfirande. Jessica studerar statsvetenskap.
Lydia: Ja okej. Var kommer du att fira jul i år? Och vilket datum firar ni jul och varför?
Jessica: I år kommer jag att fira jul hemma hos mig med min familj, mina kusiner, bröder och mamma. Vi firar jul den 25 december för att det är då jul egentligen är, universellt är det på juldagen.
Lydia: Så det är inte svensk jul?
Jessica: Nej exakt det är faktiskt därför. Vi är inte svenskar, vi är ugandier, och det är därför vi firar jul den 25:e som resten av världen. Det är inte julen i sig som vi firar utan det är mer som en ursäkt att samlas som en familj.
Lydia: Vad äter ni på juldagen och tycker du att det är viktigt med julklappar?
Jessica: Oh my gosh vad äter vi inte! Vi (förutom mig som är pescetarian) äter ugandisk mat som chapati, jordnötssås med fisk, ris, kyckling, kött, matoke. Och jag kommer i år att ha vegansk lasagne, linser, sötpotatis … Mycket bakelser också.
Matoke, matbananer. (Bild Wikipedia)
Jag tycker inte det är viktigt med julklappar speciellt nu som vuxen. Det är inte alltid man kan ge julklappar. Alltså jag är så van vid att klapparna inte är det jul handlar om. Det har handlat om min familj, mina kusiner. Har alltid fått något litet alltså men det har aldrig varit bilden generellt som man har, du vet julen julklappar.
Lydia: Vad ser du extra fram emot denna juldag? Finns det något som du inte ser fram emot?
Jessica: Denna jul ser jag fram emot maten. Haha, jaa stressen, min ångest som kommer då och då.
Lydia: Har du ett speciellt minne som du vill dela med dig av?
Jessica: Haha alltså när jag var liten trodde jag så, så mycket på tomten. Mina föräldrar bad oss att ställa fram kakor och mjölk till tomten i vardagsrummet. Nästa dag när vi kom ned såg jag att glaset var tomt och kakorna var uppätna. Vi hade ställt fram ingefärskakor och chokladkakor och tomten hade druckit upp mjölken och ätit chokladkakorna. Alltså vet du mitt hjärta, jag var så här: jag höll glaset och sa ”tomten har druckit från det här glaset” haha alltså jag var helt så här ooh my gosh! Han hade bara ätit chokladkakorna men inte ingefärskakorna. Så jag sa till mamma ”tomten gillar inte ingefärskakor”.
Lydia Nanono studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).
Maskros på svenska, latin, finska, sorani och arabiska i Tumba våren 2020. Foto Andreas Ali Jonasson.
FN-dagen Internationella dagen för biologisk mångfald uppmärksammas varje år 22 maj. Dagen är till för att öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Förlusten av biologisk mångfald är precis som klimatförändringarna en överlevnadsfråga.
Alla växter är viktiga. Inte minst för pollinerarna. Men också för oss. När vi lär oss namnen på växterna ser vi dem tydligare och får en relation till dem. Lite som när vi får veta namnet på en person vi lär känna. Kan vi inte växtens namn, är den bara ett anonymt ogräs. Då kan man tala om växtblindhet.
Begreppet växtblindhet myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. På engelska heter den Plantblindness.
Att skriva ut växters namn på trottoarer och gångvägar med gatukritor är ett roligt sätt att sprida kunskap om det som växer. Och bidrar till att bota växtblindheten! Vi hade det med i Pedagogiska pärlor för juni 2020 (Världsmiljödagen).
Purim är en av de gladaste judiska högtiderna och firas till minne av drottning Esters listiga räddning av judarna undan utrotning på 400-talet f.Kr. Efter en dags fasta och timslånga uppläsningar ur Esters bok i synagogan, följer en maskeradfest med mat, dryck och presenter i massor.
Purim infaller oftast i mars, men i år, 2021, är det i slutet av februari. Purim firas 14:e dagen i månaden Adar. Eftersom det är mitt i månaden är det fullmåne.
Till Purim hör dessa kakor som kallas Ozne Haman (Hamans öron) eller Hamentaschen (Hamans fickor). Här är ett recept som vi fått vid ett tillfälle, men nog aldrig delat tidigare.
Ingredienser 3 ägg + 1 ägg till pensling 1 dl olja eller 500 gr margarin 1 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker 2 dl vatten 1.5 dl socker 1,5 dl pressad apelsin + rivet apelsinskal 1 nypa salt 5 dl vetemjöl
Fyllning 1 1 kopp malda vallmofrön ¼ kopp russin 2 msk honung 1 kopp mjölk ½ kopp hackad mandel 1 rivet äpple 2 msk smör skalet av en halv citron ¼ kopp socker
Blandas och värms upp innan den används som fyllning!
