Maj 2022

Söndag 1 Första maj Arbetarrörelsens dag

Regnbågsfamiljernas dag, HBTQIA+

Beltane, wiccaner

Ridvan tolfte dagen, bahá’íer

v 18                                   

Måndag 2 Harry Potter-dagen             

Tisdag 3 Internationella dagen för pressfrihet, FN

Eid al-Fitr Ramadans avslutning, sunni- och shiamuslimer

Onsdag 4                           

Torsdag 5 Kodomo no Hi Barnens dag, japansk tradition

Handhygiendagen, WHO

Fredag 6 Hıdırellez, aleviter                  

Al-Khidr Sankt Göransdagen, vissa sunnimuslimer

Sankt Georgsdagen Helgondag, ortodoxa, julianska kalendern tewahedo- och koptisk-ortodoxa

Đurđjevdan/ Ederlezi Vårfest, balkan-romsk tradition

Lördag 7 Nordiska kusträddardagen Skräpplockardag, Håll Sverige rent

Söndag 8 Fanny Sundström monolog, Åland 100

Mors dag, Indien, Pakistan, Danmark, Finland & Åland, Italien, Turkiet, Tyskland, USA + ca 60 andra länder

Hågkomst och försoning för de som omkom under andra världskriget (två dagar), FN

v 19                                   

Måndag 9 Europadagen, EU

Tisdag 10 Fritidshemmens dag, Lärarförbundet

Onsdag 11 Språkrådsdagen Minoritetspriset delas ut av Språkrådet                    

Torsdag 12 Internationella sjuksköterskedagen, International Council of Nurses

Sjöfartens dag, Åland 100

Fredag 13                          

Lördag 14 Teckenspråkets dag, Sverige

Världsdagen för rättvis handel            

Världsdagen för flyttfåglar, FN

Söndag 15 Arbetslöshetens dag, fackförbundens a-kassor

v 20                                   

Måndag 16 Romska upprorets dag Minnesdag för de romska fångarnas uppror i Auschwitz II-Birkenau 1944                  

Fullmåne      

Vesak Fullmånens dag. Buddhas födelsedag, FN

Stora bokbytardagen, Medveten Konsumtion

Tisdag 17 Internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi

Syttende mai Norges nationaldag         

Onsdag 18 Internationella museidagen, ICOM

Fascinerande växters dag, European Plant Science Organisation (EPSO)

 Defa Ed Dima Den gyllne dopets högtid, Johannes Döparens dopdag, mandéer

Torsdag 19 Förskolans dag, Lärarförbundet

Internationella tillgänglighetsdagen

Lag BaOmer, judar

Fredag 20 Världsbidagen, FN

Lördag 21 Världsdagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling, FN

Söndag 22 Biologiska mångfaldens dag, FN

v 21                                   

Måndag 23 Bábs deklaration, bahá’íer

Tisdag 24 Nationalparkernas dag, Europarc Federation

Onsdag 25 Afrikas dag

Torsdag 26 Kristi himmelfärdsdag      

Folknykterhetens dag, nykterhetsrörelsen

Mors dag, Polen

Fredag 27 Mors dag, Bolivia

Hammarkullenkarnevalen tre dagar    

Lördag 28 Internationella mensdagen, WASH United

Söndag 29 Mors dag, Sverige med fler länder

Internationella dagen för FN:s fredsbevarande personal, FN

v 22                                   

Måndag 30 Nymåne          

Tisdag 31 Internationella dagen mot tobak, WHO

Körsbärsblommans dag

De japanska körsbärsträden har vuxit i Kungsträdgården i Stockholm sedan 1998. Japanska föreningen ordnar firande varje vår. Det har blivit en vårtradition för många stockholmare, och turister, att vallfärda till Kungsträdgården och fotografera de blommande träden. Blomningen brukar vara i slutet av april eller början av maj.

Trädens blomning i Kyoto i Japan finns dokumenterad sedan år 812. Under tusen år skedde blomingen vid ungefär samma tid på året, men sedan 1800-talet har den flyttats från mitten av april till början. År 2021 var mars ovanligt varm och träden blommade tidigare än de gjort under alla de 1200 år som finns dokumenterade. Det beror på att klimatet blivit varmare

KÖRSBÄR Prunus

Det finns många olika körsbär, men de två stora grupperna är sötkörsbär och surkörsbär. De kan korsa sig med varandra.

Sötkörsbär kallas också fågelbär. Det blir ett stort träd, men inte särskilt gammalt, inte mer än 100 år. De blommar i maj-juni. De växer vilt från Skåne till Uppland.

