Månen och solen och wiccanerna

Både månen och solen
är viktiga för wiccaner

Wicca är en nyhednisk religion och månen är viktig för wiccaner. Fullmånen anses vara den kraftfullaste månfasen, så gott som allt rituellt arbete görs då.
– Jag har alltid känt en närhet till månen, säger Jennifer som är wiccan från Stockholm. Dess växlingar fungerar som en tidsmätare och de påminner oss om livets cirkel.

Peter, en annan wiccan, berättar att månen påverkar honom så att han startar nya projekt vid nymåne och försöker avsluta dem när månen är i nedan.

Men också solen är viktig. Vid sommarsolståndet infaller wiccanernas högtid Litha.

Mens en gång i månaden

Internationella mensdagen

Internationella mensdagen lanserades 2014. Den tyska organisationen WASH United tog initiativ till den. Datumet 28/5 valdes därför att en menstruationscykel i regel är 28 dagar, och maj är den femte månaden, en menstruation brukar vara i fem dagar. Kampanjerna under Internationella mensdagen görs för att ta bort tabun som finns runt mens. I delar av världen ligger fokus på hygien och mensskydd. I andra delar handlar det om att bryta tabun och motarbeta myter.

Första mensen

Vid födseln finns ungefär 400 000 anlag för ägg i äggstockarna. Dessa börjar mogna under puberteten. Två veckor efter att den första ägglossningen inträffat sker den första menstruationen. Den går under det vetenskapliga namnet menarche.

Mensen och månen

Ordet menstruation kommer från mēnsis som betyder månad på latin. Det finns i dag inget vetenskapligt stöd för ett samband mellan månen och menstruationscykeln, andra däggdjur kan ha både kortare och längre menstruationscykler. Men det finns arter vars fortplantning styrs av månen, bland annat 130 olika korallarter i Australiens Stora barriärrev förökar sig under en viss fullmåne.  

Rebecka Hallencreutz grundade föreningen MENSEN tillsammans med Josefin Persdotter år 2014. De jobbar på olika sätt för att sprida kunskap och öppenhet om mens.

Vad kan skolor förbättra för elever som har mens?

– Vi anser att skolor borde erbjuda gratis mensskydd och tydliga anvisningar om var de finns. Det räcker inte att tänka att eleverna “kommer väl till personalrummet och frågar”, för det händer inte när det gäller känsliga ämnen som upplevs som pinsamma. Att oroa sig för att sakna mensskydd eller kanske använda toapapper som nödlösning och oroa sig för att blöda igenom tar kraft och energi – då blir det svårare att koncentrera sig på skolarbetet. Det finns unga som till och med stannar hemma från skolan för att de saknar mensskydd. Det händer även i rika länder som Sverige. Det är också viktigt att få bra, lättillgänglig och grundlig kunskap om mens och menscykeln tidigt, på ett avslappnat sätt!

Är det bra att skriva in mensen i sin almanacka?

– Det är toppen att göra! Ett bra tips är att använda en app, eller skriva ner i en almanacka eller dagbok. Det är ett bra sätt att lära sig om sin kropp och menscykel.

Du hittar dem på www.mensen.se

Förstamaj-minnen

Maja Johansson har intervjuat sin pappa om Första maj. Så länge jag kan minnas har första maj, eller arbetarrörelsens internationella dag, alltid firats i min familj och varit den högtid som är viktigast för oss. Det är en av de två sekulära helgdagar vi har i Sverige (den andra är Sveriges nationaldag den 6 juni) men är en helgdag även i många andra länder runtom i världen. Första maj har sedan år 1890 varit en arbetarhögtid där fokuset på den tiden var kampen för 8 timmars arbetsdag, och är än idag en dag för firande samt kamp och demonstrationer kopplade till ojämlikhet, klass och arbetsvillkor.

