Astrakanbladet skriver om Mors dag

vid datorn skriva

Här sitter Anna Pettersson, Anna-Kaisa Gichia och Johan Olander och skriver om Mors dag. På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. På förmiddagen jobbar två personer, Anna och Johan, och på eftermiddagen jobbar tre andra. Astrakanbladet handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan.

astrakanbladet

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket. Men kalendersidorna är lite svårlästa och det är rörigt med bilderna i bakgrunden, även om de är fina, säger Anna-Kaisa.

Idag jobbar de med en tidning som ska komma ut nästa vecka. Astrakanbladet skrivs med ett särskilt skrivprogram på dator, där det också kommer bilder ovanför orden, som ett stöd för personer som har svårt för att läsa. Alla som jobbar på Astrakan får tidningen.

anna kaisa

Det är Anna-Kaisa Gichia, som är hantverkspedagog, som tagit in Mångkulturella almanackan i verksamheten. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

Samtal med Irene Thisner om nya, gamla och återbrukade bilder

Illustrationerna och formen för 2015 års Mångkulturella almanacka är gjorda av Irene Thisner. Redan i den tryckta almanackan lovade vi att vi skulle berätta mer om bilderna på hemsidan. Då hade vi tänkt skriva lite varje månad, men det blir istället ett samtal med Irene om hur själva jobbet gick till.

juniVi börjar med att titta på juni, ett uppslag som jag verkligen gillar. Det ger mig känslan av det speciella ljuset en juninatt. När jag pratar med Irene och tittar noga så visar hon att hela dygnet finns med i bilden väldigt genomtänkt.

– Uppslaget är som en dag, här finns måne och sol, soluppgången ligger på horisonten. En grundtanke med mitt arbete 2015 var att det skulle kännas handgjort. Tidigare år har jag arbetat med ett hopplock av bilder från olika håll som blivit collage. Men nu ville jag att känslan skulle vara handgjort.

Det här är alltså inte första Mångkulturella almanackan som Irene arbetat med. Hon har också gjort 2009, 2010, 2011 och 2014.

Det finns många små detaljer som man inte upptäcker förrän efter tredje, fjärde genombläddringen, eller om någon visar förstås. De små människorna med sina långa skuggor ute i marginalen vid Sommarsolståndet i juni till exempel. Irene är (förutom grafisk formgivare) lärare i grafisk design och illustration på konstskolan Basis i Stockholm, och det märks när hon berättar om bilderna.

– Här har jag jobbat med stora penseldrag i akrylfärg som bakgrund. Aurora är den Eos_utgjutande_morgondaggen,_Nordisk_familjebokromerska soluppgångens gudinna (eller morgonrodnadens gudinna, i grekisk mytologi heter hon Eos). I uppslaget finns både suddiga och skarpa delar, det är avsiktligt men också en lösning för att bilderna var av olika kvalitet. Där Aurora flyger fram är det lite morgondimma och hon kan vara lite oskarp. Stonehenge finns med i botten. Det är ju en plats där sommarsolståndet brukar observeras. Jag ritade av en bild av Stonehenge i programmet Illustrator. Framför ligger några sländor, eller är det kanske mott eller mal? Sländor är djur som signalerar sommar, men de här ser också lite döda ut. Dagssländor lever endast en dag. Hela temat för uppslaget är ju en dag och därför passar det med de döda sländorna på botten.

juni stonehenge

Vilka månader är du själv mest nöjd med?

– Maj gillar jag. Och juli är jag nöjd med också. Här finns bokstäver med ordentligt schvung i, och det syns tydligt att de är handgjorda. De är målade på papper 70×100 mm med akrylfärg. Foto av målningarna är tagna med min mobiltelefon. Samma bild är använd i april och på omslagets insida. Jag har ju jobbat så att delar av bilderna, eller hela, kan flyga till andra sidor och månader. Blomman i augusti upprepas i december som avslutning på hela almanackan. Fredsmärket som ligger i botten i december har vi också använt tidigare, närmare bestämt i september. Det är återvinning på ett bra sätt.

Fjuliasta är temat för juli månad, hur uttrycks det i bilderna?

– Fastan är kroppslig, lekamen, liv och död och ja, det känns som ett dramatiskt uppslag, målningen får en att associera till organ och kropp, kött till och med. Här uppe finns en bild på några dadlar, det är ju något som ofta används för att bryta fastan under ramadan. Mahatma Gandhi sitter på j-et. Jag letade jättelänge efter en bild på Gandhi, jag ville ha en bild med hela kroppen, inte bara huvudet.

Är det någon månad som du tyckte var svårare än andra?

– Augusti är den månad jag blev minst nöjd med. Den blev för dataaktig på något sätt. Nu är den som den är, när det väl är tryckt så släpper man ju … men ändå, det kunde ha blivit bättre … Här är temat vänskap och kärlek, och det kanske var det som gjorde det svårt. På något sätt var det lättare att illustrera de mer allvarliga temana än detta som bara är lycka.

Fylld av bilder, ungefär som om jag varit mer på en sagostund med de bästa bilderböckerna på ett bibliotek, lämnar jag Irene och tackar för denna gång.

sax

mott

Och här kommer bonusmaterial! En liten film (4,5 min) där Irene pratar om typsnitt. Filmen är gjord av elever på Biskops Arnös folkhögskola och heter ”I shot the serif”.

