Midsommar Latino en av Stockholms sommarfestivaler

midsommar

Det började år 1991. Några latinamerikanska flyktingfamiljer kände sig väldigt ensamma i Stockholm på midsommarafton. Stan var som död. Alla människor var någon annanstans.

Familjerna ordnade en grillfest på Järvafältet och det blev början till vad som nu är ett begrepp i Stockholm – Midsommar Latino, en festival som har mellan 7000 och 10 000 besökare varje midsommar.

Wilson Duran har varit med i arbetet med festivalen sedan 1996. Under de åren har festivalen utvecklats och förändrats. Från början hade den en mycket latinamerikansk prägel, några år i början var solidaritet med Kubas folk huvudtemat. Men händelser i Sverige, som lasermannens härjningar, gryende rasism och det faktum att Sverige, och inte minst trakterna kring Järvafältet, är ett mångkulturellt samhälle förändrade inriktningen.

– Vi vill att det mångkulturella samhället ska speglas i både vilka artister som uppträder och i publiken, säger Wilson. Ibland har det hänt att latinamerikaner ifrågasatt hur festivalen förändrats, då säger jag till dem ”bevara latinamerikanska festivalen latinamerikansk” det resonemanget låter bekant. Nej framtiden är blandad – ingen kan stoppa det!

Numera är inte latinamerikanerna den största gruppen i publiken, inte om man lägger ihop alla de som inte är latinamerikaner: somalier, eritreaner, turkar, kurder, svenskar och andra.

– Vi vill också få bort Rinkebystämpeln, vi är helt enkelt en av Stockholms sommarfestivaler.

Sedan några år tillbaka samarbetar festivalarrangörerna med ungdomsnätverket Aqua Viva. De ordnar auditions med ungdomar på Stockholms fritidsgårdar och ungdomshus, de grupper som till slut väljs ut av en jury får uppträda på festivalen.  Och ungdomarna lär sig om demokrati, om att arbeta i projekt, de får självförtroende.

– Jag jobbar inte med festivalen för att ordna underhållning för vuxna, säger Wilson som just tagit ut två veckors semester för att arbeta med festivalförberedelser, jag skulle strunta i festivalen om det inte vore för ungdomarna. Det är det som är meningsfullt!

Midsommar Latino 2013 äger rum på Midsommardagen, lördagen den 22 juni, på Eggeby gård, Järva Folkets Park i Stockholm.

Biljett: 60 kr

Midsommarlatinos hemsida

midlatino

Harald Edelstams dödsdag blir internationell civilkuragedag

Stiftelsen Harald Edelstam arbetar för att etablera Harald Edelstams dödsdag, den 16 april, som den “internationella civilkuragedagen”. 2013 skulle Harald Edelstam ha fyllt 100 år.

Harald Edelstam var Sveriges ambassadör i Chile vid tiden för militärkuppen 1973. Genom hans insatser kunde cirka 1300 chilenare och andra latinamerikaner som flytt till Chile få asyl i Sverige.

I Uruguay utgavs ett minnesfrimärke i mars i år.

edelstam

Stiftelsen Harald Edelstam delar ut Edelstampriset den 16 april vartannat år.

Maslenitsa: den ryska ”karnevalen”

Maslenitsa, Boris Kustodiev, 1919, Isak Brodskymuseet, St. Petersburg
Maslenitsa, Boris Kustodiev, 1919, Isak Brodskymuseet, St. Petersburg

Maslenitsa, Smörveckan, firas sju veckor före den ortodoxa kyrkans påsk. Man brukar också säga att det är under vinterns sista vecka. I Stockholm har Ryska riksförbundet ordnat firande i fem år nu. Man har hållit till på Medborgarplatsen och på Stortorget; i år blir det folkfest i Kungsträdgården den 16 mars.

Maslenitsa är den sista veckan som mjölk, ost och andra mejeriprodukter är tillåtna före fastan. Därför är den typiska maträtten blinier (boveteplättar). Det är också sista chansen att festa innan den allvarliga fastetiden tar vid. Man åker kälke och släde (hästarna är prydda med färggranna band), barnen har snöbollskrig. Vid ett stort bål brukar man bränna en halmfigur som symboliserar vintern. Maslenitsa är alltså en slags ryskortodox variant på den katolska karnevalen.

Natalia Zinovjeva från Stockholm, som bland annat driver en blogg om flerspråkighet, berättar att nu brukar de inte ha något stort firande.

