Odlingssäsongen inleds med tomatfilm

Fredag 6 mars bjuder Mångkulturella almanackan in till filmvisning och fröbyte! Mat och odling är ju vårt tema 2020.

Se filmen When tomatoes met Wagner. Den handlar om en grupp människor i en liten utdöende by i Grekland som börjar odla tomater av frön som funnits i byns ägor i hundratals år. För att tomaterna ska må bra och växa sig frodiga spelas Wagner för dem. Det är en varm och bitterljuv berättelse om att både tänka nytt och bevara traditioner.

Filmvisningen ingår i Tempo dokumentärfestival som pågår den veckan. Fri entré. Ingen biljettbokning, bara att dyka upp.

Se trailer:

Ta gärna med fröer, efter filmvisningen blir det fröbyte! Nu är det ju snart tid att börja så tomater och annat inne inför odlingssäsongen.

Det kommer också att finnas ett litet blad med mumsiga tomatrecept att ta med hem.

Tavernan är öppen för den som är sugen, de serverar vegetariska rätter med extra mycket tomater den dagen, och det går att ta ett glas vin eller öl om en så vill.

Var: Hörsalen, Mångkulturellt centrum

När: Fredagen den 6:e mars från kl. 18.00 med filmvisning kl. 19.00

https://mkcentrum.se/kalender/

Mullor och piroger

Islam har en lång historia på Åland. Vid mitten av 1800-talet hölls islamiska gudstjänster, 150 år innan Sverige fick sin första islamiska församling. De första muslimerna på Åland var ryska soldater, placerade på Bomarsunds fästning i Sund kommun. De flesta var tatarer.

Det fanns också judar bland soldaterna. Det är därför som det finns både en judisk och en muslimsk begravningsplats på Prästö vid Bomarsund.

Den 14 oktober 1917 fick Åland besök av den kände tatariska imamen Musa Carullah Bigi. Han skulle hålla gudstjänst med de muslimska soldaterna, som då var mellan 100 och 200, majoriteten tatarer. Tatarer brukar vid festliga tillfällen bjuda på en pirog, kallad pärämäts. De har spridits i Finland av de finländska tatarerna. Det är inte otänkbart att det 1917 vid imamens besök på Åland bjöds på just pärämäts.

 

Pärämäts

Pärämäts är en rund, friterad pirog med en liten öppning på ovansidan. Fyllningen är antingen köttfärs eller potatismos. Den brukar serveras med saltgurka, rödbetor och smetana. När den säljs som snabbmat i Tammerfors och Vasa i Finland är det många som äter den med stark senap.

Finländska tatarer i Finland och Sverige

De finländska tatarerna är en av Finlands sju “inhemska minoriteter” (motsvarar ungefär de “nationella minoriterna” i Sverige). En del finländska tatarer kom till Sverige redan på 1940-talet som flyktingar undan de finländska krigen. De finländska tatarerna var delaktiga i att grunda Sveriges första islamiska församling 1948. Den tatariska församlingen höll under 1950-talet eid-middagar i Konserthuset i Stockholm. Vad som bjöds på då vet vi inte, men det är mycket möjligt att där bjöds på en och annan pärämäts!

 

Halva betyder sött

Halw (حلو‎) betyder sött på arabiska. Ur det ordet har sötsaken halva (eller helva) fått sitt namn. Halva tros ha ursprung i Indien och spreds till arabisktalande områden där den fick sitt nuvarande namn. Det första nedskrivna receptet på halva är från 1200-talet på arabiska.

Halva görs oftast på tahini dvs. sesampasta. Den kan vara smaksatt med pistage, choklad, vanilj eller russin. Det finns också halva som är gjord på andra sätt, t.ex. med vetemjöl.

Med islam spreds halvan över världen och finns idag i de flesta områden med muslimsk befolkning, men också i Grekland (där äts den bland annat under påskfastan), Östeuropa och Ryssland. Via Ryssland kom den till Finland under tidigt 1800-tal. Det är ofta via jiddisch som ordet har spridits i Europa.

