Dopp i kopp med färskpotatis

Dopp i kopp är en maträtt som ofta görs i Tornedalen så här års. Den består av färsk, kokt potatis, helst mandelpotatis, och smält smör med hackad lök i. Det är vanligt med någon typ av fisk som tillbehör. Marianne och KG Söderholm brukade ha Dopp i kopp på menyn när de drev Seskarö Värdshus och behövde ofta instruera gäster från sydligare delar av landet hur rätten skulle ätas. Smörsåsen serveras i små koppar där man doppar ner sin potatis.

Dopp i kopp-premiären sammanfaller traditionellt med höbärgningen i Tornedalen. Då är den tidiga potatisen tillräckligt stor för att börja ätas. Eftersom mandelpotatisen, Tornedalens favorit, växer långsamt, får runda mer snabbväxande potatissorter användas till sommarens första dopp.

Marianne som ätit dopp i kopp sedan barndomen i nedre Tornedalen berättar ”I smörsåsen hällde vi i lite av potatisspadet, det drygade ut såsen och gav den lite sälta. I slutet av måltiden var jag noggrann med att fånga upp allt av den goda smörsåsen. Det bästa tricket var att mosa ner potatisen i koppen för att ta till vara allt. Det hände också att jag tog knäckebröd och blötte det i smörsåsen. Än i dag har jag en kaffekopp utan öra i skåpet. När min dotter såg den utbrast hon ”Men mamma vad ska du med den till, den är ju trasig”, men den är bra att ha till Dopp i kopp. Jag är van från förr att ta till vara på allt som går att använda på något sätt.”

KG växte upp i en fiskarfamilj på Seskarö i Haparanda skärgård. ”Tidigt fick jag vara med och laga mat till fiskarlaget. Vi åt ofta Dopp i kopp och eftersom vi hade gott om fisk ingick alltid fisk, oftast kokt, när vi åt Dopp i kopp. Och vi hällde i lite av fiskspadet i såsen för att få sälta och dryga ut den.”

Grundrecept

Kokt potatis

Smält smör med hackad lök som serveras i kopp.

Receptet kan varieras med till exempel dill, gräslök och potatisspad i smörsåsen. Du kan också prova att doppa en morot eller någon annan trevlig färsk eller kokt grönsak i smörsåsen.

Kär maträtt har många namn

Här är några mer eller mindre vanliga namn för dopp i kopp på meänkieli: kuppisoosi, kuppikaste , kastepottu, kastiainen, toppikoppi, voikuppi, pottuvoi.

 

Andra bra Dopp i kopp-ord: kopp=kuppi, smör=voi, potatis=pottu

Fatoush – sallad från Mellanöstern

Nu i juli finns det mycket att skörda på kolonilotter och i trädgårdar. Det här receptet fick vi av en odlare i föreningen Lilla Rinkeby Fritidsträdgårdar i Stockholm.

Fatoush är en salladsrätt från Mellanöstern. 

Det speciella med fatoush är att den är ett bra sätt att tillvara lite gammalt bröd (pita eller annat): fritera det eller baka i ugnen tills det får fin färg, bryt det i bitar och garnera salladen med det.

Khas = sallat

Khayar = gurka

Bendura = tomat

Baqla = portlak

Basl = gul lök

Khubz maqly = friterat bröd

 

Odla gröna blad

Nu är det dags att odla gröna blad. Listan med blad, som Em skrev under Orten odlars festival i Tensta 2019, finns med på juni-uppslaget i Mångkulturella almanackan 2020.

Em skriver
Em skriver lista

På listan står namnet på thai för följande växter: Koriander, Holy Basil, Lång koriander, Vattenspenat, Salladskål, Amarant, Kål och Sweet Basil.

almanackan med blad omkring

Mat är möten

Mat är möten. Den är isbrytaren, säger Aziza Radhi på Studieförbundet Bildas Familjekompis i Örebro. Där möts nyanlända familjer och etablerade svenska familjer vid middagsbordet.

