Kakor till Purim

Purim är en av de gladaste judiska högtiderna och firas till minne av drottning Esters listiga räddning av judarna undan utrotning på 400-talet f.Kr. Efter en dags fasta och timslånga uppläsningar ur Esters bok i synagogan, följer en maskeradfest med mat, dryck och presenter i massor.

Purim infaller oftast i mars, men i år, 2021, är det i slutet av februari. Purim firas 14:e dagen i månaden Adar. Eftersom det är mitt i månaden är det fullmåne.

Till Purim hör dessa kakor som kallas Ozne Haman (Hamans öron) eller Hamentaschen (Hamans fickor). Här är ett recept som vi fått vid ett tillfälle, men nog aldrig delat tidigare.

Ingredienser
3 ägg + 1 ägg till pensling
1 dl olja eller 500 gr margarin
1 tsk bakpulver
 1 tsk vaniljsocker
2 dl vatten
1.5 dl socker
1,5 dl pressad apelsin + rivet apelsinskal
1 nypa salt
5 dl vetemjöl

 Fyllning 1
1 kopp malda vallmofrön
¼ kopp russin
2 msk honung
1 kopp mjölk
½ kopp hackad mandel
1 rivet äpple
2 msk smör
skalet av en halv citron
¼ kopp socker

Blandas och värms upp innan den används som fyllning!

 Fyllning 2
200 gr malda hasselnötter
1 kopp sött vin ( glögg  går jättebra!)
Socker, citronskal, russin, 50 gr margarin

Blandas som ovan !

Gör så här:
Sätt ugnen på 175-200 C.

Vispa äggen, häll sedan på mjölet och blanda alla ingredienser i en skål, rör tills blandningen blir smidig.

Mjöla bakbordet, häll upp degen och kavla ut den tills den är ca ½ cm tjock. Skär ut cirklar i lagom storlek. Upprepa proceduren tills degen tar slut.

Tag därefter de runda kakstyckena och lägg en klick fyllning därpå. Vik sedan upp alla tre kanterna så att endast en mindre glipa återfinns i mitten.

Lägg de ogräddade kakorna på en bakplåt med bakpapper, pensla dem därefter med ägg och ställ in dem i ugnen tills de svällt och fått en gyllenbrun färg.

Låt kakorna svalna, eftersom man annars lätt bränner sig på den varma fyllningen.

Drick mate med massasan eller bombillan

När vintern och kylan kommer är det härligt att det finns varma drycker. Varm choklad, kaffe, te, glögg … och yerba mate. Yerba mate är ett grönt te som växer i södra Sydamerika. Idag är det ganska vanligt i Sverige och går ofta att köpa i vanliga mataffärer i större städer och i hälsokostbutiker. En som gillar mate är Sam Almasri.

Mate med solrosfrön

Sam Almasri kom till Sverige från Syrien för fem år sedan. Första året i Sverige drack han inte yerba mate.

– Då hade jag fullt upp med att lära mig dricka bryggkaffe!

Men nu dricker han mate igen.

I Damaskus var matedrickandet en kompisgrej, säger han. Här i Sverige dricker han det ensam hemma. Mate passar att dricka när som helst tycker Sam, till och med efter kaffe. Eller sent på natten efter en fest. Det passar bra att äta nötter eller solrosfrön till.

Sams familj har också alltid gillat mate, såväl hans pappa, mamma, som bror. Alla dricker ur varsitt teglas och har sitt eget sugrör av metall stort som en penna, som kallas massasa.  Sam berättar att det är vanligt att ha både sin penna och sin massasa i bröstfickan.

Mate med tortas fritas

Det var guaranífolket i området som nu är nordöstra Argentina och Uruguay som började dricka mate. När spanjorer anlände på 1600-talet fick de snabbt smak för drycken. Odlingar startades och yerba mate kallades ”det gröna guldet”. Inte minst invandrade svenskar, i slutet av 1800-talet, var med och röjde djungel för plantagen.  När personer som utvandrat från bland annat Syrien till Argentina återvände, spreds drycken och blev populär i stora delar av sydvästasien.

Uruguayansk matekopp och argentinsk yerba

De flesta latinamerikaner brukar dricka yerba mate ur en kopp, ofta gjord av kalebass, och med ett sugrör av metall som kallas bombilla. Bombillan är större än massasan som syrier använder. Det heta vattnet hälls upp på termos så att man kan det med sig och dricka ute. Mate dricks långsamt och gärna i grupp. Man ska dricka upp allt så att det hörs ett slörp i sugröret. Sedan är det nästa persons tur och då fyller den som har termosen på nytt vatten. Om det regnar passar det bra med tortas fritas, en slags platta munkar.  Både yerba mate och tortas fritas passar också bra när det är snöigt och kallt. Varför inte kombinera julens bakverk och sötsaker med en kopp mate?

