Tema april 2015: Barn

andzrej bild barn
Foto: Andzrej Markiewicz

Nästan var tredje människa på jorden är ett barn – och det finns många dagar som uppmärksammar just barn och deras rättigheter. Här är ett axplock:

Gatubarnens dag 12 april
Nisan 23, Barnens dag (Turkiet) 23 april
Kodomo no hi, Barnens dag (Japan) 5maj
Adoptionsdagen (Sydkorea) 11 maj
Internationella barndagen (Kina samt vissa slaviska länder) 1 juni
Världsdagen mot barnarbete 12 juni
Internationella barndagen (Sverige) 5 oktober
Internationella flickdagen 11 oktober
Barnkonventionens dag 20 nov
Värnlösa barnens dag 28 december

Barnkonventionen
De mänskliga rättigheter som gäller speciellt för barn återfinns i Barnkonventionen, som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1982 och trädde i kraft 1989. Alla länder i världen har skrivit under den utom USA och Sydsudan.

Barnkonventionen slår bland annat fast att alla barn har rätt till lek, vila och fritid, och till social trygghet, god levnadsstandard och utbildning. Att den även säger att barn har rätt till sina hemligheter borde alla barn – och vuxna – känna till.

children prathams books
Foto: Pratham Books

Barnen får det bättre
Att det är barn som drabbas hårdast av fattigdom, krig och naturkatastrofer är ingen nyhet. Alla foton på och reportage om barnarbetare, gatubarn och barnsoldater som vi ser på tv eller läser om i tidningar, ger en nattsvart bild av det liv som hundratals miljoner barn i världen tvingas leva. Det är lätt att bli uppgiven och tro att alltfler barn bara  får det värre och värre. Men glädjande nog verkar utvecklingen gå åt rätt håll: Antalet barnarbetare i världen har minskat med en tredjedel sedan 2000. Allt fler barn får också gå i skolan: 2001 fick 82 % av alla barn i världen gå i skolan, och 2011 hade siffran stigit till 90 %. Dessutom dör allt färre barn av svält, sjukdomar och förorenat vatten.
Läs mer här

Tema mars 2015: Vatten

Vatten, bara vanligt vatten
Det är inte konstigt att vatten spelar en så viktig roll i religiösa och folkliga traditioner, riter och myter världen över. Allt liv på jorden är ju beroende av vatten. Det ger liv åt allt som växer eller lever på jorden. Men vatten kan också ta liv; som under en extrem torka när regnet uteblivit, eller i form av exempelvis översvämningar, tsunamier eller stormar.

Historiskt sett finns det många exempel på hur symbolladdat vatten är för människan. I Mesopotamien betraktades floderna Eufrat och Tigris som gudomliga, eftersom landets välstånd var helt beroende av flodernas årliga översvämningar. På många avbilder av Ea, som bland annat var visdomens och sötvattnets gud, strömmar vatten upp till vardera axeln på honom. Det tros symbolisera dessa två floder.

Ea el Enki                         inuit-sedna-carving2 Ea, även känd som Enki                                                    Havskvinnan Arnarkuagsak

Bland inui­terna på Grönland och i Kanada var det ArnarkuagsakHavskvinnan – som kontrollerade tillgången på deras bytesdjur. Om man bröt mot de tabun som havets djur var belagda med uteblev fångsterna.

Även i Nordeuropa hade vatten en stark religiös laddning. Under bronsåldern sågs till exempel mossarna som en portal till gudarna och förfäderna, och vattenoffer var vanligt förekommande.

Berättelser om enorma översvämningar som gudar framkallar för att straffa sina undersåtar med, och som dränker allt liv utom enstaka utvalda personer som blivit förvarnade, återfinns i mängder av kulturer runt om i världen. Mest välkända är nog syndaflodsmyterna i världens första skönlitterära verk, Gilgamesheposet, och i Bibeln.

Idag finns det fortfarande mängder av religiösa riter och ceremonier som inbegriper vatten. Tänk bara på alla slags dop i de kristna kyrkorna, där präster antingen öser vatten över huvudet eller sänker ner kroppen i vatten på den som ska döpas. Eller på den speciella tvagning som muslimer gör före bönen. Eller på alla buddistiska vattenceremonier, eller på hinduernas heliga bad i Ganges.

ganges
Bad i Ganges. Foto: C.K. N.G.