Det finns också en iransk variant som kan vara smaksatt med rosvatten och saffran.

Halva månaden på ett uppslag, och den andra halvan på nästa. I år provar vi det upplägget och hoppas det funkar bra. Ett sött nytt år!

Memmans resa

Memma, eller mämmi som den heter på finska, är en finsk klassisk påskdessert, gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Exakt när finnarna började äta memma är okänt, men troligtvis började memmans resa hos persisktalande folkslag, som sedan förde den med sig till Ryssland. Därifrån kom den till Finland, där den kom att bli älskad och få ett nytt namn, och kanhända lite andra ingredienser. Och nu har cirkeln slutits eftersom iranierna i Finland och Sverige har upptäckt att memma nästan är identisk med samanu, en rätt som spelar en viktig roll i det traditionella firandet av Nouroz-firandet..

För på haft sin-bordet som dukas fram inför Nouroz ska det enligt traditionen finnas sju saker från naturen som börjar på ”s”. Som sib (äpple), serke (vinäger), sabze (vetegroddar), sombol (hyacint), somagh (mald, torkad syrlig krydda), sir (vitlök), och så förstås, samanu. Haft betyder 7 (sju) och ”sin” är namnet på bokstaven ﺲ som finns i det persiska alfabetet och motsvarar bokstaven ”s” i det latinska alfabetet.

Maria Masoomi är jämställdhets- och integrationskonsult och har dessutom bra koll på mat.

Hur hamnade memman på haft sin-bordet?
– Det är en intressant historia, barn och tonåringar är kanske inte så förtjusta i memma, men det är ett måste på haft sin-bordet. När jag kom till Sverige var det jättesvårt att få tag i samanu. Då upptäckte vi att finländare ju äter memma till påsk, något som är mycket likt samanu, och dessutom ungefär vid samma tid på året som iranier traditionellt äter samanu. Därför var det många iranier som köpte och än idag köper den finska varianten.

Memma
Memma (bild Wikipedia)
samanu
Samanu (bild Wikipedia)

Två nyår varje vinter

Nu, från den 5 februari 2019, blir det nytt kinesiskt år. Vi går in i Grisens år som är det tolfte och sista året i den kinesiska årscykeln. Sedan börjar det om igen från Råttan. Människor födda i Grisens år är enligt kinesisk astrologi hjälpsamma och tror först och främst gott om andra.

det kinesiska tecknet för gris
Det kinesiska tecknet för gris

Den kinesiska kalendern fick sin utformning under Handynastin (som var 200 år före och efter Kristi födelse).  Den kinesiska kalendern, eller varianter av den, används även i Korea, Vietnam, Thailand och Japan. Nyår firas där samtidigt.

– Det var svårt att förstå när jag var liten att det blev nyår igen en månad senare, säger Diana Wong, som firar två nyår varje vinter, det som är 1 januari och så det kinesiska som kommer någon gång i februari.

Dianas föräldrar kommer från Hongkong. Hennes pappa reste till Europa på 80-talet. Han kom till Sverige och Dalarna ett år som var Hästens år. Han blev väldigt förtjust i dalahästar och har nu en stor samling. Så kom det sig att han stannade i Dalarna och slog sig ner i Borlänge. Numera bor de söder om Stockholm.

Nyåret pågår under några veckor. Det finns olika saker som ska göras på bestämda dagar och olika maträtter som ska tillagas och ätas. Diana berättar om nyårsmaten och hur den kopplas till olika rim och talesätt. Det ska finnas 9, 12 eller 24 rätter som har betydelse för kommande år. Päron, t.ex. heter lei som också betyder tur, därför är päron viktigt att ha med. Ett talesätt är ”Så livlig som sallad”. Därför måste finnas något grönt på bordet. Då blir vi pigga och livliga nästa år.

