Almanackan i ettornas klassrum

Mångkulturella almanackan hänger längst fram vid whiteboardtavlan i ettornas klassrum på Midsommarkransens skola i södra Stockholm.

– Jag har samling på morgonen och går igenom skoldagen, säger läraren Kajsa Larsson. Efter det brukar jag presentera någon minnesdag eller högtid. Så nu enda dagen som det inte har varit någonting så har mina elever sagt ”ska vi inte prata om någon person, har det inte hänt något speciellt idag?”.

I samband med Minnesdagen för Förintelsens offer 27 januari har eleverna lyssnat på boken Historien om Bodri skriven av Hédi Fried. Sedan har eleverna ritat bilder till berättelsen. Några föreställer krigsscener medan andra fokuserar på hunden i berättelsen.

När Kajsa tar upp högtider eller minnesdagar brukar hon använda almanackan som grund och se leta upp Youtube-klipp, filmer eller böcker som kan kopplas till dagen. Hon tycker att Mångkulturella almanackan öppnar för bra samtal med eleverna om högtider som firas. Även hur barnen kan förstå sin omgivning. I undervisningen har Kajsa försökt ta upp svåra ämnen för förstaklassare. Martin Luther King-dagen och Fadimedagen  till exempel. Hon tror att en del lärare kan tycka att det är svårt att ta upp sådana dagar i undervisningen med mindre barn. Själv försöker Kajsa lyfta såna dagar för att eleverna ska förstå omvärlden bättre.

– Även om jag inte har känt till de här dagarna innan så har det varit enkelt att få information om dem.

Det är mycket en lärare ska hinna med, men Kajsa säger att hon tycker att arbetet med Mångkulturella almanackan i undervisningen är viktigt, bland annat för att minska risken  att inte alla känner sig representerade.

– Så vill jag inte att någon av mina elever ska känna. Att man får se bilder av barn som ser likadana ut, har samma typ av familj eller härkomst. Då tycker jag att Mångkulturella almanackan fyller en viktig funktion i det. Att enkelt kunna komma åt sådana saker.

 

Av: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskol

På teckenspråk i Leksand

Julia Gezelius är lärare på Västanviks folkhögskola i Leksand. Skolan har en teckenspråkig miljö och särskilt mottagande av döva och hörselskadade asylsökande.  Julia undervisar bl.a. de nyanlända.

– En del kan redan flytande teckenspråk från sitt hemland och även skriva, andra kan bara teckenspråk och inte skriva. En del kan ingetdera. De studerar hur länge de vill, så länge de har råd med det. Därför brukar många studera deltid medan de arbetar deltid.

Tar du upp högtider och firanden när du undervisar nyanlända?
– Ja, det gör jag. Många nyanlända som jag undervisar är tveksamma till att fira någon annans religiösa högtid, så därför lyfter jag midsommar och Valborg mer, så man kan känna ”det där vill jag vara med på och uppleva!” utan några skuldkänslor kring sin egen tro. För övrigt ges givetvis information och kunskaper kring julen och påsken liksom vi lär oss om deras högtider och firande. Vår skola har internat så de brukar servera julbord och påskbord. Vi brukar också ha luciatåg mest för att det är så mysigt med ljus i vintermörkret och luciafikat. Så den anledningen framför vi till våra deltagare också: Nu i dagens Sverige har vi våra högtider oftast för gemenskapens skull och givetvis mat eller fika.

Brukar ni uppmärksamma Världsteckenspråksdagen, Internationella dövveckan från och Dövas dag på skolan?
– Ja, vi brukar prata om Dövas dag och fira Svenskt teckenspråksdagen. Vår skola brukar delta på mässan under Dövas dag också.

Av Simon Rosén - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38602774

Av Simon Rosén – Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38602774

14 maj varje år är Teckenspråkets dag i Sverige
Det var den 14 maj 1981 som riksdagen fastslog att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det har status som ett minoritetsspråk. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket.

Dövas dag 2019 äger rum på Gotland.

http://www.dovasdag2019.se/

23 september är Internationell teckenspråksdag (FN)

 

Mångkulturella almanackan i äldrevården

På alla sju kommunala vård-och omsorgsboenden i Botkyrka kommun, söder om Stockholm, används Mångkulturella almanackan.

– Högtider och måltider är mycket viktiga händelser på våra boenden, berättar sektionschef Carin Djäken. Liksom att markera årstidernas gång, det gör vi bland annat genom våra trädgårdsodlingar.