 Vatten är också en källa till lek. Att kunna handskas med det svårtämjda och symbolladdade vattnet kan vara ett sätt att tömma det på laddning, neutralisera det. Som under den hinduiska gatufesten Holi, där alla stänker och skvätter färgat vatten på varandra, eller det thailändska nyåret Song Kran, där vänskapliga vattenkrig utspelas på torg och gator.

song kran 2, craig cooperVattenkrig under Song Kran. Foto: Craig Cooper 

 

Hur kan Mångkulturella almanackan bli ännu bättre?

Vi vill göra Mångkulturella almanackan ännu bättre. Du kan hjälpa oss genom att svara på en enkät med åtta korta frågor.

Enkäten kommer att vara aktiv i en månad från och med nu. Den är konstruerad så att de två första frågorna måste besvaras, men sedan är det fritt att svara så mycket som varje person vill.

Varje svar är värdefullt för oss, så tack för hjälpen i förväg!

Klicka här för att komma till enkäten!

 

Tema februari 2015: Nyår

I 2015 års  väggalmanacka har varje månad ett tema. Men dagar på det temat återfinns också i andra månader. Det är så det är – de frågor som är viktiga för oss människor upprepas och varieras, om och om igen. Säkert har vi bara fått med en bråkdel av allt som skulle kunna vara med. Hur och vad firar du? Skriv eller ring till oss. Eller besök oss på Mångkulturellt centrum.

Hur och när året börjar kan bestämmas enligt olika principer. Några nyår markerar årstidsgränser, andra är förbundna med religiösa händelser. Nästan varje månad infaller ett nyår!

Nyårsbrisen smeker rosens milda kind.
Ängens blommor ler med lysande anleten.
Allt som ägde rum i går var inte till behag!
Men tala inte om i går, utan gläds åt det som är!

Omar Khayyām (1048-1122), persisk poet

:: Läs mer om nyårsfiranden

:: Här har vi listat de nyårsfiranden som finns med i Mångkulturella almanackan 2015

 

Tema januari 2015: Jul

I 2015 års  väggalmanacka har varje månad ett tema. Men dagar på det temat återfinns också i andra månader. Det är så det är – de frågor som är viktiga för oss människor upprepas och varieras, om och om igen. Säkert har vi bara fått med en bråkdel av allt som skulle kunna vara med. Hur och vad firar du? Skriv eller ring till oss. Eller besök oss på Mångkulturellt centrum.

De ortodoxa kyrkorna firar jul 13 dagar efter de katolska och protestantiska. Många troende fastar före jul. I katolska barns julfirande är Tre konungars dag viktig. Liksom de kom med gåvor till Jesusbarnet i stallet kommer de nu med julklappar till barn. Det kan vara bra att lägga ut hö och vatten till kamelerna kvällen innan. Hos många protestantiska barn lämnar tomten klappar under julnatten. Julen firas också som en glad midvinterhögtid av många som inte är kristna.

Ortodoxa julen 7.1, Ganna 7.1, Epifania-tre konungars dag 6.1, Timket 19.1, Rysk-ortodoxa nyåret 13.1, Julafton 24.12, Kwanzaa 26.12

 Giotto_-_Scrovegni_-_-18-_-_Adoration_of_the_MagiDe heliga tre kungars hyllning vid stallet, målad av Giotto di Bondone.

 

Gregoriansk och juliansk tideräkning

Den tideräkning som nästan alla länder – och kalendrar – följer är den gregorianska (efter påven Gregorius). Den infördes av katolska kyrkan på 1500-talet och spreds efterhand över världen.

Några kyrkor håller dock fast vid den äldre julianska tideräkningen (efter kejsar Julius Caesar). Skillnaden är en förskjutning på 13 dagar. Rysk- och serbisk-ortodoxa kyrkorna, som räknar alla högtider enligt ”gamla stilen”, firar därför Kristi födelse i januari. Många grekisk- och syrisk-ortodoxa kyrkor räknar påsken efter gamla stilen och andra helger efter nya.

Rent allmänt är det vanligt att religiös och icke-religiös tideräkning skiljer sig åt, oavsett befolkningens religion. Ett undantag är Iran, vars officiella kalender är den islamiska.