Jag har intervjuat min pappa Per Erixon om första majs ursprung, betydelsen av arbetarrörelsens dag och inkludering. Han är 66 år gammal, pensionerad och har varit politiskt aktiv sedan början av 1970-talet. Enligt Per var startskottet för första maj som högtidsdag i Chicago 1886, men det sågs inte som en högtidsdag förrän några år senare.

– Det hölls en demonstration i Chicago i början av maj 1886, några arbetare hade skjutits av polisen någon dag innan. Lokala anarkister samlades för att protestera mot det här, det kastades en bomb mot polisen och det var några anarkister som blev arresterade för det men det finns inga bevis för att det var de som kastade. Det är det egentliga ursprunget, så småningom blev det ju utropat till arbetarrörelsens dag officiellt men det kom lite senare, berättar Per.

Hans eget firande av första maj är inget han fick från hemmet utan något han hittade själv.

–När jag var liten hade jag knappt hört talas om första maj, farsan var ju bondgrabb och mamma var från någon slags liberal kulturell medelklass. Sen blev jag mer och mer intresserad under tonåren, och då var ju den stora konflikten Vietnamkriget, det höll på för fullt 1972. Det var första gången jag var på en första maj-demonstration, alla demonstrationståg samlades vid Norra Bantorget och höll ett gemensamt firande som bara var inriktat på att stoppa kriget i Vietnam. Olof Palme talade minns jag. Sen 1975 har jag firat dagen med syndikalister eller anarkister varje år. 

Nuförtiden ser ett vanligt första maj-firande för Per ungefär likadant ut varje år. Dagen börjar tidigt vid La Mano, minnesmärket i Stockholm för de svenskar som dog i det spanska inbördeskriget, där han möter upp vänner och andra kamrater från den syndikalistiska fackföreningen SAC. De tar sig sedan till Sergels torg och går i ett demonstrationståg till Stortorget i Gamla stan. där det hålls tal och allsång, och efter det fortsätter festen och sångerna i ett kollektivägt hus på Södermalm. Men några av de firanden som Per har deltagit i under åren minns han extra väl.

Syndikalisternas första maj i Stockholm, 2011. (Bild Wikipedia)

– Ett år, jag tror det var 1983, så höll vi på att fira när vi hörde att nazister skulle ha en demonstration i Humlegården, så vårt första maj-tåg blev ett antinazist-tåg. Jag tror vi var 5000 personer som blockerade deras tåg den dagen, inte bara anarkister. Ett annat år var jag i Paris och firade med syndikalisterna där, jag har också firat i Barcelona. År 1996 firade jag första maj i Istanbul, det hölls en demonstration med hundra tusen människor så det var speciellt. Tre demonstranter blev ihjälskjutna av polisen och det blev enorma kravaller. Just det här året inföll första maj på en helg och alla oberoende fackföreningar hade bestämt sig för att vara med gemensamt så det blev jättestort.

Det märks under intervjuns gång att första maj är en viktig högtid för Per, det har inte gått ett år sedan 1975 utan att han har firat dagen på något sätt. Han har inte heller haft någon vana av att fira valborgsmässoafton, som infaller dagen innan första maj, sedan han var liten då han tycker det känns viktigt att komma till firandet den första maj respektabel. Jag frågar honom varför dagen betyder så mycket för honom.

– Jag känner att första maj är mycket mer betydelsefullt än många av de andra högtiderna. De andra, som julen och midsommar, är tillfällen att träffa familjen mest, annars känner jag inte något för de dagarna. Första maj känns betydelsefullt på ett större plan för mig. Det är symbolisk på nåt sätt, en del folk träffar jag inte förutom första maj så det blir ett sätt att samla ihop sig och visa att vi finns kvar. Det är väldigt viktigt för mig, att en gång om året samla styrkorna och se att det finns människor kvar som kämpar för det slags samhälle som vi vill ha.

Arbetarrörelsens dag är en högtid som inte alla känner till, trots att det är en röd dag i Sverige. Och det är heller inte en dag som alla har anledning att fira, menar Per.