Surkörsbär är ett litet träd eller buske och den får många rotskott. Den är odlad, men finns förvildad. Kallas också klarbär eller morell. Båda sorterna går att göra saft och sylt på, men också äta färska på sommaren.

Februari 2022

Tisdag 1 Kinesiska, koreanska, mongoliska och vietnamesiska nyåret Tigerns år

Nymåne       

Imbolc (firas två dagar), wiccaner

Interreligiös vecka för harmoni inleds     FN

Onsdag  2 Kyndelsmässodagen, katoliker, protestanter

Internationella våtmarksdagen                

Herrens möte i templet, ortodoxa

Högläsningens dag, Litworld

Yemanjá umbandatradition från Brasilien och Uruguay                   

Torsdag 3 Setsubun Vårens ankomst, japansk tradition

Laylat al-Raghaib Ångerns och förlåtelsens natt , sunnimuslimer

Jokkmokks marknad börjar (tre dagar)  

Fredag 4 Världscancerdagen, FN

Lördag 5 Vasant Panchami, hinduer

Runebergsdagen, finländsk tradition

Söndag 6  Samernas nationaldag            

v 6                                     

Måndag 7                          

Tisdag 8                            

Onsdag 9                           

Torsdag 10                        

Fredag 11 Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap, FN

Lördag 12                          

Söndag 13 Mors dag , Norge

v 7                                     

Måndag 14 Alla hjärtans dag                                       

Vändagen,  Finland

Ninevefastan (tre dagar),  ortodoxa, julianska kalendern

Tisdag 15 Imam Alis födelsedag, shiamuslimer

Herrens möte i templet , ortodoxa, julianska kalendern

Parinirvana, Nirvanadagen buddhister

Lyktfesten Avslutar nyårsfirandet, kinesisk, koreansk, vietnamesisk tradition

Onsdag 16 Fullmåne         

Māgha Pūjā Den buddhistiska gemenskapens dag, theravada-buddhister

Torsdag 17                        

Fredag 18                          

Lördag 19                          

20 Söndag Världsdagen för social rättvisa, FN

v 8                                     

Måndag 21 Internationella modersmålsdagen, Unesco

Tisdag 22 World Thinking Day – en dag för internationell vänskap scouter i hela världen

Onsdag 23                         

Torsdag 24 Sverigefinnarnas dag           

Fredag 25                          

Lördag 26                          

Söndag 27 Meänkielidagen, tornedalingar och kväner

Fastlagen

Fastlagssöndagen, katoliker, protestanter

v 9                                     

Måndag 28 Kalevaladagen, Finska kulturens dag, finsk tradition

Maslenitsa Pannkaksveckan inleds, rysk tradition

Stora fastan inleds, tewahedo- och koptisk-ortodoxa

Januari 2022

v 52                                   

Lördag 1 Nyårsdagen      

Maria, Guds moder Bön för världsfred, katoliker

Shogatsu Japanska nyåret (3 dagar)      

Söndag 2 Nymåne             

v 1                                     

Måndag 3                          

Tisdag 4 Punktskriftens dag Synskadades riksförbund

Onsdag 5 Trettondagsafton katoliker, protestanter

Torsdag 6 Trettondedag jul (Theofania/Epifania)  katoliker, protestanter

Theofania/Epifania Kristi dop och Guds uppenbarelsedag ortodoxa, gregorianska kalendern

Julafton  ortodoxa, julianska kalendern

Fredag 7 Juldagen Kristi födelse  ortodoxa, julianska kalendern

Lördag 8                            

Söndag 9  Guru Gobind Singhs födelsedag sikher

v 2                                     

Måndag 10 Bodhidagen infaller 2 gånger 2022  mahayana-buddhister

Seiji no hi Myndighetsdagen, japansk tradition

Tisdag 11                                                

Onsdag 12 Yennayer Nyårsafton för ursprungsbefolkningen i Nordafrika           

Torsdag 13 Maghi Minnet av 40 martyrer sikher

Tjugondag Knut              

Fredag 14 Nyårsdagen  ortodoxa, julianska kalendern

Vasilica Det gamla nyåret romer från Balkan

Makar Sankranti Solens inträde i Stenbockens tecken, hinduer

Lördag 15 Släktforskningens dag  Sveriges släktforskarförbund

Söndag 16  Världsreligiondagen bahá’íer

v 3                                     

Måndag 17 Martin Luther Kings dag  USA

Tu bi-shevat Trädens nyår, judar

Tisdag 18 Fullmåne         

Nyår mahayanabuddhister

Onsdag 19 Theofania/Epifania/Timket Kristi dop och Guds uppenbarelsesdag  ortodoxa, julianska kalendern