I Botkyrka finns två finskspråkiga avdelningar, en i Alby och en i Tumba. Botkyrka är sedan 2010 finskt förvaltningsområde. I förvaltningsområden har enskilda, enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, rätt att använda sitt minoritetsspråk i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter. De har också rätt att få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på minoritetsspråket, i det här fallet finska.

Carin Djäken tror att arabiska och turkiska är de språk som står i tur för egna avdelningar. Att det finns personal som behärskar flera språk är särskilt viktigt i kontakten med äldre som drabbats av demenssjukdomar.

Mångkulturella almanackan kommer till användning för att personalen ska vara förberedd på de boendes högtider. Den används också som ett hjälpmedel för att planera personalens ledigheter.

Utomhusbild på äldreboende med plantering på Allégatan, Tumba.
Äldreboende på Allégatan, Tumba. Foto Babba Callius. Bilden tillhör Botkyrka kommun.

 

 

Mångkulturella almanackan 2019 ges ut i samarbete med Ålands landskapsregering

Mångkulturella almanackan 2019 ges ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer att finnas i alla grundskolor på Åland. Almanackan är därför berikad med Ålands och det svenskspråkiga Finlands viktiga dagar.

Bilden till höger visar uppslaget för juni med en åländsk midsommarstång.

– Samarbetet kring almanackan är spännande på flera sätt. För det första finns en nyfikenhet på olika kulturer, speciella dagar och högtider och samtidigt vill vi på Åland gärna sprida information om människorna, kulturerna och traditionerna som lever här, säger Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig inom integration och social hållbarhet. På Åland har sjöfarten länge varit viktig. Idag representeras våra knappt 30 000 ålänningar av 97 olika nationaliteter. Samtidigt har Åland en särskild ställning i Finland då vi bor i ett demilitariserat självstyrt örike som genom lag är enspråkigt svensk, har ett eget parlament, egen flagga och till viss mån egen lagstiftning. Så att få en Mångkulturell almanacka i handen som också inkluderar åländska traditioner och högtider är speciellt.

Ålands landskapsregering kommer att dela ut ett begränsat antal almanackor till allmänheten och de som arbetar inom Ålands landskapsregering.

En stor satsning är att almanackan kommer att delas ut till alla grundskolor. I årskurs 1-6 kommer en almanacka att pryda varje klassrum. I högstadierna riktas den till klassrum som är särskilt relevanta. Den kommer även att delas ut till daghem runtom på Åland.

– Tanken är att personalen dels ska få information om olika dagar och att de ”Pedagogiska pärlorna” kommer att kunna erbjuda konkreta verktyg kring hur man kan diskutera innebörden och uppmärksamma mångkulturalitet genom pyssel. Genom att Ålands landskapsregering fått vara med i processen av framtagandet av den Mångkulturella almanackan för 2019 kommer ålänningarna känna sig inkluderade, säger Helena.

Helena Flöjt-Josefsson kommer att medverka vid vår releasefest den 26 oktober på Mångkulturellt centrum. Då berättar hon mer om integrationsarbetet på Åland.

Pedagogisk pärla: Helgskåpet

Almanackan visar hur högtider och traditioner hänger ihop, följer oss mellan olika länder på jorden. Hur traditionerna förändras med firarna. Vilken betydelse de har för att skapa mening och struktur i våra liv.

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett vitrinskåp som skyltas med bilder, småsaker och text för olika högtider. Skåpet har använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan, Midsommar, Pride, sommarlov och Jul.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Nu har vi hållit på så länge att ungdomarna själva tar initiativ till att skylta skåpet med högtider de vill lyfta fram.

Genom våra Pedagogiska pärlor som publiceras på almanackans hemsida vill vi inspirera till att använda Mångkulturella almanackan i pedagogisk verksamhet på olika sätt. Pärlorna har en samtalsövning, en praktisk övning och så extra tips kring bra dagar att prata om. Tipsen kan användas och anpassas i undervisningen från förskola till vuxenutbildning.

Här hittar du Pedagogiska pärlor för september 2018!


Det här är september månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

KÄR-dagen på Kärrtorps gymnasium

Traditioner är levande fenomen. De har i alla tider färgats och formats av nya sammanhang. Några kan skapas genom kreativitet, delaktighet och kring gemenskap, på så sätt kan man säga att vi kan skapa traditioner tillsammans genom oss själva. Ett exempel på en sådan tradition är KÄR-dagen som firas i mitten av maj varje år på Kärrtorps gymnasium.