– Det hålls ju många olika demonstrationståg, Vänsterpartiet har sitt, Socialdemokraterna har sitt och vi har vårt bland annat. Det är en väldigt blandad skara av människor men det är ju inte precis vem som helst som deltar, det bygger ju på att man har någon slags medvetenhet om ojämlika förhållanden i samhället och tanke om arbetare, arbetsförhållanden och att det finns en motsättning mellan arbete och kapital i samhället.

Han fortsätter prata om de som ändå firar första maj och deltar i demonstrationstågen, vilket är både vuxna och barn. Han tror dock att det demonstrationståg han brukar delta i är mer homogent än några av de större tågen.

– Det är nog ungefär lika många kvinnor och män som går med i vårt tåg, och en massa barn. Men jag tycker nog att det finns en obalans hos oss, det är fler vita än icke-vita som deltar men alla är ju välkomna. Jag tror det är för att SAC är ganska litet, men nu har de börjat med ett stort arbete för migrantarbetare, de hjälper dem att höja sina löner och arbeta för sina rättigheter. De har också börjat samarbeta med organisationer som jobbar i Husby för att svara på folks frågor kring sina anställningar. Så de börjar bli mer inkluderande, det har ju inte med första maj att göra men man kommer nog kunna se fler deltagare från de hållen nästa firande. Jag ser väldigt mycket fram emot att covid-19 ska få ett slut så vi kan fira ordentligt nästa år.

Maja Johansson studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Scouternas tänkardag

World Thinking Day 22 februari firas av 48 miljoner scouter världen över och har firats sedan 1926.

Vi ringde upp Towe Bengtsson på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Towe förklarade att World Thinking Day är en internationell scoutdag och bakom den står den internationella flickscoutsrörelsen WAGGGS – World Association of Girl Guides and Girl Scouts.

WAGGGS är en av två världsscoutorganisationer, och den största frivilliga rörelsen för flickor och unga kvinnor i världen. Rörelsen representerar tio miljoner flickor och unga kvinnor från 150 länder, berättar Towe

Att WTD firas 22 februari är ingen slump, det är födelsedag för både för Olave Baden Powell, som under sin livstid gjorde en stor insats för flickscoutrörelsen, och hennes man Robert Baden Powell, som är grundaren av hela scoutrörelsen. Lord Baden-Powell föddes 1857 och hans hustru Olave 1889.

– World Thinking Day har varje år ett tema och i år är temat Fredsbygge. Scouting är en fredsrörelse där mänskliga rättigheter är alltid är ett genomgående tema , säger Towe.

På grund av pandemin har WAGGGS ett aktivitetspaket som går att genomföra digitalt. I paketet finns information, övningar och aktiviteter som är anpassade för olika åldrar. Aktivitetspaketet är fyllt av aktiviteter som du inte behöver vara scout för att prova.

Det finns hashtags för World Thinking Day. Kolla in #WTD2021, #WorldThinkingDay eller #StandTogetherForPeace på sociala medier och låt dig inspireras av scouternas fredsbygge!

Bli scout? Kanske World Thinking Day gjort dig nyfiken på att själv engagera dig i scouting? Här finns din närmaste scoutkår https://www.nsf.scout.se/bli-medlem/ eller http://www.scouterna.se/hitta-scoutkar/

Bor du på Åland? Här finns scoutkårerna för dig:

Finströms Sjöscouter r.f.

Kumlinge Sjöscouter r.f.

Scoutkåren Ålandsflickorna r.f.

Sjöscoutkåren Spejarna Mariehamn r.f.

Vårdkasarnas Scouter r.f.

Vill du kolla in World Thinking Days aktivitetspaket så finns det att ladda ner :

WAGGGS World Thinking Day material (engelska)
WAGGGS World Thinking Day material (franska)
WAGGGS World Thinking Day material (spanska)
WAGGGS World Thinking Day Material (arabiska)
WAGGGS World Thinking Day Material (svenska)

Nyår vid nymånen

Kinesiskt, taiwanesiskt, vietnamesiskt och koreanskt nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet. Det brukar vara mellan 20 januari och 20 februari. I år (2021) är det 12 februari.

