Pedagogiska pärlor för april 2020


Eftersom många just nu studerar på distans har april månads pedagogiska pärlor i år fokus på saker som kan göras hemifrån solitärt, eller tillsammans på distans.

bild på pdf-en med övningar

Hämta Pedagogiska pärlor för april 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Goda tomater

Till filmvisningen When Tomatoes med Wagner den 6 mars tog vi fram ett litet blad med tomat-recept. Några av dem är nya, andra har varit publicerade här på sidan eller i den tryckta almanackan.

:: Hämta receptblad!

Tomaten har sitt ursprung i Anderna i Sydamerika. Namnet kommer från nahuatl , ett aztetiskt språk. Nu finns tomater i hela världen. I Sverige har den funnits sedan 1600-talet, men det var först vid mitten av 1900-talet som den blev vanlig på matborden.

:: Här finns en artikel i Natur och Trädgård om tomatens historia.

By Prosthetic Head - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=65486290

Bild: By Prosthetic Head – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=65486290

Fössda tossdan i mass

Första torsdagen i mars har de senaste åren blivit mer känt som Smålands inofficiella nationaldag. Småländskan är känd för sina försvinnande r-ljud och dagen till ära brukar en del smålänningar äta marsipantårta. Axel är en av de från Småland som firar dagen.

– Jag tyckte det var roligt. Lite det här med att säga första torsdagen i mars med våra fina r. Första gången jag firade det på riktigt var 2017. Jag hade börjat på ett nytt jobb och tänkte att vi måste fira min småländska bakgrund. Så då bjöd jag på en marsipantårta såklart. Det har blivit lite av en tradition, jag gjorde det förra året och tänker göra det i år igen. Det är roligt att uppmärksamma dagen på jobbet med mina kollegor som inte är från Småland.

Axel berättar att hans kollegor har tyckt att det är en rolig sak att fira det men först förstod de inte varför dagen skulle firas.

– Första gången som vi skulle fira det på jobbet frågade kollegorna ”varför ska vi fira det?” men nu vet folk om att det är första torsdagen i mars. Första gången hade ingen koll. Det var mer ”jaha, ja det är gott med tårta”. Det är en rolig grej.

Axel berättar att det har blivit lite av hans egen tradition. Hans familj firar inte ”Fössda tossdan i mass”.

– Jag är nog rätt ensam om att fira det, familjen bor kvar i Småland. Jag känner att det är viktigt att ta med sig det småländska till Göteborg. Skulle jag tappa min småländska dialekt skulle det vara jättetråkigt. Jag är lite lokalpatriot om man kan säga så, säger Axel skrattandes.

Det är inte bara ”Fössda tossdan i mass” som Axel har tagit med sig till Göteborg. Bland sina kollegor försöker han vinna mark med de småländska kroppkakorna. Fast det verkar vara marsipantårtan som vinner över kroppkakorna.

– De verkar inte förstå tjusningen med kroppkakorna, berättar Axel. Jag försöker smyga in lite småländsk kultur på jobbet.

Marsipantårtan som Axel bjuder på måste ha en text. Han berättar att första året fanns det inga tårtor i Göteborg med texten ”Fössda tossdan i mass” men förra året fanns det redan färdiga tårtor med texten på.

Axel tycker att det är kul att ett landskap lyfts fram genom en egen tradition. Han tycker att om ett landskap har en tradition borde alla ta möjligheten att fira det, som en rolig grej. I framtiden vill han fortsätta att fira dagen.

Av: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola

Vilse i pannkakan

Pannkaka är en kaka som är lagad i en panna. Ofta ingår ägg i smeten, men inte alltid. Plättar, blinier, laxoox, canjeru, injera är bara några exempel … det är lätt att gå vilse i pannkakan. I mars berättar vi om pannkakor.

Favoritfrukost

Laxoox eller canjeero är en surdegspannkaka som somalier brukar göra.

– Man fixar på kvällen och äter på morgonen som frukost med te och smör, berättar Musa M. Isse, bokförläggare från Järfälla. Nu kan det bara bli på helgerna, man hinner inte på vardagarna.

Eritreaner har en liknande surdegspannkaka gjord på mjöl, vatten, olja och salt som äts till maten. Då läggs maten ovanpå.