Gregory_XIII

Påven Gregorius

Almanackan för 2014 slutsåld

Strax före midsommar sålde vi de sista exemplaren av 2014 års almanacka. Det är ett gott betyg åt den, tänker vi, att det fortfarande finns intresse fastän mer än halva året har gått.

Nu jobbar vi för fullt med 2015 års almanacka. Den utkommer i mitten av oktober. Formgivare är även detta år Irene Thisner. Mer anteckningsutrymme, tydligare veckodagar och tydligare veckoindelning kommer det att bli. Och inga mörka bilder där anteckningar inte syns!

Mångkulturella almanackan 2014 utkommer 15 oktober

Almanackan för 2014 är nu verkligen i slutskedet av sin tillblivelse. Om några veckor lämnas den till tryck, och från 15 oktober räknar vi med att kunna börja sälja den.

Formgivare i år har Irene Thisner varit och så här kommer omslaget att se ut:

omslag2014

Mars 2013

1 F Välkomna våren, Baba Marta, Bulgarien

2 L

3 S

 

Vecka 10

4 M

5 Ti

6 O

7 To

8 F Internationella kvinnodagen, FN

Tanken på en internationell kvinnodag föddes runt sekelskiftet 1900. Då gällde det kvinnlig rösträtt, som inte infördes i Sverige förrän år 1921. Idag är syftet att hedra kvinnorörelsen och att uppmärksamma orättvisor mellan könen.

9 L

10 S Guden Shivas natt, Maha Shivaratiri, hinduer

En natt av fasta och bön till guden Shivas ära. I firandets bakgrund finns berättelserna om Shivas kosmiska dans som skapar, upprätthåller och förgör, samt om hans giftermål med Parvati.

Mors dag, Irland, Nigeria, Storbritannien

 

Vecka 11

11 M Nymåne

12 Ti

13 O

14 To

15 F

16 L

17 S Irlands nationaldag, S:t Patricks dag

 

Vecka 12

18 M

19 Ti Fars dag, Bolivia, Portugal, Spanien

Eldfesten, Charshanbe Suri, azerier, iranier

Ett urgammalt firande som handlar om kampen mellan onda och goda andar. Man tänder eldar utomhus och hoppar över flammorna med orden: ”Min blekhet är för dig. Din värme är för mig. Må du uppfriska mig”.

20 O Mors dag, Irak, Libanon m.fl. länder i Mellanöstern

Vårdagjämningen

Norooz, Newroz, Nawrouz, afghaner, iranier, kurder

Ett icke-religiöst nyår med flertusenåriga rötter. För afghaner är ”haft mewa”, en sallad på sju torkade frukter, del av traditionen. På det iranska ”haftsin”-bordet finns sju saker som alla börjar på ”s” på persiska, däribland äpplen för skönheten, vinäger för tålamodet och vetekorn för en god skörd. Bland kurderna firas Newroz ofta som nationaldag.

Världsberättardagen, WSD

21 To Internationella Downs syndromdagen, EDSA

Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, FN

Världspoesidagen, UNESCO

22 F Internationella vattendagen, FN

Utan mat kan vi överleva flera veckor, utan vatten bara ett par dygn. Vatten är världens viktigaste livsmedel.

Kennetdagen

Sedan 15 år finns en ”Kennetklubb” i Sverige, öppen för de 27 000 som heter just Kennet.

23 L Earth Hour, WWF m.fl.

En signal till världens politiker om att ta klimatförändringarna på allvar. 2012 deltog 147 länder i manifestationen.

24 S

 

Vecka 13

25 M Våffeldagen, Sverige

Jungfru Marie bebådelsedag

Greklands nationaldag

26 Ti Påsk, Pesach, judar

Helgen firas till minne av uttåget ur Egypten. Det hastiga uppbrottet gjorde att brödet inte hann jäsa. Därför äter man osyrat bröd under Pesach.

27 O Holi, hinduer

Fullmåne

28 To Skärtorsdagen, katoliker, protestanter

29 F Långfredagen, Jesu död på korset, katoliker, protestanter

30 L Påskafton, katoliker, protestanter

31 S Påskdagen, Jesu uppståndelse , katoliker, protestanter

Den kristna kyrkans största helg. Det var på påskdagen som Jesus uppstod från de döda. Urbi et Orbi är den välsignelse – till staden och världen – som påven ger från Peterskyrkan i Rom.

Sommartiden börjar