Karolin Gus föräldrar kommer från Kina och hon berättar:

– Vi försöker alltid fira på kvällen med middagar. På dagen jobbar vi eller är i skolan. Vi brukar kanske säga gott nytt år på morgonen och så går alla åt varsitt håll. Sen samlas vi på kvällen. För det mesta firar vi det samma dag som det är. Nyår kan bli lite knasigt nu när jag och min bror har flyttat hemifrån. Det kan bli svårt att matcha rätt dag.

Det kinesiska nyårsfirandet  är en vårfest. Nu blir yinkrafterna svagare och yangkrafterna starkare. Yin och yang är centralt inom kinesisk filosofi, det är universums urkrafter.  Vissa ting förknippas med yin och andra med yang, detta skapar balans i kosmos.

Annie (Mei Fang) brukar fira kinesiska högtider med föreningen som hon är med i. Under nyår brukar hon åka tillbaka till Taiwan.
– Nyår är lite som jul, det firas framförallt med familjen och inte alltid med vänner, berättar Annie. I Sverige firar folk nyår med föreningar eftersom resten av familjen kanske är kvar i Kina eller Taiwan.

YANG

Sol, sommar, berg, man, ljus, eld, metall

YIN

Måne, vinter, dal, kvinna, mörker, vatten, trä

Värmländsk motti

I slutet av 1500-talet slog sig en stor grupp finnar ned i Sverige, i huvudsak i Värmlands och Dalarnas skogar. Skogsfinnarna bevarade länge det finska språket, och ännu på 1960-talet fanns det människor som kunde tala värmlandsfinska. Skogsfinnarna satte, genom svedjebruket, prägel på landskapet omkring sig och de förde med sig finsk matkultur till det svenska samhället.

Jo Gröön Husmo, eller Pojansanan Juu som han heter enligt skogsfinsk namntradition, är en av alla värmlänningar som har skogsfinska rötter.

– Som barn på 1970-talet här i yttre Värmland, växte jag upp på mormors och farmors mattraditioner. Jag identifierar idag min barndomsmat som skogsfinsk/svensk/norsk.

Något som förknippas med skogsfinsk matkultur är nävgröten, motti, som skogsfinnarna förde med sig från östra Finland.

– Väldigt många värmlänningar (jag också) åker till hembygdsgårdar på sommaren och äter motti & fläsk. Själv lagar jag nog aldrig den rätten, men jag använder motti ganska ofta på andra sätt. Blandar en sylt med kall motti kallas det hillo i våra trakter, vilket i Finland betyder sylt. Vidare kan t ex fisk och fiskbuljong användas till motti. Jag ser inga regler runt motti.

Nävgrötens dag firas 10 september.

Karhu-Juhas nävgrötsrecept

5 portioner

500 g skrädmjöl
6 dl vatten
1 tsk salt 

Koka upp vatten och salt. Lägg försiktig ner mjölet ovanpå vattnet och låt det ångkoka under lock, ca 45 minuter. Lyft därefter på locket och vänd varsamt ner mjölet med en sked, det bildas då små fasta klumpar, det är detta som är motti. Servera med de tillbehör som du tycker bäst om.

Motti med fläsk och lingon. Bild Wikipedia.

Familjegemenskap på Eid-el-fitr

Sara Ali bor i Laxå. Här berättar hon för Paliz Askari om sin favorithögtid Eid-al-fitr.

– Efter att ha fastat i en månad är det äntligen dags för Eid al-fitr, säger Sara Ali som har kurdiskt och arabiskt ursprung.

Dagen innan Eid börjar alla familjer i släkten förberedelserna inför firandet. Saras pappa och mina farbröder åker runt i Stockholm till slaktare och matbutiker för att köpa hem det bästa köttet och råvarorna.

På Eid-dagen går Sara, hennes mamma och systrar går upp ungefär klockan sex på morgonen och börjar laga mat. Ris ska kokas, kött och kyckling ska stekas, såser och sallader ska göras.