Tortas fritas

KALEBASS
Kalebass är frukterna från flaskkurbits, en växt i familjen gurkväxter. Den får stora frukter som kan torkas och användas till olika saker, bland annat att dricka mate ur. Det går att odla den i Sverige, men den behöver förkultiveras inomhus och växa på en varm växtplats, gärna ett växthus.

 

YERBA MATE Ilex paraguariensis är en art i familjen järneksväxter.

Dadlar och dolmar

I Sverige var dadlar länge julgodis. Än idag är det vid jultid som det säljs mest dadlar, men det finns också andra högtider då de är populära. Under ramadan är det stor efterfrågan, det är vanligt att bryta fastan varje kväll med tre dadlar och ett glas vatten eller mjölk.

dadlar

Men dadlar ingår mer eller mindre vid alla islamiska högtider. Mawlid (3/11), firandet av profeten Muhammeds födelse, är inget undantag. I haditherna, de nedskrivna berättelserna om hur profeten levde, berättas hur profeten började varje dag med att äta sju dadlar. Han föredrog färska dadlar, men om det inte fanns var det torkade som gällde.

Sedan 2010 firas Kåldolmens dag på Karl XII:s dödsdag den 30 november. Enligt arrangörerna i föreningen Kåldolmens vänner är dagen en påminnelse om att svensk kultur har formats i samspel med omvärlden. Det sägs att kåldolmar kom till Sverige på 1700-talet, som en följd av Karl XII:s och arméns långa vistelse i Osmanska riket.

Dolma är turkiska som betyder ”fylld”. De vanligaste i Turkiet är vinbladsdolmar, även om det förekommer dolma gjorda med kålblad. Dolma kan komma i många olika varianter. Irakiska dolmar kan t ex vara fyllda paprikor, tomater, ja till och med urgröpta morötter!

I Cajsa Wargs berömda kokbok från 1765 finns ett recept på dolmar, det är det äldsta svenska receptet. I receptet används vinblad, men hon tipsade också om att den som inte hade tillgång till vinblad (de var dyra!) istället kunde använda förvällda kålblad.

Cindy Kuo firar Midhöstfesten

Månfesten eller Midhöstfesten infaller i den kinesiska kalendern den femtonde dagen i den åttonde månaden, då fullmånen är rund och klar. I år blir det den första oktober, ofta är det i slutet av september.

Cindy Kuos föräldrar kom till Sverige på sjuttiotalet och hennes familj firar inte på det mest traditionella sättet berättar hon:

– Månfesten är egentligen bara att du sitter med en månkaka som du skär upp i små bitar, en kopp te vid sidan och sitter och njuter av månskenet. Vi sitter inte och tittar på månen utan vi äter. Hur du vill fira är ju upp till dig själv. Men det är rätt trevligt att sätta sig ner och koppla av och ta en kopp te.

Månkakan är rund som fullmånen. Som mycket annat i kinesisk kultur, påpekar Cindy, är den runda formen viktig. Den visar på ett gott år som inte tar slut utan livet fortsätter.

– Inuti kakan kan du ha vad du känner för, rödbönpasta till exempel. Det ska alltid vara en äggula i den. Konsistensens är lite gummiaktig nästan, det låter inte så gott men det är gott. Vissa gör dem söta, med bönpasta. Det beror på vilken sort du vill göra. Det finns salta, vissa gillar ju att ha kött i dem. Mamma har gjort kakan själv förut och jag har tänkt att jag ska göra det, men de har en speciell form. Det ska alltid vara såna där mönster på. Man kan använda trämönster som man formar själv och trycker på smeten. Formar till den, fyller den och in med den i ugnen. Men det är ändå rätt komplicerat.

Midhöstfesten är den viktigaste kinesiska högtiden efter nyåret.

Text: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola

Värmländsk motti

I slutet av 1500-talet slog sig en stor grupp finnar ned i Sverige, i huvudsak i Värmlands och Dalarnas skogar. Skogsfinnarna bevarade länge det finska språket, och ännu på 1960-talet fanns det människor som kunde tala värmlandsfinska. Skogsfinnarna satte, genom svedjebruket, prägel på landskapet omkring sig och de förde med sig finsk matkultur till det svenska samhället.

Jo Gröön Husmo, eller Pojansanan Juu som han heter enligt skogsfinsk namntradition, är en av alla värmlänningar som har skogsfinska rötter.

