Värmländsk motti

I slutet av 1500-talet slog sig en stor grupp finnar ned i Sverige, i huvudsak i Värmlands och Dalarnas skogar. Skogsfinnarna bevarade länge det finska språket, och ännu på 1960-talet fanns det människor som kunde tala värmlandsfinska. Skogsfinnarna satte, genom svedjebruket, prägel på landskapet omkring sig och de förde med sig finsk matkultur till det svenska samhället.

Jo Gröön Husmo, eller Pojansanan Juu som han heter enligt skogsfinsk namntradition, är en av alla värmlänningar som har skogsfinska rötter.

– Som barn på 1970-talet här i yttre Värmland, växte jag upp på mormors och farmors mattraditioner. Jag identifierar idag min barndomsmat som skogsfinsk/svensk/norsk.

Något som förknippas med skogsfinsk matkultur är nävgröten, motti, som skogsfinnarna förde med sig från östra Finland.

– Väldigt många värmlänningar (jag också) åker till hembygdsgårdar på sommaren och äter motti & fläsk. Själv lagar jag nog aldrig den rätten, men jag använder motti ganska ofta på andra sätt. Blandar en sylt med kall motti kallas det hillo i våra trakter, vilket i Finland betyder sylt. Vidare kan t ex fisk och fiskbuljong användas till motti. Jag ser inga regler runt motti.

Nävgrötens dag firas 10 september.

Karhu-Juhas nävgrötsrecept

5 portioner

500 g skrädmjöl
6 dl vatten
1 tsk salt 

Koka upp vatten och salt. Lägg försiktig ner mjölet ovanpå vattnet och låt det ångkoka under lock, ca 45 minuter. Lyft därefter på locket och vänd varsamt ner mjölet med en sked, det bildas då små fasta klumpar, det är detta som är motti. Servera med de tillbehör som du tycker bäst om.

Motti med fläsk och lingon. Bild Wikipedia.

Vitlök och koriander gamla bekanta

Nu dignar trädgårdar och odlingslotter av mogna grönsaker och bär. Och på böndernas fält mognar säden. Det är en riktig skördetid. En del växter har en mycket längre historia i Norden än många av oss vet. Läs om två av dem här.

I lämningar från vikingarnas köksträdgårdar från 800- och 900 talet har man funnit fröer och växtdelar från kryddväxter som koriander och vitlök. Vikingarna var jordbrukare och handelsmän, de som bodde i Mälardalen handlade i det som är dagens Ryssland och Turkiet. Troligen fick de med sig vitlök, koriander hem från sina resor. Kanske kommer också många av vikingarnas köksväxter från via kontakter med de nordeuropeiska länder som var ockuperade av romarna, som bland annat odlade mangold, koriander och vitlök.

I de medeltida städernas bakgårdar och kålgårdar (dåtidens namn för odlingslotter i stan) odlades många grönsaker, som man ofta tror introducerades mycket senare i Sverige.

Traditionellt brukar man säga att många av våra grönsaker introducerades av klostren, men i dag har arkeologer alltså funnit att vitlök och koriander odlades redan innan klostren etablerades i Sverige.

I bevarade växtlistor från herrgårdar, gods och slott kan man läsa att växter som melon, endiv och anis odlades redan på 1500-talet i Sverige. Från 1720-talet och framåt finns frökataloger bevarade, i dessa kan man läsa om vilka växter som var populära i köksträdgårdarna. Nyfikenheten att pröva nya exotiska växer har alltid varit stor.

Koriander Coriandrum sativum

I utgrävningar av bakgårdarna i vikingarnas städer har man funnit fröer av koriander. Växten nämns både i Bibeln och i Tusen och en natt. Även egyptierna odlade koriander. Det kan ha varit genom vikingarnas kontakter med romarna som koriandern spreds till Skandinavien. Koriandern kryddade både allehanda maträtter, under 1500- och 1600-talen kryddade den också öl. Konfetti är också ursprungligen korianderfrön (och andra välsmakande frön) som rullats i socker till små piller. Dessa kastades till åskådarna till karnevalstågen. Kanske är det därför som det i dag finns en koriandersort som heter ’Confetti’.