Intervjun gjordes sommaren 2019. Nu under coronapandemin sker mötena i första hand utomhus och med färre personer närvarande.

– Vi bjuder in till fredagsmiddag en gång per månad i våra lokaler i Oxhagen. Då är det festligt ordnat med ballonger och en fantastiskt god middag. Maten vi bjuder på är oftast orientalisk, en dam i området, Fatma Dag, lagar maten, så den är rykande varm och nylagad. (Senare på sommaren gör Fatma Dag ofta kurdiska dolma på mangold som är odlad i Oxhagen av deltagare i en annan av Bildas verksamheter. Läs mer om mangold här!)

mangolddolmar
Mangolddolmar

Familjerna träffas minst två gånger till. Oftast hemma hos varandra och då äter de också tillsammans. Men de kan också gå till lekparken eller gå och bada tillsammans.

– Hela familjen är med. Vi kan matcha familjer, t.ex. en ensamstående förälder kanske vill träffa några äldre som har utflugna barn och gärna vill vara barnvakt. Så det är inte mamma-pappa-barn-familjer bara, så ser inte samhället ut, säger Aziza. Alla är välkomna.

Idag finns Familjekompis i Örebro, Arboga, Hällefors, Lindesberg, Lekeberg och Karlskoga

Mangold i trädgården

Mangold är en mycket gammal växt i köksträdgården och odlades redan under antiken. Man har hittat fröer av mangold i medeltida klosterträdgårdar, troligen odlades vid samma tid mangold även i städernas kålgårdar, på bondgårdar och i de medeltida fästningarnas odlingar.

Mangold är lättodlad. Den ger en pålitlig skörd långt in på hösten, och eftersom den är tvåårig även tidigt nästa vår. Det går bra att så mangold nu i juni.

mangold
Mangold

 

Historien om den eviga spenaten

Åren kring första världskriget (1914–1918), lanserades mangold som en pålitlig grönsak som ger stor skörd under lång tid. Den odlades på vintern under glas i drivbänkar. Det var stort att under brinnande krig kunna skörda bladgrönt mitt i vintern. En av dessa mangoldsorter döptes i Storbritannien till perpetual spinach, på svenska evig spenat. Just denna sort är något sprödare än vanlig mangold. Frön till den finns att köpa i dag under namnet stjärnmangold.

Text Ulrika Flodin Furås

Familjegemenskap på Eid-el-fitr

Sara Ali bor i Laxå. Här berättar hon för Paliz Askari om sin favorithögtid Eid-al-fitr.

– Efter att ha fastat i en månad är det äntligen dags för Eid al-fitr, säger Sara Ali som har kurdiskt och arabiskt ursprung.

Dagen innan Eid börjar alla familjer i släkten förberedelserna inför firandet. Saras pappa och mina farbröder åker runt i Stockholm till slaktare och matbutiker för att köpa hem det bästa köttet och råvarorna.

På Eid-dagen går Sara, hennes mamma och systrar går upp ungefär klockan sex på morgonen och börjar laga mat. Ris ska kokas, kött och kyckling ska stekas, såser och sallader ska göras.

– Det är lite speciellt att laga mat så tidigt på morgonen. Under Eid är vår frukost inte ägg, mackor eller yoghurt, efter en månad av fastande börjar vi direkt med en riktig måltid tidigt på morgonen. I vår familj sköter kvinnorna matlagningen, säger hon. Men det är främst för att mina bröder inte lagar mat på det sättet mamma vill. Medan vi lagar maten vaknar männen, klär sig fint i kostym, ordnar dukningen samt pyntar hemmet med fina dekorationer som vi tar fram speciellt under Eid. Innan maten är klar brukar pappa alltid gå till blomsterbutiken längre ner på gatan och köpa en stor bukett rosor. Det är en tradition han själv har skapat. Buketten ställs på bordet i vardagsrummet, berättar Sara. Sedan är det vår tur att göra oss fina. Mina farbröder och deras familjer kommer över på morgonen med mat som de också lagat, så sitter vi alla på morgonen, äter och skrattar åt gamla historier som min pappa berättar.