– Det är lite speciellt att laga mat så tidigt på morgonen. Under Eid är vår frukost inte ägg, mackor eller yoghurt, efter en månad av fastande börjar vi direkt med en riktig måltid tidigt på morgonen. I vår familj sköter kvinnorna matlagningen, säger hon. Men det är främst för att mina bröder inte lagar mat på det sättet mamma vill. Medan vi lagar maten vaknar männen, klär sig fint i kostym, ordnar dukningen samt pyntar hemmet med fina dekorationer som vi tar fram speciellt under Eid. Innan maten är klar brukar pappa alltid gå till blomsterbutiken längre ner på gatan och köpa en stor bukett rosor. Det är en tradition han själv har skapat. Buketten ställs på bordet i vardagsrummet, berättar Sara. Sedan är det vår tur att göra oss fina. Mina farbröder och deras familjer kommer över på morgonen med mat som de också lagat, så sitter vi alla på morgonen, äter och skrattar åt gamla historier som min pappa berättar.

Vad händer resten av dagen och vad är din favoritdel av firandet?

– Vi fortsätter i princip att äta hela dagen, säger hon och skrattar. Vi äter kurdiska och arabiska bakelser, baklawa, daheena, kunafe och bi haleeb . Det tar aldrig slut, vi äter från morgon till kväll. Min favoritdel av hela Eid firandet är dock den gemensamma bönen. Vi flyttar bort bord och soffor så att alla ska få plats att be tillsammans i vardagsrummet. Min äldsta farbror leder bönen. Hans röst är så behaglig att lyssna på och det blir så fin stämning. Vi tackar Gud för allt vi har, familjen, vänner, vår hälsa, och när bönen är klar brukar vi ha som familjetradition att reflektera över Ramadanmånaden. Vi berättar om roliga händelser som skett under månaden och vi önskar varandra lycka till inför nästa Ramadan, berättar hon.

 

Hur avslutar ni ert Eidfirande?

– Efter att ha ätit all mat försöker vi varva ner lite innan läggdags. Vi dricker te och kollar på gamla syriska filmer som min pappa älskar och tvingar familjen att se. Vi är mycket för personliga familjetraditioner – som de röda rosorna och de syriska filmerna – men den viktigaste delen är den gemensamma bönen.

 

Vad skiljer er familjs typ av firande från andras?

– Vanligtvis brukar man åka till moskén och utföra bönen, men eftersom vi inte har någon moské i närheten ber vi hemma istället. Och hos oss är det viktigt att ha kul tillsammans. Vi har inte riktigt några traditioner som de äldre generationerna brukade ha – då till exempel min mormor brukade laga mat till fattiga i hennes by under Eid. Jag vet att vissa av mina vänner brukar vara hela dagen i moskén med människor av alla etniciteter, medan vi är hemma hela dagen med familjen.

 

Paliz Askari

 

Paliz Askari studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

 

 

En annorlunda Ramadan

Eman är byggnadsingenjör och student på Gävle högskola. Hon är 25 år och bor både i Gävle och i Upplands Väsby. Här berättar hon om årets ramadanmånad, en ramadan som inte är lik någon annan. En ramadan med mindre gemenskap och mer ensamhet.

Vad är Ramadan för dig?

– Ramadan för mig handlar om gemenskap, kärlek och medkänsla. Ramadan är en speciell och rolig månad för alla muslimer, den ger oss en känsla av samhörighet med andra muslimer. Ramadan handlar om att komma närmare Gud och lära sig förstå den andras lidande av hunger och törst. Jag tycker att alla, även de som inte är muslimer, bör testa att fasta, både för att kunna känna av hur andra människor lever, men även för att det är så bra för kroppen enligt ny forskning. Ramadan handlar också om att reflektera över sina handlingar och eget sätt att leva. Ibland kan man på grund av den press som man har från livet och samhällets förväntningar på den enskilda personen förlora sin väg och glömma att vi bara är människor allihopa. Vi måste därför ge varandra chanser att göra bättre. Det är viktigt under denna månad att ha full respekt för varandra och varandras olikheter, vara ödmjuk och ha stor medkänsla för andra människor och andra varelser, annars bli fastan inte accepterad av Gud.