Fyllning 2 200 gr malda hasselnötter 1 kopp sött vin ( glögg går jättebra!) Socker, citronskal, russin, 50 gr margarin
Blandas som ovan !
Gör så här: Sätt ugnen på 175-200 C.
Vispa äggen, häll sedan på mjölet och blanda alla ingredienser i en skål, rör tills blandningen blir smidig.
Mjöla bakbordet, häll upp degen och kavla ut den tills den är ca ½ cm tjock. Skär ut cirklar i lagom storlek. Upprepa proceduren tills degen tar slut.
Tag därefter de runda kakstyckena och lägg en klick fyllning därpå. Vik sedan upp alla tre kanterna så att endast en mindre glipa återfinns i mitten.
Lägg de ogräddade kakorna på en bakplåt med bakpapper, pensla dem därefter med ägg och ställ in dem i ugnen tills de svällt och fått en gyllenbrun färg.
Låt kakorna svalna, eftersom man annars lätt bränner sig på den varma fyllningen.
När vintern och kylan kommer är det härligt att det finns varma drycker. Varm choklad, kaffe, te, glögg … och yerba mate. Yerba mate är ett grönt te som växer i södra Sydamerika. Idag är det ganska vanligt i Sverige och går ofta att köpa i vanliga mataffärer i större städer och i hälsokostbutiker. En som gillar mate är Sam Almasri.
Mate med solrosfrön
Sam Almasri kom till Sverige från Syrien för fem år sedan. Första året i Sverige drack han inte yerba mate.
– Då hade jag fullt upp med att lära mig dricka bryggkaffe!
Men nu dricker han mate igen.
I Damaskus var matedrickandet en kompisgrej, säger han. Här i Sverige dricker han det ensam hemma. Mate passar att dricka när som helst tycker Sam, till och med efter kaffe. Eller sent på natten efter en fest. Det passar bra att äta nötter eller solrosfrön till.
Sams familj har också alltid gillat mate, såväl hans pappa, mamma, som bror. Alla dricker ur varsitt teglas och har sitt eget sugrör av metall stort som en penna, som kallas massasa. Sam berättar att det är vanligt att ha både sin penna och sin massasa i bröstfickan.
Mate med tortas fritas
Det var guaranífolket i området som nu är nordöstra Argentina och Uruguay som började dricka mate. När spanjorer anlände på 1600-talet fick de snabbt smak för drycken. Odlingar startades och yerba mate kallades ”det gröna guldet”. Inte minst invandrade svenskar, i slutet av 1800-talet, var med och röjde djungel för plantagen. När personer som utvandrat från bland annat Syrien till Argentina återvände, spreds drycken och blev populär i stora delar av sydvästasien.
Uruguayansk matekopp och argentinsk yerba
De flesta latinamerikaner brukar dricka yerba mate ur en kopp, ofta gjord av kalebass, och med ett sugrör av metall som kallas bombilla. Bombillan är större än massasan som syrier använder. Det heta vattnet hälls upp på termos så att man kan det med sig och dricka ute. Mate dricks långsamt och gärna i grupp. Man ska dricka upp allt så att det hörs ett slörp i sugröret. Sedan är det nästa persons tur och då fyller den som har termosen på nytt vatten. Om det regnar passar det bra med tortas fritas, en slags platta munkar. Både yerba mate och tortas fritas passar också bra när det är snöigt och kallt. Varför inte kombinera julens bakverk och sötsaker med en kopp mate?
Tortas fritas
KALEBASS
Kalebass är frukterna från flaskkurbits, en växt i familjen gurkväxter. Den får stora frukter som kan torkas och användas till olika saker, bland annat att dricka mate ur. Det går att odla den i Sverige, men den behöver förkultiveras inomhus och växa på en varm växtplats, gärna ett växthus.
YERBA MATE Ilex paraguariensis är en art i familjen järneksväxter.
I Sverige var dadlar länge julgodis. Än idag är det vid jultid som det säljs mest dadlar, men det finns också andra högtider då de är populära. Under ramadan är det stor efterfrågan, det är vanligt att bryta fastan varje kväll med tre dadlar och ett glas vatten eller mjölk.
Men dadlar ingår mer eller mindre vid alla islamiska högtider. Mawlid (3/11), firandet av profeten Muhammeds födelse, är inget undantag. I haditherna, de nedskrivna berättelserna om hur profeten levde, berättas hur profeten började varje dag med att äta sju dadlar. Han föredrog färska dadlar, men om det inte fanns var det torkade som gällde.