 

Vitlök Allium sativum

I utgrävningar av bakgårdarna i vikingarnas städer har man funnit rester av vitlök. Vitlöken är en mycket gammal kulturväxt, kanske en av de äldsta, den kommer från Centralasien och har odlats i mer än 5 000 år. Vikingarna som bodde i Mälardalen handlade i österled längs de ryska floderna Volga och Neva, så långt söderut som till dagens Istanbul. Kanske var det på dessa resor de lärde känna vitlöken och tog med den hem. Vitlök var inte bara en krydda, den användes också som läkemedel. Under en lång period i på 1900-talet fanns vitlök bara att köpa på apotek i Sverige och var nästan bortglömd som krydda i matlagningen.

Text Ulrika Flodin Furås

Pedagogiska tips för augusti

I augusti kommer ingen ny pdf. Men det finns många övningar från förra årets augustipärla som passar bra även i år. Till exempel:

1–31 augusti Kräftfiske Läs texten Kräftfiske i augusti. Henrik tycker kräftfisket blir en symbol för att sommaren är slut och hösten börjar. Har ni några traditioner eller tecken som ni tycker markerar övergången mellan sommar och höst?

15, 18 och 26 augusti Samiska flaggdagar (15 augusti: Samiska flaggan godkändes denna dag 1986, 18 augusti: Samerådet bildades denna dag 1956, 26 augusti: Sametinget i Sverige invigdes denna dag 1993) Se övningen Flagga för Sápmi i Pedagogiska pärlor februari 2019 .

samisk flagga

15 augusti Surströmmingspremiär Känner ni till någon annan mat som ska jäsa eller lagras länge innan de ska ätas?

23 augusti Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande Läs om stereotypa bilder av svarta kopplade till slaveriet på kunskapsbanken Bilders makt. Här är länk! (rekommenderas från 15 år).

27 augusti Raoul Wallenbergs dag Den svenska diplomaten räddade tusentals judar under andra världskriget. Se Forum för levandes historias digitala material Antisemitism då och nu för högstadiet och gymnasiet. Där finns också material för fler målgrupper.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Dopp i kopp med färskpotatis

Dopp i kopp är en maträtt som ofta görs i Tornedalen så här års. Den består av färsk, kokt potatis, helst mandelpotatis, och smält smör med hackad lök i. Det är vanligt med någon typ av fisk som tillbehör. Marianne och KG Söderholm brukade ha Dopp i kopp på menyn när de drev Seskarö Värdshus och behövde ofta instruera gäster från sydligare delar av landet hur rätten skulle ätas. Smörsåsen serveras i små koppar där man doppar ner sin potatis.

Dopp i kopp-premiären sammanfaller traditionellt med höbärgningen i Tornedalen. Då är den tidiga potatisen tillräckligt stor för att börja ätas. Eftersom mandelpotatisen, Tornedalens favorit, växer långsamt, får runda mer snabbväxande potatissorter användas till sommarens första dopp.

Marianne som ätit dopp i kopp sedan barndomen i nedre Tornedalen berättar ”I smörsåsen hällde vi i lite av potatisspadet, det drygade ut såsen och gav den lite sälta. I slutet av måltiden var jag noggrann med att fånga upp allt av den goda smörsåsen. Det bästa tricket var att mosa ner potatisen i koppen för att ta till vara allt. Det hände också att jag tog knäckebröd och blötte det i smörsåsen. Än i dag har jag en kaffekopp utan öra i skåpet. När min dotter såg den utbrast hon ”Men mamma vad ska du med den till, den är ju trasig”, men den är bra att ha till Dopp i kopp. Jag är van från förr att ta till vara på allt som går att använda på något sätt.”

KG växte upp i en fiskarfamilj på Seskarö i Haparanda skärgård. ”Tidigt fick jag vara med och laga mat till fiskarlaget. Vi åt ofta Dopp i kopp och eftersom vi hade gott om fisk ingick alltid fisk, oftast kokt, när vi åt Dopp i kopp. Och vi hällde i lite av fiskspadet i såsen för att få sälta och dryga ut den.”

Grundrecept

Kokt potatis

Smält smör med hackad lök som serveras i kopp.