  • Men när jag bodde hos min mamma i Tallinn brukade hon göra pannkakor. Min mamma bakade kulitj, en rysk påskkaka. Jag har faktiskt aldrig bakat den, men kanske borde leta fram receptet…

Hur firar ni nu i Sverige i er rysk-spansk-svensk-språkiga familj, blir det påsk två gånger då, en ortodox och en katolsk?

  • I Sverige firar vi påsk bara en gång, men släktingarna i Tallinn brukar faktiskt ringa eller skriva och önska glad påsk två gånger om året!

Fira i Kungsträdgården! Läs mer på Ryska riksförbundets sida.

Här finns ett recept på blinier

Natalia Zinovjevas blogg Vägen till trespråkighet

Ny stiftelse i Fittja dokumenterar kulturarv

bildJVG-hacpa

Arbetet med Mångkulturella almanackan handlar om att dokumentera och synliggöra kulturarv. Det är vad vi håller på med, ibland mera lekfullt, andra gånger mer allvarligt. Därför var det så roligt att upptäcka att alldeles här i närheten, i Fittja där vi arbetar, finns nu stiftelsen HaCpa, Foundation for Heritage and Cultural Preservation Awareness, som också ägnar sig åt att dokumentation och bevarande av kulturarv. Det är Gabriela Villagrán Backman och hennes man Ezequiel Pinto-Guillaume som har startat den. Gabriela är litteraturvetare och Ezequiel är doktor i arkeologi.

Har du också märkt ett ökat intresse för kulturarv och traditioner frågar jag Gabriela.

– Ja, vi står ju inför stora förändringar i världen och man måste vara trygg i sin egen identitet för att kunna vara öppen och ta emot andra. Därför ökar intresset för kulturarvet just nu.

Hon tror att hon och hennes man (som är curator i stiftelsen, Gabriela själv är vd) nog har kommit att bli extra medvetna om detta eftersom de bott i många olika länder och rest mycket. Stiftelsen bildade de för tre månader sedan. Hur kom ni på tanken att bilda en sådan stiftelse?

– Vi har båda sedan tonåren varit intresserade av kulturarv och utbildat oss, inte bara akademiskt, utan också mer informellt i ämnen som berör kultur. Jag gick länge och funderade på hur vi skulle kunna ta tillvara på allt vi kan och inspirationen vi får av att prata om och uppleva kulturarv på olika sätt. Man kan ju se det, röra vid det, smaka på det… Men på sätt och vis finns det en auktoriserad diskurs som bestämmer vad som är värt att klassas som kulturarv. Det perspektivet missar ofta att inkludera vad vi vanliga människor upplever som vårt eget kulturarv. Därför ville vi skapa en stiftelse som fokuserar på vanliga människors kulturarv, dokumenterar det och arbetar för att skapa mer medvetenhet.

Att de valde just stiftelseformen beror, säger Gabriela, på att en stiftelse är en organisation som lyder under vissa regler och kan bestå mycket länge. Deras förhoppning är att HaCpa ska fortsätta att arbeta för kulturarv även när de inte själva längre finns kvar på jorden.

HaCpa har redan givit ut två böcker. Den första presenterar den mexikanska arkitekten José Villagrán García anteckningsböcker. I den andra finns en samling recept och fotografier från Xochimilco, en stadsdel i Mexiko City.

– Nu arbetar vi på att på ett liknande sätt fotografera miljöer och samla in recept i norra Botkyrka, berättar Gabriela.

Det ska bli roligt att följa HaCpas arbete!

Det kan man bland annat göra på deras trespråkiga (svenska, spanska, engelska) hemsida: http://hacpa.org/index.html

Fortfarande viktig: Sholeh Irani om Internationella Kvinnodagen

Internationella Kvinnodagen har uppmärksammats i mer än hundra år.  För Sholeh Irani, utrikesredaktör på Feministiskt Perspektiv , är det en viktig dag.

Vad betyder 8 mars för dig?
När man jobbar med kvinnofrågor och skriver om kvinnorörelsens kamp året runt känns det som om varje dag är Kvinnodagen! Men trots detta är 8 mars en viktig dag för mig, nästan helig! Dagen med en lång kamp och historia bakom, en dag med många personliga minnen, en nostalgisk dag. Jag minns den första fria kvinnodagen i Iran efter revolutionen, min första kvinnodag i England då jag inte kände en enda människa på demonstrationståget, den första gången i Sverige efter många veckors förberedelsemöten. Det mest färska minnet är från den första 8 mars på Tahrirtorget i Kairo, några veckor efter Mubaraks fall, en händelserik dag jag aldrig glömmer.