Vad händer resten av dagen och vad är din favoritdel av firandet?

– Vi fortsätter i princip att äta hela dagen, säger hon och skrattar. Vi äter kurdiska och arabiska bakelser, baklawa, daheena, kunafe och bi haleeb . Det tar aldrig slut, vi äter från morgon till kväll. Min favoritdel av hela Eid firandet är dock den gemensamma bönen. Vi flyttar bort bord och soffor så att alla ska få plats att be tillsammans i vardagsrummet. Min äldsta farbror leder bönen. Hans röst är så behaglig att lyssna på och det blir så fin stämning. Vi tackar Gud för allt vi har, familjen, vänner, vår hälsa, och när bönen är klar brukar vi ha som familjetradition att reflektera över Ramadanmånaden. Vi berättar om roliga händelser som skett under månaden och vi önskar varandra lycka till inför nästa Ramadan, berättar hon.

 

Hur avslutar ni ert Eidfirande?

– Efter att ha ätit all mat försöker vi varva ner lite innan läggdags. Vi dricker te och kollar på gamla syriska filmer som min pappa älskar och tvingar familjen att se. Vi är mycket för personliga familjetraditioner – som de röda rosorna och de syriska filmerna – men den viktigaste delen är den gemensamma bönen.

 

Vad skiljer er familjs typ av firande från andras?

– Vanligtvis brukar man åka till moskén och utföra bönen, men eftersom vi inte har någon moské i närheten ber vi hemma istället. Och hos oss är det viktigt att ha kul tillsammans. Vi har inte riktigt några traditioner som de äldre generationerna brukade ha – då till exempel min mormor brukade laga mat till fattiga i hennes by under Eid. Jag vet att vissa av mina vänner brukar vara hela dagen i moskén med människor av alla etniciteter, medan vi är hemma hela dagen med familjen.

 

Paliz Askari

 

Paliz Askari studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

 

 

Utflykt med Seyran

Seyran är ett kurdiskt flicknamn med en trevlig betydelse: Det betyder utflykt!

seyran

Nu börjar det bli utflyktsväder. Finns det mysigare plats att äta på än ute i det fria? När det går att ta med matsäck eller fika till en park eller någonstans i naturen, då har våren verkligen kommit. En sådan utflykt kallas ibland picknick. Det ordet kommer från franskan och har lånats till många språk.

picknick

Totalt 27 kvinnor i Sverige har Seyran som förnamn (2019-12-31). Här är sökningen hos SCB. Du kan söka hur många som har ett visst namn, till exempel ditt eget!

Plocka blad

Nu på våren växer gröna blad vilt på marken överallt. Soma Khaledi Jonasson berättar hur de kan användas.

– Ja, vi plockar en hel del växter, främst till sallader. Det är inte sallader med dressing, kryddor eller olja, utan vi sköljer dem och äter dem som de är. Det blir godare och fräschare så, när den övriga maten på tallriken är rätt tung och innehåller mycket fett.

Växter som många kurder plockar i Sverige är shing (haverrot) och kirskål.

kirskål

–Man tar det man har. Och såklart gräslök och rädisor med blasten. Apropå att ta det man har, säger Soma.  Det kurdiska köket ser ju olika ut beroende på vilken del av Kurdistan man befinner sig i. Här i Sverige har maten, efter 40 år, anpassats efter och inspirerats av svenska råvaror och matkultur. En rolig grej är knäckebröd som används till bnkr, det är den knapriga risbotten som man lagar genom att lägga något bröd i botten av kastrullen när man ångkokar ris. Samma risbotten görs annars med potatis, eller pitabröd. När mina föräldrar kom till Sverige var det inte lika lätt att komma över pitabröd. Någon kom på att det norrländska tunnbrödet påminde om det kurdiska tunnbrödet. Det mjuka innehöll en del socker, men det hårda norrländska tunnbrödet kunde man fukta med lite vatten, så blev det mjukt.