Receptet kan varieras med till exempel dill, gräslök och potatisspad i smörsåsen. Du kan också prova att doppa en morot eller någon annan trevlig färsk eller kokt grönsak i smörsåsen.

Kär maträtt har många namn

Här är några mer eller mindre vanliga namn för dopp i kopp på meänkieli: kuppisoosi, kuppikaste , kastepottu, kastiainen, toppikoppi, voikuppi, pottuvoi.

 

Andra bra Dopp i kopp-ord: kopp=kuppi, smör=voi, potatis=pottu

Fatoush – sallad från Mellanöstern

Nu i juli finns det mycket att skörda på kolonilotter och i trädgårdar. Det här receptet fick vi av en odlare i föreningen Lilla Rinkeby Fritidsträdgårdar i Stockholm.

Fatoush är en salladsrätt från Mellanöstern. 

Det speciella med fatoush är att den är ett bra sätt att tillvara lite gammalt bröd (pita eller annat): fritera det eller baka i ugnen tills det får fin färg, bryt det i bitar och garnera salladen med det.

Khas = sallat

Khayar = gurka

Bendura = tomat

Baqla = portlak

Basl = gul lök

Khubz maqly = friterat bröd

 

Odla gröna blad

Nu är det dags att odla gröna blad. Listan med blad, som Em skrev under Orten odlars festival i Tensta 2019, finns med på juni-uppslaget i Mångkulturella almanackan 2020.

Em skriver
Em skriver lista

På listan står namnet på thai för följande växter: Koriander, Holy Basil, Lång koriander, Vattenspenat, Salladskål, Amarant, Kål och Sweet Basil.

almanackan med blad omkring

Mat är möten

Mat är möten. Den är isbrytaren, säger Aziza Radhi på Studieförbundet Bildas Familjekompis i Örebro. Där möts nyanlända familjer och etablerade svenska familjer vid middagsbordet.

Intervjun gjordes sommaren 2019. Nu under coronapandemin sker mötena i första hand utomhus och med färre personer närvarande.

– Vi bjuder in till fredagsmiddag en gång per månad i våra lokaler i Oxhagen. Då är det festligt ordnat med ballonger och en fantastiskt god middag. Maten vi bjuder på är oftast orientalisk, en dam i området, Fatma Dag, lagar maten, så den är rykande varm och nylagad. (Senare på sommaren gör Fatma Dag ofta kurdiska dolma på mangold som är odlad i Oxhagen av deltagare i en annan av Bildas verksamheter. Läs mer om mangold här!)

mangolddolmar
Mangolddolmar

Familjerna träffas minst två gånger till. Oftast hemma hos varandra och då äter de också tillsammans. Men de kan också gå till lekparken eller gå och bada tillsammans.

– Hela familjen är med. Vi kan matcha familjer, t.ex. en ensamstående förälder kanske vill träffa några äldre som har utflugna barn och gärna vill vara barnvakt. Så det är inte mamma-pappa-barn-familjer bara, så ser inte samhället ut, säger Aziza. Alla är välkomna.

Idag finns Familjekompis i Örebro, Arboga, Hällefors, Lindesberg, Lekeberg och Karlskoga

Mangold i trädgården

Mangold är en mycket gammal växt i köksträdgården och odlades redan under antiken. Man har hittat fröer av mangold i medeltida klosterträdgårdar, troligen odlades vid samma tid mangold även i städernas kålgårdar, på bondgårdar och i de medeltida fästningarnas odlingar.

Mangold är lättodlad. Den ger en pålitlig skörd långt in på hösten, och eftersom den är tvåårig även tidigt nästa vår. Det går bra att så mangold nu i juni.

mangold
Mangold

 

Historien om den eviga spenaten

Åren kring första världskriget (1914–1918), lanserades mangold som en pålitlig grönsak som ger stor skörd under lång tid. Den odlades på vintern under glas i drivbänkar. Det var stort att under brinnande krig kunna skörda bladgrönt mitt i vintern. En av dessa mangoldsorter döptes i Storbritannien till perpetual spinach, på svenska evig spenat. Just denna sort är något sprödare än vanlig mangold. Frön till den finns att köpa i dag under namnet stjärnmangold.

Text Ulrika Flodin Furås

Familjegemenskap på Eid-el-fitr

Sara Ali bor i Laxå. Här berättar hon för Paliz Askari om sin favorithögtid Eid-al-fitr.