Sedan 2010 firas Kåldolmens dag på Karl XII:s dödsdag den 30 november. Enligt arrangörerna i föreningen Kåldolmens vänner är dagen en påminnelse om att svensk kultur har formats i samspel med omvärlden. Det sägs att kåldolmar kom till Sverige på 1700-talet, som en följd av Karl XII:s och arméns långa vistelse i Osmanska riket.
Dolma är turkiska som betyder ”fylld”. De vanligaste i Turkiet är vinbladsdolmar, även om det förekommer dolma gjorda med kålblad. Dolma kan komma i många olika varianter. Irakiska dolmar kan t ex vara fyllda paprikor, tomater, ja till och med urgröpta morötter!
I Cajsa Wargs berömda kokbok från 1765 finns ett recept på dolmar, det är det äldsta svenska receptet. I receptet används vinblad, men hon tipsade också om att den som inte hade tillgång till vinblad (de var dyra!) istället kunde använda förvällda kålblad.
Månfesten eller Midhöstfesten infaller i den kinesiska kalendern den femtonde dagen i den åttonde månaden, då fullmånen är rund och klar. Det är oftast i september men kan vara i början av oktober.
Cindy Kuos föräldrar kom till Sverige på sjuttiotalet och hennes familj firar inte på det mest traditionella sättet berättar hon:
– Månfesten är egentligen bara att du sitter med en månkaka som du skär upp i små bitar, en kopp te vid sidan och sitter och njuter av månskenet. Vi sitter inte och tittar på månen utan vi äter. Hur du vill fira är ju upp till dig själv. Men det är rätt trevligt att sätta sig ner och koppla av och ta en kopp te.
Månkakan är rund som fullmånen. Som mycket annat i kinesisk kultur, påpekar Cindy, är den runda formen viktig. Den visar på ett gott år som inte tar slut utan livet fortsätter.
– Inuti kakan kan du ha vad du känner för, rödbönpasta till exempel. Det ska alltid vara en äggula i den. Konsistensens är lite gummiaktig nästan, det låter inte så gott men det är gott. Vissa gör dem söta, med bönpasta. Det beror på vilken sort du vill göra. Det finns salta, vissa gillar ju att ha kött i dem. Mamma har gjort kakan själv förut och jag har tänkt att jag ska göra det, men de har en speciell form. Det ska alltid vara såna där mönster på. Man kan använda trämönster som man formar själv och trycker på smeten. Formar till den, fyller den och in med den i ugnen. Men det är ändå rätt komplicerat.
Midhöstfesten är den viktigaste kinesiska högtiden efter nyåret.
Text: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola
I slutet av 1500-talet slog sig en stor grupp finnar ned i Sverige, i huvudsak i Värmlands och Dalarnas skogar. Skogsfinnarna bevarade länge det finska språket, och ännu på 1960-talet fanns det människor som kunde tala värmlandsfinska. Skogsfinnarna satte, genom svedjebruket, prägel på landskapet omkring sig och de förde med sig finsk matkultur till det svenska samhället.
Jo Gröön Husmo, eller Pojansanan Juu som han heter enligt skogsfinsk namntradition, är en av alla värmlänningar som har skogsfinska rötter.
– Som barn på 1970-talet här i yttre Värmland, växte jag upp på mormors och farmors mattraditioner. Jag identifierar idag min barndomsmat som skogsfinsk/svensk/norsk.
Något som förknippas med skogsfinsk matkultur är nävgröten, motti, som skogsfinnarna förde med sig från östra Finland.
– Väldigt många värmlänningar (jag också) åker till hembygdsgårdar på sommaren och äter motti & fläsk. Själv lagar jag nog aldrig den rätten, men jag använder motti ganska ofta på andra sätt. Blandar en sylt med kall motti kallas det hillo i våra trakter, vilket i Finland betyder sylt. Vidare kan t ex fisk och fiskbuljong användas till motti. Jag ser inga regler runt motti.
Nävgrötens dag firas 10 september.
Karhu-Juhas nävgrötsrecept
5 portioner
500 g skrädmjöl 6 dl vatten 1 tsk salt
Koka upp vatten och salt. Lägg försiktig ner mjölet ovanpå vattnet och låt det ångkoka under lock, ca 45 minuter. Lyft därefter på locket och vänd varsamt ner mjölet med en sked, det bildas då små fasta klumpar, det är detta som är motti. Servera med de tillbehör som du tycker bäst om.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 