Vad ska du göra på 8 mars?
Jag har tänkt gå på ”Feminism räddar liv” eller kanske bara träffa några väninnor och gå på nån demo här i stan. Jag brukar inte planera dagen så noggrant och låter den vara fri och öppen. Lite äventyr skadar inte! Men ärligt talat önskade jag kunna vara med kvinnorna som demonstrerar trots hot och våld i Kairo eller Tunis. Hjärtat är där med dem.

Mars 2013

1 F Välkomna våren, Baba Marta, Bulgarien

2 L

3 S

 

Vecka 10

4 M

5 Ti

6 O

7 To

8 F Internationella kvinnodagen, FN

Tanken på en internationell kvinnodag föddes runt sekelskiftet 1900. Då gällde det kvinnlig rösträtt, som inte infördes i Sverige förrän år 1921. Idag är syftet att hedra kvinnorörelsen och att uppmärksamma orättvisor mellan könen.

9 L

10 S Guden Shivas natt, Maha Shivaratiri, hinduer

En natt av fasta och bön till guden Shivas ära. I firandets bakgrund finns berättelserna om Shivas kosmiska dans som skapar, upprätthåller och förgör, samt om hans giftermål med Parvati.

Mors dag, Irland, Nigeria, Storbritannien

 

Vecka 11

11 M Nymåne

12 Ti

13 O

14 To

15 F

16 L

17 S Irlands nationaldag, S:t Patricks dag

 

Vecka 12

18 M

19 Ti Fars dag, Bolivia, Portugal, Spanien

Eldfesten, Charshanbe Suri, azerier, iranier

Ett urgammalt firande som handlar om kampen mellan onda och goda andar. Man tänder eldar utomhus och hoppar över flammorna med orden: ”Min blekhet är för dig. Din värme är för mig. Må du uppfriska mig”.

20 O Mors dag, Irak, Libanon m.fl. länder i Mellanöstern

Vårdagjämningen

Norooz, Newroz, Nawrouz, afghaner, iranier, kurder

Ett icke-religiöst nyår med flertusenåriga rötter. För afghaner är ”haft mewa”, en sallad på sju torkade frukter, del av traditionen. På det iranska ”haftsin”-bordet finns sju saker som alla börjar på ”s” på persiska, däribland äpplen för skönheten, vinäger för tålamodet och vetekorn för en god skörd. Bland kurderna firas Newroz ofta som nationaldag.

Världsberättardagen, WSD

21 To Internationella Downs syndromdagen, EDSA

Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, FN

Världspoesidagen, UNESCO

22 F Internationella vattendagen, FN

Utan mat kan vi överleva flera veckor, utan vatten bara ett par dygn. Vatten är världens viktigaste livsmedel.

Kennetdagen

Sedan 15 år finns en ”Kennetklubb” i Sverige, öppen för de 27 000 som heter just Kennet.

23 L Earth Hour, WWF m.fl.

En signal till världens politiker om att ta klimatförändringarna på allvar. 2012 deltog 147 länder i manifestationen.

24 S

 

Vecka 13

25 M Våffeldagen, Sverige

Jungfru Marie bebådelsedag

Greklands nationaldag

26 Ti Påsk, Pesach, judar

Helgen firas till minne av uttåget ur Egypten. Det hastiga uppbrottet gjorde att brödet inte hann jäsa. Därför äter man osyrat bröd under Pesach.

27 O Holi, hinduer

Fullmåne

28 To Skärtorsdagen, katoliker, protestanter

29 F Långfredagen, Jesu död på korset, katoliker, protestanter

30 L Påskafton, katoliker, protestanter

31 S Påskdagen, Jesu uppståndelse , katoliker, protestanter

Den kristna kyrkans största helg. Det var på påskdagen som Jesus uppstod från de döda. Urbi et Orbi är den välsignelse – till staden och världen – som påven ger från Peterskyrkan i Rom.

Sommartiden börjar

Malin Jönsson – en julmänniska

Det är Malin Jönsson, 18 år, som under sin praktik från Medieprogrammet på Tumba gymnasium gjort intervjuer med helgfirare och almanacksanvändare. Nu närmar sig praktikperioden sitt slut och det är dags att fråga Malin själv om hennes förhållande till almanackan.