– I år kommer Patrik Asplund och Dogge Doggelito och föreläser på temat ”Vi och dom”, sedan blir det grillning och musik på gården, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på skolan.

Som en del av temat kring de mänskliga rättigheterna anordnas, vid andra tidpunkter, föreläsningar som uppmärksammar Förintelsen tillsammans med Emerich Roth, som överlevde fångenskapen i Auschwitz under nazismen. Skolan anordnar även tre olika resor där elever åker till Auschwitz och besöker platsen som är ökänd för vad som utspelade sig där under andra världskriget.

Arbetet med de mänskliga rättigheterna är något som vi har gjort under flera år, så det kanske man kan kalla för en tradition berättar Elisabeth. De tar upp temat om mänskliga rättigheter och använder det i undervisningen inom flera ämnen.

– Det är på olika sätt i olika ämnen, jag har ju till exempel nyanlända. Förra året när jag jobbade med det fick de beskriva en människorättshjälte. Övningen handlade om att de fick berätta vad den personen hade gjort och försöka koppla ihop det med de mänskliga rättigheterna – vilken mänsklig rättighet var det som den här personen hade arbetat för?

KÄR-dagen är ett fint exempel på hur en tradition kan skapas utifrån gemenskap mellan elever och lärare tillsammans på Kärrtorps gymnasium i Stockholm, den är ett exempel på vad en tradition kan handla om. Kanske finns det någon liknande tradition på din skola, eller i närheten där du bor?

 

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Mariana firar Valborg

Mariana Vigil arbetar som SFI-lärare på Södermalm i Stockholm. Att tipsa de nyanlända eleverna om roliga saker att göra på fritiden är självklart för henne.

–    Jag tipsar om alla aktiviteter som är gratis, vilket uppskattas väldigt mycket. Öppna förskolor, språkcaféer, Kulturnatten, Kulturfestivalen etc. Det enda jag inte lyckats hitta på södra sidan av stan är ett riktigt bra Valborgsfirande. Jag vill ha en brasa som brinner åtminstone till midnatt och körsång! Gärna fyrverkerier och annat kul också. Det bästa jag hittat är Bandängen, med massvis av folk och hoppborg. Men en sorglig liten brasa som knappt syns om man inte kikar in bland människorna och inget annat än några stånd med det sedvanliga utbudet av sockervadd och korv.

Finns det några andra högtider som känns särskilt roliga att tipsa dina elever om?

–    Midsommar! Jag har aldrig varit så förtjust i familjehögtider, men just midsommar har alltid varit min favorit. Därför tycker jag att det är synd att många med utländsk bakgrund känner sig exkluderade. Min erfarenhet är att det är en högtid som inte kräver mycket men har massor att bjuda på

Valborgsmässoafton har dock varit speciell för Mariana ända sedan hon var liten. (Det är klart, det är ju också Mariana som har namnsdag då!)

–      När jag växte upp var Valborg lika roligt som midsommar. Men jag hittar inte riktiga firanden längre! Brasorna är inte tillräckligt stora, det är inga körer, inga fyrverkerier.  När jag var barn i Jakobsberg så var det helt annorlunda: Då var brasan gigantisk och brann hela natten. Jakobsberg hade en symbol som var en väderkvarn som stod på en kulle. Den brändes ner. Nu har kommunen slutat med stora valborgsfiranden.

Majbrasa i Tyresö. Bild från Wikipedia

Mångkulturella almanackan som hjälpmedel i likabehandlingsarbetet

Genom en sökning på Google visar det sig att 59 olika verksamheter använder sig av Mångkulturella almanackan i sina likabehandlingsplaner. De flesta av verksamheterna är förskolor och grundskolor upp till årskurs sex, men här finns även universitet.

Mångkulturella almanackan använd ofta av skolor och förskolor i deras aktiva, främjande arbetet för att motverka kränkande behandling inom diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. En del använder den som ett planeringsverktyg, så att aktiviteter inte läggs samtidigt med större högtider. Detta för att göra aktiviteterna tillgängliga för fler – både föräldrar och elever. Andra använder den för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Inget barn ska behöva känna sig kränkt, behöva utstå, eller uppleva diskriminering i den svenska skolan eller förskolan. Detta står tydligt formulerat i skollagen, i skolans värdegrund och i diskrimineringslagen. Utifrån de sju diskrimineringsgrunderna ska alla barn oavsett tillhörighet känna sig lika mycket värda.