– Som barn på 1970-talet här i yttre Värmland, växte jag upp på mormors och farmors mattraditioner. Jag identifierar idag min barndomsmat som skogsfinsk/svensk/norsk.

Något som förknippas med skogsfinsk matkultur är nävgröten, motti, som skogsfinnarna förde med sig från östra Finland.

– Väldigt många värmlänningar (jag också) åker till hembygdsgårdar på sommaren och äter motti & fläsk. Själv lagar jag nog aldrig den rätten, men jag använder motti ganska ofta på andra sätt. Blandar en sylt med kall motti kallas det hillo i våra trakter, vilket i Finland betyder sylt. Vidare kan t ex fisk och fiskbuljong användas till motti. Jag ser inga regler runt motti.

Nävgrötens dag firas 10 september.

Karhu-Juhas nävgrötsrecept

5 portioner

500 g skrädmjöl
6 dl vatten
1 tsk salt 

Koka upp vatten och salt. Lägg försiktig ner mjölet ovanpå vattnet och låt det ångkoka under lock, ca 45 minuter. Lyft därefter på locket och vänd varsamt ner mjölet med en sked, det bildas då små fasta klumpar, det är detta som är motti. Servera med de tillbehör som du tycker bäst om.

Motti med fläsk och lingon. Bild Wikipedia.

Vitlök och koriander gamla bekanta

Nu dignar trädgårdar och odlingslotter av mogna grönsaker och bär. Och på böndernas fält mognar säden. Det är en riktig skördetid. En del växter har en mycket längre historia i Norden än många av oss vet. Läs om två av dem här.

I lämningar från vikingarnas köksträdgårdar från 800- och 900 talet har man funnit fröer och växtdelar från kryddväxter som koriander och vitlök. Vikingarna var jordbrukare och handelsmän, de som bodde i Mälardalen handlade i det som är dagens Ryssland och Turkiet. Troligen fick de med sig vitlök, koriander hem från sina resor. Kanske kommer också många av vikingarnas köksväxter från via kontakter med de nordeuropeiska länder som var ockuperade av romarna, som bland annat odlade mangold, koriander och vitlök.

I de medeltida städernas bakgårdar och kålgårdar (dåtidens namn för odlingslotter i stan) odlades många grönsaker, som man ofta tror introducerades mycket senare i Sverige.

Traditionellt brukar man säga att många av våra grönsaker introducerades av klostren, men i dag har arkeologer alltså funnit att vitlök och koriander odlades redan innan klostren etablerades i Sverige.

I bevarade växtlistor från herrgårdar, gods och slott kan man läsa att växter som melon, endiv och anis odlades redan på 1500-talet i Sverige. Från 1720-talet och framåt finns frökataloger bevarade, i dessa kan man läsa om vilka växter som var populära i köksträdgårdarna. Nyfikenheten att pröva nya exotiska växer har alltid varit stor.

Koriander Coriandrum sativum

I utgrävningar av bakgårdarna i vikingarnas städer har man funnit fröer av koriander. Växten nämns både i Bibeln och i Tusen och en natt. Även egyptierna odlade koriander. Det kan ha varit genom vikingarnas kontakter med romarna som koriandern spreds till Skandinavien. Koriandern kryddade både allehanda maträtter, under 1500- och 1600-talen kryddade den också öl. Konfetti är också ursprungligen korianderfrön (och andra välsmakande frön) som rullats i socker till små piller. Dessa kastades till åskådarna till karnevalstågen. Kanske är det därför som det i dag finns en koriandersort som heter ’Confetti’.

 

Vitlök Allium sativum

I utgrävningar av bakgårdarna i vikingarnas städer har man funnit rester av vitlök. Vitlöken är en mycket gammal kulturväxt, kanske en av de äldsta, den kommer från Centralasien och har odlats i mer än 5 000 år. Vikingarna som bodde i Mälardalen handlade i österled längs de ryska floderna Volga och Neva, så långt söderut som till dagens Istanbul. Kanske var det på dessa resor de lärde känna vitlöken och tog med den hem. Vitlök var inte bara en krydda, den användes också som läkemedel. Under en lång period i på 1900-talet fanns vitlök bara att köpa på apotek i Sverige och var nästan bortglömd som krydda i matlagningen.

Text Ulrika Flodin Furås

Pedagogiska tips för augusti

I augusti kommer ingen ny pdf. Men det finns många övningar från förra årets augustipärla som passar bra även i år. Till exempel:

1–31 augusti Kräftfiske Läs texten Kräftfiske i augusti. Henrik tycker kräftfisket blir en symbol för att sommaren är slut och hösten börjar. Har ni några traditioner eller tecken som ni tycker markerar övergången mellan sommar och höst?

