Samiska nationaldagen

henrikblind

Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6 februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum i Trondheim denna dag 1917.

Henrik Blind är renägande same och bor i Jokkmokk som ligger strax norr om polcirkeln.

Hur firas dagen i Jokkmokk?

– I år sammanfaller den samiska nationaldagen med den officiella invigningen av Jokkmokks marknad som har hållits på orten sedan 1605, dvs. i 408 år. Troligen kommer nationaldagen att uppmärksammas under invigningsceremonin. I övrigt brukar dagen firas med att den samiska flaggan vajar på de officiella flaggstänger och på sameskolan brukar det bjudas på tårta till skolbarnen. Jag själv brukar inte fira dagen på något speciellt sätt.

Finns det någon annan helgdag som är särskilt viktig i det nutida samiska året?

– Då samer lever på olika sätt så finns det ingen speciell dag som är särskild viktigt för alla samer. Det är olika sedvänjor och traditioner i respektive familj/släkt som avgör.

Är det fler människor som är intresserade av sitt samiska arv nu än förr?

– Det har hänt något under de senaste åren då fler och fler söker sig tillbaka till sina samiska rötter. Det är allt vanligare att möta samer som i vardagen har på sig sina samiska attribut såsom sjalar, broscher eller skoband. Det tycker jag är bra eftersom kulturen synliggörs och man slipper stämpel av exotism ju mer det samiska syns i det offentliga rummet.

Ryskt julfirande

Julhelgen närmar sig med riktigt stora steg. Snön har tagit över Sverige och nu ber vi till de vikarierande vädergudarna som tillfälligt tagit över tyglarna för vårt öde. Vi längtar efter att få umgås med våra nära och kära. Att få äta god mat och titta på Kalle Anka. Vi vet alla hur vi själva firar jul och nyår men hur gör andra?

Irina Järvinen kommer från Ryssland och bor nu i Södertälje sedan 10 år tillbaka. Hon bor med sin make och sedan hon flyttade hit har hon firat jul enligt svenska traditioner.

– Det finns ryska kyrkor dit man kan gå, men det gör inte jag, säger hon.

I Ryssland är det dock annat som gäller. Nyårsafton är den första dagen av firandet. Man börjar förbereda runt en månad innan genom att köpa julklappar och slå in dem. På dagen samlas man sedan hemma hos någon där barnen kan dansa runt en klädd gran och få presenter och godis. Förr i tiden brukade man även ge varandra mandariner bara för att det var brist på dem. På nyårsafton kommer även Ded Moroz.

Ded Moroz är Rysslands motsvarighet till tomten. På svenska översätts han till Farfar Frost. Enligt ryska folksagor är han sträng men mycket rättvis och omsorgsfull. Han är klädd i en lång röd fårskinnspäls, ett par röda stövlar, en stor mössa och en vandringstav. Antingen kommer han gående eller så åker han en släde med tre hästar. Han har sällskap av Snegurotjka, snöflickan. Hon är en symbol för frusna vatten och floder.

– Efter det så träffas man på kvällen och säger farväl till det nya året. Då äter man mat och dricker champagne. Det är som en tradition att bordet ska vara fyllt med väldigt mycket att äta. Klockan tolv går man ut och samlas på ett gemensamt ställe där man firar med musik, dans och fyrverkerier, berättar Irina.

Julafton firas i Ryssland den 7 januari. Den 6 januari går man till kyrkan på en mässa som börjar elva på kvällen och slutar vid två på natten. Dagen efter samlas man och äter julbord. Är man troende så fastar man i 40 dagar innan. Då äter man ingenting som kommer från djur, så som kött, mjölk och smör.

– När Ryssland var Sovjetunionen var julafton förbjuden att fira. Jag tror att det är därför vi firar på nyår nu, avslutar hon.

symbols-ded-moroz

Intervju: Malin Jönsson