Blinier på Maslenitsa

Maslenitsa, Smörveckan, firas sju veckor före den ryska ortodoxa kyrkans påsk. Maslenitsa är sista veckan som mjölk, ost och andra mejeriprodukter är tillåtna före fastan. Därför är den typiska maträtten då blinier (boveteplättar). Det är också sista chansen att festa innan den allvarliga fastetiden tar vid. Man åker kälke och förr i tiden släde där hästarna var prydda med färggranna band, barnen har snöbollskrig. Maslenitsa är alltså en slags ryskortodox variant på den katolska karnevalen. Maslenitsa inleddes 24 februari 2020.

Vietnamesiska nyårsplättar

Vietnamesiskt nyår, Tet, firades i slutet av januari. Vietnameser i Stockholm berättar att de brukar fira tillsammans. Alla vänner träffas, för släktingarna är ju fortfarande kvar i Vietnam. Det kan vara tio familjer som ses för att äta, dricka och bara ha kul. Den som man är hos lagar maten men de andra tar med sig något de har lagat, ofta något som tar lång tid att göra eller som är speciellt.

”Det kan vara bánh bèo som är som små plättar som du strör på räkor och massa annat. Sedan finns också bánh xèo; vietnamesiska plättar fast det är inte plättar. Man gör ett litet ristäcke sen lägger man räkor på och viker ihop det och äter det med grönsaker.”

Östersjöns ö-pannkakor

Ålandspannkaka som är något utav en paradrätt för Åland – ett ”måste” för alla turister. Ålandspannkaka lagas på antingen manna- eller risgryn (tidigare troligen baserat på vilken gröt man hade serverat dagen före). Den ska serveras med sviskonkräm (=kräm gjord på torkade plommon) och vispad grädde. Ålandspannkakan är mättande. Förr serverade man gärna en snaps till, nu är det vanligare med kaffe.

Det finns också de som har saffran i pannkakan, då blir den lik saffranspannkakan som görs på Gotland. Till den gotländska pannkakan är det salmbärssylt som serveras till. Salmbär kallas på andra platser blåhallon och växer vilt.

Lätt som en plätt? Vad heter det?

Det finns olika uppfattningar i olika delar av Sverige om vad som är pannkakor och vad som är plättar.
Södra Sverige: ugnspannkaka – pannkaka – plätt.
Norra Sverige: pannkaka – plätta – småplätta.

Finlandssvenskan har ungefär samma uppdelning. Hur säger du?

Odlingssäsongen inleds med tomatfilm

Fredag 6 mars bjuder Mångkulturella almanackan in till filmvisning och fröbyte! Mat och odling är ju vårt tema 2020.

Se filmen When tomatoes met Wagner. Den handlar om en grupp människor i en liten utdöende by i Grekland som börjar odla tomater av frön som funnits i byns ägor i hundratals år. För att tomaterna ska må bra och växa sig frodiga spelas Wagner för dem. Det är en varm och bitterljuv berättelse om att både tänka nytt och bevara traditioner.

Filmvisningen ingår i Tempo dokumentärfestival som pågår den veckan. Fri entré. Ingen biljettbokning, bara att dyka upp.

Se trailer:

Ta gärna med fröer, efter filmvisningen blir det fröbyte! Nu är det ju snart tid att börja så tomater och annat inne inför odlingssäsongen.

Det kommer också att finnas ett litet blad med mumsiga tomatrecept att ta med hem.

Tavernan är öppen för den som är sugen, de serverar vegetariska rätter med extra mycket tomater den dagen, och det går att ta ett glas vin eller öl om en så vill.

Var: Hörsalen, Mångkulturellt centrum

När: Fredagen den 6:e mars från kl. 18.00 med filmvisning kl. 19.00

https://mkcentrum.se/kalender/

Mullor och piroger

Islam har en lång historia på Åland. Vid mitten av 1800-talet hölls islamiska gudstjänster, 150 år innan Sverige fick sin första islamiska församling. De första muslimerna på Åland var ryska soldater, placerade på Bomarsunds fästning i Sund kommun. De flesta var tatarer.

Det fanns också judar bland soldaterna. Det är därför som det finns både en judisk och en muslimsk begravningsplats på Prästö vid Bomarsund.