15, 18 och 26 augusti Samiska flaggdagar (15 augusti: Samiska flaggan godkändes denna dag 1986, 18 augusti: Samerådet bildades denna dag 1956, 26 augusti: Sametinget i Sverige invigdes denna dag 1993) Se övningen Flagga för Sápmi i Pedagogiska pärlor februari 2019 .

samisk flagga

15 augusti Surströmmingspremiär Känner ni till någon annan mat som ska jäsa eller lagras länge innan de ska ätas?

23 augusti Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande Läs om stereotypa bilder av svarta kopplade till slaveriet på kunskapsbanken Bilders makt. Här är länk! (rekommenderas från 15 år).

27 augusti Raoul Wallenbergs dag Den svenska diplomaten räddade tusentals judar under andra världskriget. Se Forum för levandes historias digitala material Antisemitism då och nu för högstadiet och gymnasiet. Där finns också material för fler målgrupper.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Dopp i kopp med färskpotatis

Dopp i kopp är en maträtt som ofta görs i Tornedalen så här års. Den består av färsk, kokt potatis, helst mandelpotatis, och smält smör med hackad lök i. Det är vanligt med någon typ av fisk som tillbehör. Marianne och KG Söderholm brukade ha Dopp i kopp på menyn när de drev Seskarö Värdshus och behövde ofta instruera gäster från sydligare delar av landet hur rätten skulle ätas. Smörsåsen serveras i små koppar där man doppar ner sin potatis.

Dopp i kopp-premiären sammanfaller traditionellt med höbärgningen i Tornedalen. Då är den tidiga potatisen tillräckligt stor för att börja ätas. Eftersom mandelpotatisen, Tornedalens favorit, växer långsamt, får runda mer snabbväxande potatissorter användas till sommarens första dopp.

Marianne som ätit dopp i kopp sedan barndomen i nedre Tornedalen berättar ”I smörsåsen hällde vi i lite av potatisspadet, det drygade ut såsen och gav den lite sälta. I slutet av måltiden var jag noggrann med att fånga upp allt av den goda smörsåsen. Det bästa tricket var att mosa ner potatisen i koppen för att ta till vara allt. Det hände också att jag tog knäckebröd och blötte det i smörsåsen. Än i dag har jag en kaffekopp utan öra i skåpet. När min dotter såg den utbrast hon ”Men mamma vad ska du med den till, den är ju trasig”, men den är bra att ha till Dopp i kopp. Jag är van från förr att ta till vara på allt som går att använda på något sätt.”

KG växte upp i en fiskarfamilj på Seskarö i Haparanda skärgård. ”Tidigt fick jag vara med och laga mat till fiskarlaget. Vi åt ofta Dopp i kopp och eftersom vi hade gott om fisk ingick alltid fisk, oftast kokt, när vi åt Dopp i kopp. Och vi hällde i lite av fiskspadet i såsen för att få sälta och dryga ut den.”

Grundrecept

Kokt potatis

Smält smör med hackad lök som serveras i kopp.

Receptet kan varieras med till exempel dill, gräslök och potatisspad i smörsåsen. Du kan också prova att doppa en morot eller någon annan trevlig färsk eller kokt grönsak i smörsåsen.

Kär maträtt har många namn

Här är några mer eller mindre vanliga namn för dopp i kopp på meänkieli: kuppisoosi, kuppikaste , kastepottu, kastiainen, toppikoppi, voikuppi, pottuvoi.

 

Andra bra Dopp i kopp-ord: kopp=kuppi, smör=voi, potatis=pottu

Fatoush – sallad från Mellanöstern

Nu i juli finns det mycket att skörda på kolonilotter och i trädgårdar. Det här receptet fick vi av en odlare i föreningen Lilla Rinkeby Fritidsträdgårdar i Stockholm.

Fatoush är en salladsrätt från Mellanöstern. 

Det speciella med fatoush är att den är ett bra sätt att tillvara lite gammalt bröd (pita eller annat): fritera det eller baka i ugnen tills det får fin färg, bryt det i bitar och garnera salladen med det.

Khas = sallat

Khayar = gurka

Bendura = tomat

Baqla = portlak

Basl = gul lök

Khubz maqly = friterat bröd

 

Odla gröna blad

Nu är det dags att odla gröna blad. Listan med blad, som Em skrev under Orten odlars festival i Tensta 2019, finns med på juni-uppslaget i Mångkulturella almanackan 2020.

Em skriver
Em skriver lista

På listan står namnet på thai för följande växter: Koriander, Holy Basil, Lång koriander, Vattenspenat, Salladskål, Amarant, Kål och Sweet Basil.

almanackan med blad omkring