 

Skiljer sig årets ramadan från andra?

– Ja, väldigt mycket, det är så många saker som jag personligen saknar denna ramadan. Till exempel, varje dag under månaden brukar de flesta muslimer be tarawih-bönen i moskéer, det sker efter varje iftar. Iftar är alltså måltiden som man äter efter fastan vid solnedgången. Man kan också be hemma om man inte vill be i moskén, men tarawih är ju en gemensam bön. När jag utför tarawihbönen i moskén får jag en känsla av att vara närmare Gud på ett sätt. På grund coronapandemin och förbud mot stora samlingar, kommer bönen i år utföras hemma. Tarawih är en frivillig bön, men det är uppskattat av Gud att man gör den.
Det har också blivit tradition att tv-kanaler har speciella program under denna månad. De kallas för ramadanprogram och brukar vara komedier och drama tv-serier som sänds på alla arabiska tv-kanaler. En del serier som inte hann bli klara innan viruset spred sig runt världen, har ställts in vilket gör att fastetiden känns långsammare. En vanlig ramadankväll är en lång kväll, de flesta brukar vara uppe väldigt sent på kvällen. Oftast brukar man bjuda varandra på iftar, men i år blir det mindre social samvaro och mera ensamhet, vilket jag tycker är trist.

Brukar det arrangeras speciella aktiviteter under ramadan, förutom tv-programmen?

– Varje dag efter iftar och kvällsbönen tarawih brukar vi samlas hemma hos varandra eller på arabiska caféer och spela ramadanspel. Mitt favoritspel är ”Mehebis” vilket betyder ringen. Man spelar det med stora eller små lag, från 2 pers per lag och upp till flera hundra personer. Det kan bli stora kamper som i vissa länder sänds på TV. Spelet går ut på att det ena laget får ringen, sen får lagets ledare gömma den i en av lagmedlemmarnas händer. Sedan får hela laget knyta händerna och hålla fram dem och det andra laget får gissa i vilken hand ringen är gömd. Det är ett roligt spel med mycket spänning och skratt. Här i Stockholm brukar spelet arrangeras varje ramadan på Rotana café och restaurang, och det är ungefär 50–60 personer. Spelet anses vara ett manligt spel i den irakiska kulturen och har varit så sedan flera hundra år. Men det spelas också av kvinnor hemma med släkten.  Därför är ramadan annorlunda i år.

spel på Rotana cafe
Mehebis-spel på Rotana café och restaurang. Bild från 2018.

Mehebbis-spel 2018 på Rotana kafé.
Mehebis-spel 2018 på Rotana café och restaurang.

Eid al fitr är på sätt och vis en fortsättning av ramadan, namnet betyder att bryta fastan. Sista veckan av Ramadan görs eid-inköpen, man handlar kläder och förbereder eid-kakor. Då samlas hela familjen för att baka olika sorters kakor som ska räcka för tre dagar, för familjen och alla släktingar och vänner som kommer hälsa på. I min familj brukar det vara konkurrens mellan min mamma och hennes systrar och andra kvinnliga släktingar om vem som gör de godaste kakorna. Jag måste säga, min mamma har aldrig vunnit!  Det är traditionella kakor som görs av kakdeg och fylls av dadelmix och speciella kryddor. I år får vi förbereda ungefär en vecka innan då mina syskon som är gifta och har familj inte kan komma hem till oss, min pappa är i en riskgrupp. Det tycker jag är tråkigt, för det brukar vara en speciell kväll för hela vår familj.

 

Är det något mera som man bruka göra under eid som är annorlunda i år?