Släck törsten med lakrits

Det finns drycker som nästan bara dricks under ramadan. Precis som Sverige har julmusten som knappt existerar någon annanstans, har olika länder sina ramadandrycker.

En populär dryck som finns att köpa i Sverige i välsorterade matbutiker under ramadan är Qamar al-Din, en söt och gul aprikosdryck. För den som uppskattar något mindre sött finns Erq al-sous, en svart dryck gjord på lakritsrot. I Mellanöstern och delar av Nordafrika säljs dryckerna i gatustånd ur saftblandare. Det förekommer också i Sverige, bland annat i Skärholmen.

Lakritsdryck kan förstås drickas året om, och den är inte speciellt svår att göra själv.

 

Lakritspulver

Gör Erq al-sous – Egyptisk lakritsdryck

4 liter vatten
5 dl lakritsrotpulver. Pulvret finns i affärer som säljer livsmedel från Mellanöstern, men även i vissa hälsokostbutiker.

Koka upp vattnet. Rör ner lakritsrotspulvret i det kokande vattnet. Socker kan tillsättas efter tycke, många föredrar den naturliga sötman som finns i lakritsroten. Stäng av plattan och låt stå i minst 3 timmar, gärna längre. Sila sedan av och häll upp på flaska. Kyl drycken, servera gärna med is.

Kulitjer är höga påskkakor

Den ryska påsk-kakan påminner om stora cupcakes. För den som provat italiensk panettone är konsistensen och formen bekant. I sociala medier har det blivit som en tävling kring påsk om vem som gör de vackraste kakorna. Kakan ska vara lyxig efter den långa påskfastan.
Kulitjerna bakas tidigt på skärtorsdagen. På långfredagen tar man dem till kyrkan där de välsignas av prästen. På påskdagen går många på besök till släkt och vänner och överallt lämnar gästen en kulitj. Samtidigt får hen en i gengåva. Som tur är håller de sig i många dagar, och om de blir torra går det bra att göra skorpor av dem.

Kulitj är höga och cylinderformade. I alla fall de ryska. Det kan vara klurigt att få tag i formar, konservburkar utan plast på insidan går bra.
Sirpa Humalisto är botkyrkabo och sverigefinne, hon tillhör den karelska minoriteten som traditionellt tillhör ryska kyrkan.

– Min mor lärde mig visserligen hur man gör kulitj, så någon fingerkänsla har jag för det. Men jag måste ändå slå upp receptet. Nu för tiden gör jag det inte varje påsk, men om vi är hemma över påsk då hör det till att jag bakar kulitj .

 

Sirpas kulitjrecept

För två bröd  

Ingredienser      
0,5 liter handvarm mjölk
50 gram jäst
ca 900 gram lantvetemjöl
2 teskedar salt
4 ägg
3 ägg
200 gram smör eller margarin
1 tesked saffran
1 deciliter russin
(suckat, kardemumma)

Redskap: Måttserie, 2 skålar, kniv, handduk, visp, pensel.

Tillagning
Blanda mjölken, jästen, äggulorna och hälften av mjölet. Låt degen jäsa.
Tillsätt de övriga ingredienserna, saffranet uppblandat i lite varmt vatten och äggvitorna vispade till hårt skum.
Låt degen jäsa långsamt och gör sedan två stora, runda, limpor. Tillsätt så mycket mjöl som behövs för utbakningen.

Det är vanligt att man gör ett ”XB” av degen och lägger på varje bröd. (XB står för Христос воскрес, Kristus uppstår, på ryska) Pensla med uppvispat ägg.

Grädda de jästa kulitjerna i 200 grader i cirka 25 minuter. Strö pudersocker på bröden när de har svalnat. Kulitj skärs i bitar innan den serveras och pascha läggs på bitarna. Servera te eller kaffe till.

 

Här finns en (lång!) Youtubefilm om hur det går till att baka kulitjer!