Mångkulturella almanackan kan bland annat användas som ett redskap för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Att arbeta med elevers namnsdagar eller traditioner som oftast inte existerar i en traditionell almanacka betyder mycket för elevernas identitetsskapande, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på Kärrtorps gymnasium. ”Att låta eleverna berätta om sig själva ger dem en känsla av att få bidra med något som de själva tycker är viktigt”.

I en klass på Granbackaskolan i Solna arbetar man aktivt med skolans värdegrund. Här arbetar elever i årskurs 5 med värdegrundsarbete 40 minuter varje vecka. Lektionerna går ut på att eleverna tillsammans ska få diskutera olika ämnen som är kopplade till skolans värdegrund, berättar Jörgen Rosqvist som är lärare på skolan.

Verkligheten skiljer sig åt och kan se väldigt olika ut för olika verksamheter. Det är till exempel inte alla som har likabehandlingsarbete inskrivet i schemat och har istället en känsla av att tiden inte räcker till för att göra alla saker som man vill. Med Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna finns olika övningar som tar olika lång tid att genomföra.

Fler traditioner och firande kan genom Mångkulturella almanackan bli synligare, också barns kulturer och religioner som i andra sammanhang hamnar utanför bli mera uppmärksammade.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Diskrimineringslagen

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagen för skolan och förskolan. Lagändringen innebär ett ökat ansvar för utbildningsanordnare att förebygga diskriminering på skolor och förskolor, att verka för lika rättigheter och möjligheter för barn eller elever. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är, att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

 

På jobbet med almanackan

Mångkulturella almanackan på jobbet. Hur används den? Ibland kan den vara till främst för brukarna i en verksamhet, i andra fall har den mer funktion för personalen eller chefen.

– Jag har märkt att många vill lägga semestrar vid olika högtider. Man borde som arbetsgivare ha koll på det, säger Helena Ruschmeyer som är enhetschef för en arbetsgrupp personliga assistenter i norra Botkyrka. Hon har alltid haft almanackan i sina personalgrupper, berättar hon. Från början arbetade hon med äldre, nu med funktionshindrade.
– Personalen läser den och gillar att det finns andra namnsdagar. Och herre gud vad många helger!

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett glasskåp som skyltas för olika högtider. Under året som gått har skåpet använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan och Midsommar.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Själva temauppslagen har vi för övrigt satt upp på väggarna så att de finns tillgängliga hela tiden för den som vill läsa.

På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. Den handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket, säger Anna-Kaisa Gichia som är hantverkspedagog, om 2016 års almanacka.

Almanackan fyller också en annan funktion på en verksamhet som den här, där brukarna har funktionshinder.

–Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

jul500

Folkminnen i rikt arkiv

På institutet för språk och folkminnen träffade Mångkulturella almanackan Charlotte Hyltén-Cavallius och Linn Kierkegaard. De har, liksom vi, en almanacka på webben. Kanske vi kan samarbeta på något sätt.

– I vår almanacka vill vi visa allt som institutet jobbar med och hur våra ämnen hänger ihop, berättar Linn. Om vi tar påsk som exempel så kan vi berätta både om lekar, vad ordet Blåkulla har för ursprung, om den religiösa betydelsen och mycket mer.

Institutet för språk och folkminnen är en statlig myndighet som arbetar med att öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, namn, folkminnen och andra immateriella kulturarv i Sverige. Den del av myndigheten som vi besökte heter Dialekt- och folkminnesarkivet och ligger i Uppsala. Arkivet är mer än 100 år gammalt och det var spännande att få se de stora samlingarna, även om vi bara såg en liten bråkdel. Här finns flera miljoner dialektord samlade i kortregister, men också mängder av inspelat material. Mycket finns också tillgängligt via deras hemsida.

arkiv

Ofta gör institutet insamlingar av berättelser och minnen. Just nu samlar de berättelser om 6 juni. Titta in på hemsidan om du vill bidra!

Material från Mångkulturellt centrums insamlingar om traditioner i förändring (som också är en del av grunden för Mångkulturella almanackan) kommer i framtiden att förvaras i detta arkiv.

skp