Torsdag 20                                              

Fredag 21 Fadimedagen GAPF

Lördag 22                          

Söndag 23                         

v 4                                     

Måndag 24 Alasitas Festen till Ekekos ära (3 veckor) andinsk tradition

Internationella dagen för utbildning FN

Tisdag 25                          

Onsdag 26                         

Torsdag 27 Internationella dagen till minne av Förintelsens offer FN

Hemtjänstens dag  Kommunal

Fredag 28                          

Lördag 29                          

Söndag 30                         

v 5                                     

Måndag 31                        

Månbokstäver och solbokstäver

Ni vet när det står al- framför arabiska ord. Som t ex i Tv-kanalen Al-Jazeera. Det betyder att ordet står i bestämd form. Ibland när ord har lånats från arabiska till andra språk har artikeln som visar att ordet är i bestämd form, följt med som en del av ordet. Två exempel: algebra och alkohol. Algebra och alkohol heter nämligen djebr och kuhul.

Det arabiska alfabetet delas upp i två grupper: Månbokstäver och Solbokstäver. Formen för artikeln al- styrs av om ordet börjar med en solbokstav eller en månbokstav.

När ordet börjar på en solbokstav så drar man ihop det med al. När det börjar på en månbokstav så står al kvar för sig.

Ordet för sol på arabiska är shams. Det stavas sh () – m () – s () Om man vill säga shams i bestämd form (solen) uttalas artikeln al- inte som al-, utan dras ihop med nästa ljud, som i det här fallet är sh. Al-shams uttalas alltså ash-shams.

Arabiska språkets dag uppmärksammas 18 december.


ordet sol på arabiska
ordet måne på arabiska

Pedagogiska pärlor för november 2021

Flygande luftskepp, fantastiska vattenväsen och fröer med inneboende hemligheter. Även i mörkaste november är världen full av underverk att undersöka. I början av månaden finns övningar som handlar om språk – och det behöver vi ju alla för att utforska världens
underverk. Här är Pedagogiska pärlor för november 2021.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Mawlid – profetens födelsedag

När firandet av profeten Muhammeds födelse inträffar skiljer sig mellan olika traditioner. I sunnitisk tradition firas mawlid den 12:e i den islamiska månaden rabi al-awwal och inom shiaislam firas födelsen den 17:e i samma månad. (I år 2021, 17 och 24 oktober). Inom vissa traditioner firas mawlid när som helst på året. Ordet mawlid betecknar förutom det folkliga firandet även en typ av dikt som beskriver Muhammeds födelse och hans liv.

Ett återkommande tema i mawlid-poesin är liknelsen vid profeten Muhammed och månen. En dikt som tonsatts och ofta sjungs i samband med mawlidfirandet är Qaseeda Qamarun, fritt översatt:

Vackrare än dig, har mina ögon aldrig skådat … och en bättre människa än dig har en kvinna aldrig fött

Du var skapad utan minsta fel, som om du blivit skapad efter dina egna önskemål.

Som en måne, som en måne, som en måne är vår mästare, profeten.

Och lika vacker, lika vacker som en måne är vår mästare, profeten.

Vem som har skrivit dikten är osäkert, men enligt vissa teorier är den skriven av Hassan ibn Thabit, död 674. Han var samtida med profeten Muhammed och brukar omnämnas som den förste islamiska poeten.

När månen delades

När månen klövs itu är en berättelse om ett mirakel som tillskrivs profeten Muhammed. Under en natt vid fullmåne ska en grupp motståndare till Muhammed ha ifrågasatt att han var en profet.

De uppmanade då profeten att dela månen itu, som bevis på att han verkligen var en profet. Enligt traditionen ska fullmånen då ha delats i två halvmånar. Berättelsen återfinns i profetens biografi (sira) och händelsen har ofta avbildats i tidig islamisk konst.

Muhammed delar månen. Bild från Wikipedia. Illustration ur den persiska Falnameh.

Islamisk astronomi på medeltiden

Mellan 700-talet och 1400-talet blomstrade den islamiska vetenskapen. Många stora upptäckter gjordes under denna period med vetenskapsmän från Nordafrika, Spanien, Mellanöstern och Centralasien. Därför finns det många stjärnor, till exempel Aldebaran och Altair, och astronomiska termer som är på arabiska än idag.

Arabiska hade ungefär samma funktion som latin. En vetenskapsman skrev vetenskapliga texter på arabiska, även om de talade andra språk som modersmål. De mest kända islamska astronomerna är al-Biruni (973-1048) som bland annat studerade månens faser, det är hans ritning som syns ovan, Avicenna (Ibn Sina) (ca 980-1037) och Averroës (Ibn Rushd) (1126-1198).

Den tidigaste disktinktionen mellan astronomi och astrologi utvecklades inom den islamiska vetenskapen.