I shot the serif from Biskops Arnö Dokumentär on Vimeo.

 

Två från Tre funderar på röda dagar – och går från ord till handling

Förra sommaren hade vi besök från på Tre, mobiloperatören. Personalavdelningen hade sett Mångkulturella almanackan och ville diskutera mångfaldsfrågor. Spännande! Elias Berglund och Fredrik Svesse funderade högt i solen på uteserveringen.

– Mångfald för oss handlar i första hand om att ha en bra och öppen hållning, både i kundtjänsten och internt bland personalen. Människor är så olika!

– Vi har en idé om att skapa en pott med röda dagar, där personalen i förväg ska kunna välja utifrån sina traditioner eller sin tro. Kanske vill man hellre vara ledig på en annan nationaldag än den svenska. Kanske är Ramadans avslutning mycket viktigare än påsk. För att detta ska gå att genomföra måste vi följa avtal och lagstiftning förstås. Men det uppstår också andra frågor.

– Vi vill absolut inte upprätta nya gränser, med fyrkantiga alternativ utifrån föreställningar om vem som firar vad och när. I så fall riskerar vi ju att effekten i praktiken blir diskriminerande.

Nu, ganska precis ett år senare, genomför man en förändring: Anställda får möjlighet att byta en helgdag som inträffar på en vardag enligt den svenska kalendern, mot en annan dag som infaller vid en religiös eller kulturell högtid – utan att ifrågasättas, som det heter i pressmeddelandet. Och just detta sista är nog en viktig poäng. Möjligheten att förhandla, förklara och få ledigt finns säkert på många arbetsplatser. Men att lämna över initiativet och ge en förutsägbar rätt att göra individuella val och prioriteringar – det är onekligen ett steg framåt.

Hur gör andra arbetsplatser? På MKC har vi varit i kontakt med andra och diskuterat olika system för valfria helgdagar – men finns det någon som prövat? Stämmer det att Tre är först med detta?

Det ska bli spännande att se vad som framöver händer på Tre. Hur många kommer att känna sig tilltalade? Vilka alternativa helger kommer att toppa listan?

http://www.mynewsdesk.com/se/tre/pressreleases/3-laater-anstaellda-vaelja-sina-egna-helgdagar-1049291

Tre snabba med Helena Ruschmeyer

Tre snabba med Helena Ruschmeyer som är enhetschef för Serviceboende och Mobila teamet i Botkyrka.

Varför köpte du den mångkulturella almanackan?

– Jag har jobbat på Mångkulturellt centrum, så jag har vetat om den länge. När jag bytte till mitt nuvarande jobb 2009 köpte jag den direkt för att visa att ”det här är jag”. Sen dess har jag köpt den. Nu har min chef börjat köpa den till sin ledningsgrupp.

Hur använder ni den?

– Vi har mycket personal som är till exempel ortodoxa och de firar ju på helt andra dagar. Almanackan visar att det inte behöver vara så stor sak att alla är olika. Min kollega har satt upp den på väggen men det har inte jag hunnit göra.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja, jag fortsätter som förut.  Varför ändra på ett vinnande koncept?

Helena R

Tre snabba med Leif Gustafsson

Tre snabba med Leif Gustafsson som är biträdande rektor på Tomtbergaskolan i Huddinge.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Nu har vi köpt den i fem år. De första gångerna vi köpte den var det som present till lärarna, sen fortsatte vi. Vi har även köpt den till förvaltningschefen och bara för att ha hos oss.

Hur använder ni den?

– Just nu sitter den mest på väggen för nöjes skull. Det är kul att diskutera vad som händer och lärarna brukar komma hit för att titta. Men man kanske skulle börja med någon slag högläsning så folk informeras om vad som händer.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja, vi kommer köpa den.

SONY DSC

Tre snabba med Petra Bunsop & Tove Möller

Tre snabba med Petra Bunsop och Tove Möller på Swedavia som driver och utvecklar verksamhet på elva svenska flygplatser, bland annat Arlanda.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Vi hittade den på nätet och tyckte att den verkade intressant. Dessutom kändes den väldigt relevant på en flygplats. Ett ställe där människor från hela världen möts. Det är ett bra sätt att lyfta fram vad människor firar och vad de äter till exempel.

Hur använder ni den?

– Vi brukar berätta vissa saker på vår facebooksida för de som följer den. Annars tycker vi att det är roligt och lärorikt sätt att få reda på vad som händer i världen. Dessutom får man alltid en ursäkt att fira.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja det kommer vi.

SONY DSC

Intervju: Malin Jönsson

Tre snabba med Jakob Fellsman

Tre snabba med Jakob Fellsman som är marknadsansvarig på Svenska Retursystem, som arbetar mot livsmedelsbranschen.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Min arbetskollega var på ett seminarium där hon hörde talas om den och sen dess har vi köpt den. Nu har vi köpt den i tre år. Den är väldigt bra med tanke på hur stor kundkrets vi har.

Hur använder ni den?

– Vi kombinerar både nytta och nöje med den. Den är väldigt rolig, att alltid ha en anledning att ta en extra kaffe för att fira något. Dessutom är den bra då vi jobbar inom livsmedelsbranschen och märker att konsumtionen ökar under vissa högtider och då kan vi hålla koll när de är.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Vi har redan beställt den.

malins 005

Intervju: Malin Jönsson