– Vi har ingen släkt här så jag har också alltid varit lite bitter när det gäller nyår. När man är liten får man ett litet rött kuvert (med pengar i) om man knackar på hos någon som är gift och säger något trevligt. ”Säj nåt bra – få en gåva” liksom. Men jag hade inga att knacka på hos.

I kinesiska hem står under nyåret askar med godis, nötter, kakor och torkad frukt framme tillsammans med te och blommor.

– Min finaste ask är dekorerad med Lyckokatten, berättar Diana som själv är kattägare. Det finns en historia om varför katten inte finns med i den kinesiska zodiaken. Min morfar har berättat den för mig: Gudarna kallade samman alla djuren. Men katten var lat och låg som vanligt och sov och kom inte. Gudarna såg att råttan var på plats. Det kunde den vara eftersom katten inte kommit. Därför har råttan ett år, men katten inget, trots att den är ett populärt djur i Kina.

katt

Julmys för alla

– För mig är julen gemenskap, familj, god mat och mycket mys. Vi kollar på film, hela familjen samlas, lagar mat och bakar ihop.

Khanda, som är kurd från Irak, har firat jul sedan hon kom till Sverige med sin familj för ungefär 18 år sedan. Hennes föräldrar började med det för att det skulle vara roligt för barnen och för att de inte skulle känna sig utanför när det pratades om jul i skolan. Här är det hennes kristna kurskamrat, Rozlin, som intervjuar Khanda.

– Sen har det bara vuxit med oss och nu när vi är äldre så är det mer vi som tar tag i det. Pappa handlar maten medan mamma lagar den, och vi köper julklappar till barnen, pyntar granen. I år var första gången vi bakade pepparkakshus, jag och mina systrar.

Rozlin undrade mycket över hur det kan gå att fira jul som icke-kristen:

– Så ni firar inte ”julen” under nyår som mina andra muslimska kompisar gör, utan ni firar den tillsammans med andra kristna den 24 december?

– Just det, vi firar den tjugofjärde som det görs här i Sverige. Vi brukar gå genom ”varför man firar jul’’ och ’’när kommer jultomten’’. Vi har många gånger suttit och googlat för att kunna svara på de här frågorna. Men det viktigaste för oss kring jul är att vi kommer varandra nära i familjen. Vi firar liksom hellre jul än Eid som är en muslimsk tradition. För under julen får man en känsla av att allt runt om kring är involverat i julen, det är pynt överallt och så. Men vi får inte samma känsla för Eid eftersom det inte är lika synligt i samhället.


Det här är december månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.

Texten är skriven av Rozlin Elias som en del av studier i etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Lugnt utan högtider

Helger och högtider. Tro och traditioner. Vill alla hålla på så?

Nej, inte alla.

– För mig finns det ingen dag under året som är mer speciell än någon annan. Min enda tradition är demokrati, säger Luis Salas som inte vill vara med på några som helst helger.

– Jag firar inte, det är bara så enkelt. Det händer att jag äter rester av julmaten hemma hos vänner och det är väl bra. Då kan jag hjälpa dem att bli av med sådant de hunnit tröttna på att äta. Men i övrigt är jag fri att tänka på och göra sådant som jag tycker är viktigt.

November är en mörk månad, särskilt om inte snön kommit. Mörker och tystnad, stillhet och ro. En bra tid för återhämtning? I november finns en dag som kallas ”Köpfria dagen”. I år är den 23 november. Vid den tiden börjar många handla saker inför julen, andra vill markera just att det är onödigt att köpa saker hela tiden. För klimatets skull måste världen producera mindre varor och alltså också köpa färre.

En del vill alltså inte fira, samtidigt finns det också människor som gärna vill fira, men inte vet med vem. De vill inte vara ensamma på högtiderna. Vissa högtider kan vara svårare än andra. Då kan vi andra hjälpa till. Kanske skicka kort eller e-post. Komma med en kaka eller blomma som en överraskning?


Det här är november månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.