– Efter att ha fastat i en månad är det äntligen dags för Eid al-fitr, säger Sara Ali som har kurdiskt och arabiskt ursprung.

Dagen innan Eid börjar alla familjer i släkten förberedelserna inför firandet. Saras pappa och mina farbröder åker runt i Stockholm till slaktare och matbutiker för att köpa hem det bästa köttet och råvarorna.

På Eid-dagen går Sara, hennes mamma och systrar går upp ungefär klockan sex på morgonen och börjar laga mat. Ris ska kokas, kött och kyckling ska stekas, såser och sallader ska göras.

– Det är lite speciellt att laga mat så tidigt på morgonen. Under Eid är vår frukost inte ägg, mackor eller yoghurt, efter en månad av fastande börjar vi direkt med en riktig måltid tidigt på morgonen. I vår familj sköter kvinnorna matlagningen, säger hon. Men det är främst för att mina bröder inte lagar mat på det sättet mamma vill. Medan vi lagar maten vaknar männen, klär sig fint i kostym, ordnar dukningen samt pyntar hemmet med fina dekorationer som vi tar fram speciellt under Eid. Innan maten är klar brukar pappa alltid gå till blomsterbutiken längre ner på gatan och köpa en stor bukett rosor. Det är en tradition han själv har skapat. Buketten ställs på bordet i vardagsrummet, berättar Sara. Sedan är det vår tur att göra oss fina. Mina farbröder och deras familjer kommer över på morgonen med mat som de också lagat, så sitter vi alla på morgonen, äter och skrattar åt gamla historier som min pappa berättar.

Vad händer resten av dagen och vad är din favoritdel av firandet?

– Vi fortsätter i princip att äta hela dagen, säger hon och skrattar. Vi äter kurdiska och arabiska bakelser, baklawa, daheena, kunafe och bi haleeb . Det tar aldrig slut, vi äter från morgon till kväll. Min favoritdel av hela Eid firandet är dock den gemensamma bönen. Vi flyttar bort bord och soffor så att alla ska få plats att be tillsammans i vardagsrummet. Min äldsta farbror leder bönen. Hans röst är så behaglig att lyssna på och det blir så fin stämning. Vi tackar Gud för allt vi har, familjen, vänner, vår hälsa, och när bönen är klar brukar vi ha som familjetradition att reflektera över Ramadanmånaden. Vi berättar om roliga händelser som skett under månaden och vi önskar varandra lycka till inför nästa Ramadan, berättar hon.

 

Hur avslutar ni ert Eidfirande?

– Efter att ha ätit all mat försöker vi varva ner lite innan läggdags. Vi dricker te och kollar på gamla syriska filmer som min pappa älskar och tvingar familjen att se. Vi är mycket för personliga familjetraditioner – som de röda rosorna och de syriska filmerna – men den viktigaste delen är den gemensamma bönen.

 

Vad skiljer er familjs typ av firande från andras?

– Vanligtvis brukar man åka till moskén och utföra bönen, men eftersom vi inte har någon moské i närheten ber vi hemma istället. Och hos oss är det viktigt att ha kul tillsammans. Vi har inte riktigt några traditioner som de äldre generationerna brukade ha – då till exempel min mormor brukade laga mat till fattiga i hennes by under Eid. Jag vet att vissa av mina vänner brukar vara hela dagen i moskén med människor av alla etniciteter, medan vi är hemma hela dagen med familjen.

 

Paliz Askari

 

Paliz Askari studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

 

 

Utflykt med Seyran

Seyran är ett kurdiskt flicknamn med en trevlig betydelse: Det betyder utflykt!

seyran

Nu börjar det bli utflyktsväder. Finns det mysigare plats att äta på än ute i det fria? När det går att ta med matsäck eller fika till en park eller någonstans i naturen, då har våren verkligen kommit. En sådan utflykt kallas ibland picknick. Det ordet kommer från franskan och har lånats till många språk.

picknick

Totalt 27 kvinnor i Sverige har Seyran som förnamn (2019-12-31). Här är sökningen hos SCB. Du kan söka hur många som har ett visst namn, till exempel ditt eget!