Är du en person som bryr sig om helger och högtider? Vilken är din favorithögtid?

– Jag är en julmänniska! Jag avgudar julen! Nu i julas gjorde jag ett ”Christmas Miracle” av mitt rum: då spände jag upp en vajer längs väggarna där jag hängde röda gardiner, jag hade en egen julgran i rummet och hade gjort i ordning en massa kartonger under den som såg ut som julklappar. Julen har alltid varit den högtid som känns viktigast för mig.

Vad har du lärt dig under din praktik med Mångkulturella almanackan?

– Jag har fått ett nytt perspektiv på allt och lärt mig mycket. Hade inte tänkt så mycket förut på att det finns så många olika sätt att leva utan bara knatat på i mina egna spår. Framför allt har jag fått en annan respekt för människor.

Kommer du att följa Mångkulturella almanackan även efter praktiken?

– Självklart!

Vi har ännu inte sett alla Malins intervjuer. Flera kommer att publiceras under februari och mars.

Malin Jönsson. Bilden är tagen i Vancouver, Kanada sommaren 2012.
Malin Jönsson. Bilden är tagen i Vancouver, Kanada sommaren 2012.

Samiska nationaldagen

henrikblind

Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6 februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum i Trondheim denna dag 1917.

Henrik Blind är renägande same och bor i Jokkmokk som ligger strax norr om polcirkeln.

Hur firas dagen i Jokkmokk?

– I år sammanfaller den samiska nationaldagen med den officiella invigningen av Jokkmokks marknad som har hållits på orten sedan 1605, dvs. i 408 år. Troligen kommer nationaldagen att uppmärksammas under invigningsceremonin. I övrigt brukar dagen firas med att den samiska flaggan vajar på de officiella flaggstänger och på sameskolan brukar det bjudas på tårta till skolbarnen. Jag själv brukar inte fira dagen på något speciellt sätt.

Finns det någon annan helgdag som är särskilt viktig i det nutida samiska året?

– Då samer lever på olika sätt så finns det ingen speciell dag som är särskild viktigt för alla samer. Det är olika sedvänjor och traditioner i respektive familj/släkt som avgör.

Är det fler människor som är intresserade av sitt samiska arv nu än förr?

– Det har hänt något under de senaste åren då fler och fler söker sig tillbaka till sina samiska rötter. Det är allt vanligare att möta samer som i vardagen har på sig sina samiska attribut såsom sjalar, broscher eller skoband. Det tycker jag är bra eftersom kulturen synliggörs och man slipper stämpel av exotism ju mer det samiska syns i det offentliga rummet.

Karnevalstid

Dagarna före fastetiden är det i katolsk tradition karneval, då man ”sa farväl till köttet”. Men karnevalsfirandet rymmer också element ur äldre vårfester. Och det erbjuder ett tillfälle att i skydd av karnevalsmasken överträda gränser och protestera mot orättvisor.

Fastan före påsk hade länge stor betydelse i Sverige. Den förbereddes genom kopiöst ätande, semlorna har vi kvar från den traditionen. I år infaller Fettisdagen den 12 februari. Det är nu man ska äta sin första semla om man vill vara traditionalist.

Fettisdag dag heter Mardi Gras på franska. På den dagen avslutas den stora karnevalen med det namnet i New Orleans i USA, som då har pågått sedan trettondagen. Karnevaler före påskfastan firas i många länder i Europa, Syd- och Nordamerika. En stad som är minst lika berömd för sin karneval som New Orleans, är Rio de Janeiro i Brasilien. Det är till den brasilianska traditionen som många svenska karnevaler (som kan äga rum när som helst på året, men oftast på våren och sommaren) ansluter sig. Sambadansen som har ett afrobrasiliansk ursprung är ett viktigt inslag.

Mardi Gras
Mardi Gras

Den som befinner sig i Stockholm och gillar karnevaler bör inte missa Medelhavsmuseets intressanta programkväll den 8 februari. ”Under antiken, medeltiden och renässansen var karnevalen ett sätt att släppa alla hämningar, vända upp och ned på rådande hierarkier och slå sig lös. Karnevalen kretsade kring mat, sex och våld och kunde ibland utvecklas till rena folkresningar”, skriver de, och på museet får man såväl höra föredrag av idéhistoriker, som göra masker och festa själv.
:: Medelhavsmuseets programkväll

Karnevalen i Venedig
Karnevalen i Venedig