Varm apelsinsaft på älgjakten

Det är många som ser fram mot älgjakten. Semesterdagar tas ut. Folk som flyttat till städer reser tillbaka för att vara med om jakten. Den är en viktig del av hösten i Sverige. Suzette Johansson som nu jagar med Skirö jaktlag i Småland har varit med i skogen sedan hon var liten.

När var du första gången med på en jakt?

– När jag var 7–8 år började jag vara med just under styckningen av älgarna. Man behövde inte vara så lugn och tyst där så det var bra introduktion. När jag var 11–12 började jag vara med i skogen. Då hade jag ansvar för jaktradion och meddelade pappa vad gubbarna på radion sa.

Vad brukade ni ha för matsäck med er ut?

– Skogaholmsmackor med stekta ägg och varm apelsinsaft! Vid återsamlingen grillas det korv, kyckling eller kall Joffe (Kebabpizza)! Detta är helt klart mitt favoritmoment under hela jakten. Man samlas kring öppen eld för att utvärdera förmiddagens jakt och lägga upp nästa pass- och drevplanering och gubbarna berättar gamla jakthistorier så skratten bubblar genom skäggen på dom.

Är det inte svårt att vara tyst så länge på passet?

– Man behöver inte vara tyst, man kan viska! Det är en av mina favoritdelar av jakten, att sitta på pass med pappa och viska i flera timmar, bara han och jag, om stort och smått.

Är det hemskt att se älgen dö?

– Får jägaren en bra träff så är den död på några sekunder, de tar oftast några steg och lägger sig sedan ner och ser mest ut att somna. Man ser inget blod och de faller ofta lugnt.

Älgjakten börjar i september i norra Sverige och i oktober i södra.


Det här är oktober månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Hur ser en romsk påsk ut?

Vi talade med Domino Kai, en mångsysslare som arbetat med romska rättighetsfrågor sedan 1991 samt med frågor som rör övriga av Sveriges nationella minoriteter.
Domino är född i Finland men flyttade till Sverige redan som ettåring med sin familj. Sedan 2008 har han varit inblandad i dialoggrupper, arbetat som mediepedagog, fungerat som sakkunnig, deltagit i projektarbeten som rör romska frågor på UR. Han hörs som berättarröst i ett flertal barnprogram, både på finska och på romani. Han har dessutom hunnit med att skriva två böcker, Romska röster (2015) och Miritza och Sebastian(2010). Dessutom bidrog han med ett kapitel i antologin Finnjävlar (2016) där han bland annat beskriver hur det är att vara både sverigefinsk, svensk och rom.

IMG_0003.jpg

Foto: Mirelle Gyllenbäck

Vad gör du just nu?
-Just nu konsultar jag för Europaparlamentet, och då för gruppledaren Bodil Valero och svenska Miljöpartiet. Det är sådant som rör minoritetsfrågor, rasism och diskriminering kopplat till mänskliga rättigheter. Sen augusti/september 2017 är Domino dessutom enhetschef för Göteborgs stad där han arbetar med att bygga upp ett romskt center, Romano Center i Väst.

Vad innebär ett romskt center?
-Romano Center i Väst har ett tudelat uppdrag. Det ena är att hjälpa, råda samt tipsa den romska målgruppen inom rätten till sina mänskliga rättigheter på olika sätt. Det andra är att belysa och vara rådgivande gentemot tjänstepersoner och kommunala myndigheter om vad som gäller enligt nationella minoritetspolitiken genom utbildningspaket som anpassas efter verksamheter samt en del önskemål inom området. -Det är en väldigt stor utmaning och samtidigt en fantastisk möjlighet att komma bort från projekttänket som ju tyvärr ofta är det som varit det rådande när det gäller romska frågor, och istället få möjligheten till att planera mer långsiktigt. Det är A och O om vi ska skjuta fram positionerna när det gäller romers livsförbättringar på sikt i Göteborg och Västra Götalands län.