Den 14 oktober 1917 fick Åland besök av den kände tatariska imamen Musa Carullah Bigi. Han skulle hålla gudstjänst med de muslimska soldaterna, som då var mellan 100 och 200, majoriteten tatarer. Tatarer brukar vid festliga tillfällen bjuda på en pirog, kallad pärämäts. De har spridits i Finland av de finländska tatarerna. Det är inte otänkbart att det 1917 vid imamens besök på Åland bjöds på just pärämäts.

 

Pärämäts

Pärämäts är en rund, friterad pirog med en liten öppning på ovansidan. Fyllningen är antingen köttfärs eller potatismos. Den brukar serveras med saltgurka, rödbetor och smetana. När den säljs som snabbmat i Tammerfors och Vasa i Finland är det många som äter den med stark senap.

Finländska tatarer i Finland och Sverige

De finländska tatarerna är en av Finlands sju “inhemska minoriteter” (motsvarar ungefär de “nationella minoriterna” i Sverige). En del finländska tatarer kom till Sverige redan på 1940-talet som flyktingar undan de finländska krigen. De finländska tatarerna var delaktiga i att grunda Sveriges första islamiska församling 1948. Den tatariska församlingen höll under 1950-talet eid-middagar i Konserthuset i Stockholm. Vad som bjöds på då vet vi inte, men det är mycket möjligt att där bjöds på en och annan pärämäts!

 

Halva betyder sött

Halw (حلو‎) betyder sött på arabiska. Ur det ordet har sötsaken halva (eller helva) fått sitt namn. Halva tros ha ursprung i Indien och spreds till arabisktalande områden där den fick sitt nuvarande namn. Det första nedskrivna receptet på halva är från 1200-talet på arabiska.

Halva görs oftast på tahini dvs. sesampasta. Den kan vara smaksatt med pistage, choklad, vanilj eller russin. Det finns också halva som är gjord på andra sätt, t.ex. med vetemjöl.

Med islam spreds halvan över världen och finns idag i de flesta områden med muslimsk befolkning, men också i Grekland (där äts den bland annat under påskfastan), Östeuropa och Ryssland. Via Ryssland kom den till Finland under tidigt 1800-tal. Det är ofta via jiddisch som ordet har spridits i Europa.

Det finns också en iransk variant som kan vara smaksatt med rosvatten och saffran.

Halva månaden på ett uppslag, och den andra halvan på nästa. I år provar vi det upplägget och hoppas det funkar bra. Ett sött nytt år!

Memmans resa

Memma, eller mämmi som den heter på finska, är en finsk klassisk påskdessert, gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Exakt när finnarna började äta memma är okänt, men troligtvis började memmans resa hos persisktalande folkslag, som sedan förde den med sig till Ryssland. Därifrån kom den till Finland, där den kom att bli älskad och få ett nytt namn, och kanhända lite andra ingredienser. Och nu har cirkeln slutits eftersom iranierna i Finland och Sverige har upptäckt att memma nästan är identisk med samanu, en rätt som spelar en viktig roll i det traditionella firandet av Nouroz-firandet..

För på haft sin-bordet som dukas fram inför Nouroz ska det enligt traditionen finnas sju saker från naturen som börjar på ”s”. Som sib (äpple), serke (vinäger), sabze (vetegroddar), sombol (hyacint), somagh (mald, torkad syrlig krydda), sir (vitlök), och så förstås, samanu. Haft betyder 7 (sju) och ”sin” är namnet på bokstaven ﺲ som finns i det persiska alfabetet och motsvarar bokstaven ”s” i det latinska alfabetet.

Maria Masoomi är jämställdhets- och integrationskonsult och har dessutom bra koll på mat.

Hur hamnade memman på haft sin-bordet?
– Det är en intressant historia, barn och tonåringar är kanske inte så förtjusta i memma, men det är ett måste på haft sin-bordet. När jag kom till Sverige var det jättesvårt att få tag i samanu. Då upptäckte vi att finländare ju äter memma till påsk, något som är mycket likt samanu, och dessutom ungefär vid samma tid på året som iranier traditionellt äter samanu. Därför var det många iranier som köpte och än idag köper den finska varianten.