– Första dagen på eid brukar vi vid soluppgången åka till moskén och be eidbönen, en stor gemensam bön som leds av en imam. På grund av förbudet mot stora samlingar kommer vi i år inte kunna göra det. Dock finns möjligheten att bönen utförs hemma och leds av en manlig familjemedlem.
Varje år brukar pappa ge zakat. Varje muslimsk familj måste donera pengar de sista dagarna i ramadan eller under eid för att fastan ska accepteras av Gud. Vi brukar hälsa på fattiga familjer som vi känner, eller som någon annan har rekommenderat, och ge dem pengar. I år kommer vi inte kunna göra det på samma sätt. Vi får hitta på andra lösningar, vi kanske kan ringa dem och sen swisha.
Under de tre dagarna som eid varar brukar vi hälsa på släkten. Det känns jobbigt att vi i år kommer missa firandet. Vi brukar själva hålla en fest den andra dagen under eid där hela släkten och vänner är med. Det blir bara jag och mina föräldrar denna eid, jag tror det känns jobbigast för min pappa som känner att det är hans fel att vi inte kan träffa mina syskon på grund av hans sjukdom. Vi får i så fall prata och umgås via Facetime. Vi får nöja oss med det, det är en svår tid för alla, vi får göra vårt bästa.

Intervjun är gjord av Shahed Ibrahim, praktikant från Mångfaldsstudier, Stockholms universitet.

Mandéernas dopceremoni i Fittja

Kring den 18 maj varje år, på Johannes döparens födelsedag, äger det Gyllene dopet rum i Albysjön vid Fittja. Varje år, utom i år, året med covid-19-pandemin, förstås.

Den mandéiska prästen Termeda Sarmad Sarmad säger:

– Detta är en viktig högtid som många älskar. Men människans liv viktigare än någon ritual, så om riskerna kvarstår, om spridningen av viruset kvarstår, så får vi nöja oss med att be hemma för hela mänskligheten.

För några år sedan dokumenterade fotografen Tarja Saarikko dopceremonin.  Den brukar vara sig lik år från år.

– Dräkten som används vid dopet har man en av och den ska man ha livet ut, berättar Termeda Sarmad Sarmad. Alla har samma typ av dräkt, även prästen. Dräkten heter på mandéiska ”rasthe”. Den är vit och består av fem delar.

Intervjun med Termeda Sarmad Sarmad är gjord av Shahed Ibrahim, praktikant från Mångfaldsstudier, Stockholms universitet.

Nästa år, alltså 2021, kommer Mångkulturellt centrum att visa en utställning om mandéernas dopceremoni.  Där får vi möta fler mandéer som berättar om vad dopet betyder för dem och om hur det går till.

 

Plocka blad

Nu på våren växer gröna blad vilt på marken överallt. Soma Khaledi Jonasson berättar hur de kan användas.

– Ja, vi plockar en hel del växter, främst till sallader. Det är inte sallader med dressing, kryddor eller olja, utan vi sköljer dem och äter dem som de är. Det blir godare och fräschare så, när den övriga maten på tallriken är rätt tung och innehåller mycket fett.

Växter som många kurder plockar i Sverige är shing (haverrot) och kirskål.

kirskål

–Man tar det man har. Och såklart gräslök och rädisor med blasten. Apropå att ta det man har, säger Soma.  Det kurdiska köket ser ju olika ut beroende på vilken del av Kurdistan man befinner sig i. Här i Sverige har maten, efter 40 år, anpassats efter och inspirerats av svenska råvaror och matkultur. En rolig grej är knäckebröd som används till bnkr, det är den knapriga risbotten som man lagar genom att lägga något bröd i botten av kastrullen när man ångkokar ris. Samma risbotten görs annars med potatis, eller pitabröd. När mina föräldrar kom till Sverige var det inte lika lätt att komma över pitabröd. Någon kom på att det norrländska tunnbrödet påminde om det kurdiska tunnbrödet. Det mjuka innehöll en del socker, men det hårda norrländska tunnbrödet kunde man fukta med lite vatten, så blev det mjukt.