Nu är det påsk! På vilket sätt firar romer påsk?
-Om vi tar finska romer så firar man nog på många sätt ganska likt finnar. Att ha befunnit sig inom breddgrader i Finland sedan regenten innan Gustav Vasa började tvinga romer från denna sida av dåvarande riket till den östra sedan början av 1500-talet, det är klart att landets utveckling och val inom religionen även influerat romer och andra minoriteter som befunnit sig där i århundraden. Det är mycket kring det religiösa och med historien kring Jesus under påsken. Romer samlas gärna kring Jesus. Man har varit mycket mer djupare religiös i Finland än i Sverige, många måsten enligt gamla testamentet, tänker jag. Jag själv är uppvuxen i nära relation till Pingstkyrkan, och i Finland finns det ju laestadierna och många andra religiösa grupper. I den finska kulturen har denna religiositet gett avtryck även bland de som inte är med i dessa grupper. Så det finns en stor respekt inför påsken, man dricker inte alkohol, man festar inte, och så är det även om du inte är troende, påsken är ju en av de största kristna helgerna. Många finska romer är frikyrkliga. Man har nog passat in bättre i frikyrkorna tror jag. Man har inte behövt kunna latin eller rutiner som en del läror har sedan tidigare, man har bara prisat Gud, och det har man fått göra på sitt egna sätt. Sen måste vi komma ihåg att det var väldigt sent ända in på 1900-talet innan romer fick tillgång till att komma in i kyrkorna överhuvudtaget. Men det är klart att det skett en förändring även här bland yngre generationer, jag ser inte utveckling som något fel utan tvärtom om bara respekten för individers val finns med i bilden.

Äter man någon speciell mat under påsk?
-De finska romernas påskmat är nog väldigt likt det finska påskbordet, men man kan nog nämna lax och köttgrytor och olika rätter baserade på rotfrukter, en del släkten har även olika soppor som start på påskmaten, samt fantastiska memma med vispgrädde och strösocker. Sen finns de karelska pirogerna alltid med året runt med äggsmör på, de är helt makalöst goda. Det är typisk mat som vi äter under påsken.

Hur ser det ut bland andra romska grupper?
-Om vi tar utomnordiska romska grupper till exempel, som kommer från länder där katolska kyrkan har stor påverkan, då är det den typen av påsk, oftast vit fisk och grönsaker under påskafton eller påskdagen. Hur romer firar påsk beror ofta på vilken grupp man tillhör och varifrån man kommer.

Baxt, zor ta sastibe! – Lycka, kraft och hälsa! Latšo Patradi! – Glad Påsk

Semlans förvandling

Varje år på fettisdagen köar människor runtom i hela landet utanför bagerierna. Semlan – en vetebulle med vispgrädde och mandelmassa – blev vanlig under 1900-talets början. Nuförtiden säljs semlorna från och med annandag jul och fram till påsk (det finns till och med Sommarsemlor på sina ställen), men så har det inte alltid sett ut.

Eva som är i 65-årsåldern och uppväxt i Stockholm berättar:

– Det var ju nästan en skam att gå och köpa semlor om det inte var just semmeldagen, vilket gjorde det hela mer intressant. När jag var liten var semlan en efterrätt. En gång om året fick vi hetvägg efter middagen, men mer spännande än så var det inte. Idag förknippar jag semlan mer med fika och kaffe.

Idag äter vi svenskar runt fem miljoner semlor på semmeldagen. Semlan är ett av Sveriges populäraste bakverk. Det har nästan blivit en tävling mellan olika bagerier att skapa den mest unika semlan. Det är vanligt att man säljer flera olika sorters semlor, vissa är fyllda med chokladkräm eller vaniljkräm istället för mandelmassa. När Tössebageriet i Stockholm år 2015 lanserade semmelwrapen blev den så populär att kön till bageriet sträckte sig långt ut på gatan.

Fakta om fastan

Fettisdagen inleder påskfastan, årets största fasta i kristendomen. Den avslutas på påskafton. På söndagarna bryts fastan. Det är fortfarande fastetid men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan. Fastan handlar om att få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare Gud.


Det här är mars månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.

Texten är skriven av Tove Lindgren som en del av studier i etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).