Memma
Memma (bild Wikipedia)
samanu
Samanu (bild Wikipedia)

Två nyår varje vinter

Nu, från den 5 februari 2019, blir det nytt kinesiskt år. Vi går in i Grisens år som är det tolfte och sista året i den kinesiska årscykeln. Sedan börjar det om igen från Råttan. Människor födda i Grisens år är enligt kinesisk astrologi hjälpsamma och tror först och främst gott om andra.

det kinesiska tecknet för gris
Det kinesiska tecknet för gris

Den kinesiska kalendern fick sin utformning under Handynastin (som var 200 år före och efter Kristi födelse).  Den kinesiska kalendern, eller varianter av den, används även i Korea, Vietnam, Thailand och Japan. Nyår firas där samtidigt.

– Det var svårt att förstå när jag var liten att det blev nyår igen en månad senare, säger Diana Wong, som firar två nyår varje vinter, det som är 1 januari och så det kinesiska som kommer någon gång i februari.

Dianas föräldrar kommer från Hongkong. Hennes pappa reste till Europa på 80-talet. Han kom till Sverige och Dalarna ett år som var Hästens år. Han blev väldigt förtjust i dalahästar och har nu en stor samling. Så kom det sig att han stannade i Dalarna och slog sig ner i Borlänge. Numera bor de söder om Stockholm.

Nyåret pågår under några veckor. Det finns olika saker som ska göras på bestämda dagar och olika maträtter som ska tillagas och ätas. Diana berättar om nyårsmaten och hur den kopplas till olika rim och talesätt. Det ska finnas 9, 12 eller 24 rätter som har betydelse för kommande år. Päron, t.ex. heter lei som också betyder tur, därför är päron viktigt att ha med. Ett talesätt är ”Så livlig som sallad”. Därför måste finnas något grönt på bordet. Då blir vi pigga och livliga nästa år.

– Vi har ingen släkt här så jag har också alltid varit lite bitter när det gäller nyår. När man är liten får man ett litet rött kuvert (med pengar i) om man knackar på hos någon som är gift och säger något trevligt. ”Säj nåt bra – få en gåva” liksom. Men jag hade inga att knacka på hos.

I kinesiska hem står under nyåret askar med godis, nötter, kakor och torkad frukt framme tillsammans med te och blommor.

– Min finaste ask är dekorerad med Lyckokatten, berättar Diana som själv är kattägare. Det finns en historia om varför katten inte finns med i den kinesiska zodiaken. Min morfar har berättat den för mig: Gudarna kallade samman alla djuren. Men katten var lat och låg som vanligt och sov och kom inte. Gudarna såg att råttan var på plats. Det kunde den vara eftersom katten inte kommit. Därför har råttan ett år, men katten inget, trots att den är ett populärt djur i Kina.

katt

Julmys för alla

– För mig är julen gemenskap, familj, god mat och mycket mys. Vi kollar på film, hela familjen samlas, lagar mat och bakar ihop.

Khanda, som är kurd från Irak, har firat jul sedan hon kom till Sverige med sin familj för ungefär 18 år sedan. Hennes föräldrar började med det för att det skulle vara roligt för barnen och för att de inte skulle känna sig utanför när det pratades om jul i skolan. Här är det hennes kristna kurskamrat, Rozlin, som intervjuar Khanda.

– Sen har det bara vuxit med oss och nu när vi är äldre så är det mer vi som tar tag i det. Pappa handlar maten medan mamma lagar den, och vi köper julklappar till barnen, pyntar granen. I år var första gången vi bakade pepparkakshus, jag och mina systrar.

Rozlin undrade mycket över hur det kan gå att fira jul som icke-kristen:

– Så ni firar inte ”julen” under nyår som mina andra muslimska kompisar gör, utan ni firar den tillsammans med andra kristna den 24 december?

– Just det, vi firar den tjugofjärde som det görs här i Sverige. Vi brukar gå genom ”varför man firar jul’’ och ’’när kommer jultomten’’. Vi har många gånger suttit och googlat för att kunna svara på de här frågorna. Men det viktigaste för oss kring jul är att vi kommer varandra nära i familjen. Vi firar liksom hellre jul än Eid som är en muslimsk tradition. För under julen får man en känsla av att allt runt om kring är involverat i julen, det är pynt överallt och så. Men vi får inte samma känsla för Eid eftersom det inte är lika synligt i samhället.


Det här är december månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.

Texten är skriven av Rozlin Elias som en del av studier i etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).