Med månen i fokus

Här är några uppslag ur Mångkulturella almanackan 2021.

tre uppslag är Mångkulturella almanackan 2021





















Den nya almanackan har månen som genomgående tema i text och bild. Månen är en naturlig tidmätare och har påverkat nästan alla kalendrar. Matematik, mens, mytologi, månader, minoriteter … Vi närmar oss månen från alla tänkbara vinklar.

omslaget almanackan 2021

Precis som 2020 har denna almanacka månaden uppdelad på två uppslag, så att bilderna och berättelserna får gott om plats. Det finns rader att anteckna på.

Illustrationer och form av Irene Thisner.

Från slutet av oktober finns den hos återförsäljare. Du kan redan nu beställa från oss på Mångkulturellt centrums webbshop.

 

Har månader med månen att göra?  Hur stor är månen och hur fort rör den sig? Hur funkar det med månbokstäver och solbokstäver i arabiska? Hur styr fullmånen påsken? Allt detta och mycket mer berättar vi om i korta texter. Under året följer vi upp och fördjupar här på sidan och i våra Pedagogiska pärlor.

Cindy Kuo firar Midhöstfesten

Månfesten eller Midhöstfesten infaller i den kinesiska kalendern den femtonde dagen i den åttonde månaden, då fullmånen är rund och klar. I år blir det den första oktober, ofta är det i slutet av september.

Cindy Kuos föräldrar kom till Sverige på sjuttiotalet och hennes familj firar inte på det mest traditionella sättet berättar hon:

– Månfesten är egentligen bara att du sitter med en månkaka som du skär upp i små bitar, en kopp te vid sidan och sitter och njuter av månskenet. Vi sitter inte och tittar på månen utan vi äter. Hur du vill fira är ju upp till dig själv. Men det är rätt trevligt att sätta sig ner och koppla av och ta en kopp te.

Månkakan är rund som fullmånen. Som mycket annat i kinesisk kultur, påpekar Cindy, är den runda formen viktig. Den visar på ett gott år som inte tar slut utan livet fortsätter.

– Inuti kakan kan du ha vad du känner för, rödbönpasta till exempel. Det ska alltid vara en äggula i den. Konsistensens är lite gummiaktig nästan, det låter inte så gott men det är gott. Vissa gör dem söta, med bönpasta. Det beror på vilken sort du vill göra. Det finns salta, vissa gillar ju att ha kött i dem. Mamma har gjort kakan själv förut och jag har tänkt att jag ska göra det, men de har en speciell form. Det ska alltid vara såna där mönster på. Man kan använda trämönster som man formar själv och trycker på smeten. Formar till den, fyller den och in med den i ugnen. Men det är ändå rätt komplicerat.

Midhöstfesten är den viktigaste kinesiska högtiden efter nyåret.

Text: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola

Pedagogiska pärlor för oktober 2020

Hur kan vi påverka vår omvärld? Kan vi göra något för att begränsa naturkatastrofer? Kan vi påverka de som arbetar på kommunen att skriva så att vi förstår? Kan vi göra sociala medier tillgängliga för fler? Att se sin egen lilla roll i något stort kan skapa hopp och handlingskraft. Om detta handlar flera övningar i månadens Pedagogiska pärlor.  Du får också lära dig göra halsband och girlanger av rönnbär.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för oktober 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Värmländsk motti

I slutet av 1500-talet slog sig en stor grupp finnar ned i Sverige, i huvudsak i Värmlands och Dalarnas skogar. Skogsfinnarna bevarade länge det finska språket, och ännu på 1960-talet fanns det människor som kunde tala värmlandsfinska. Skogsfinnarna satte, genom svedjebruket, prägel på landskapet omkring sig och de förde med sig finsk matkultur till det svenska samhället.

Jo Gröön Husmo, eller Pojansanan Juu som han heter enligt skogsfinsk namntradition, är en av alla värmlänningar som har skogsfinska rötter.

– Som barn på 1970-talet här i yttre Värmland, växte jag upp på mormors och farmors mattraditioner. Jag identifierar idag min barndomsmat som skogsfinsk/svensk/norsk.

Något som förknippas med skogsfinsk matkultur är nävgröten, motti, som skogsfinnarna förde med sig från östra Finland.

– Väldigt många värmlänningar (jag också) åker till hembygdsgårdar på sommaren och äter motti & fläsk. Själv lagar jag nog aldrig den rätten, men jag använder motti ganska ofta på andra sätt. Blandar en sylt med kall motti kallas det hillo i våra trakter, vilket i Finland betyder sylt. Vidare kan t ex fisk och fiskbuljong användas till motti. Jag ser inga regler runt motti.

Nävgrötens dag firas 10 september.

Karhu-Juhas nävgrötsrecept

5 portioner

500 g skrädmjöl
6 dl vatten
1 tsk salt 

Koka upp vatten och salt. Lägg försiktig ner mjölet ovanpå vattnet och låt det ångkoka under lock, ca 45 minuter. Lyft därefter på locket och vänd varsamt ner mjölet med en sked, det bildas då små fasta klumpar, det är detta som är motti. Servera med de tillbehör som du tycker bäst om.

Motti med fläsk och lingon. Bild Wikipedia.

En månkalender 2021

Månen står i centrum i Mångkulturella almanackan för 2021.

Meteorer, matematik, mens, mytologi, månader, minoriteter …

Vi närmar oss månen från alla tänkbara vinklar. Följ med oss in i 2021!

Formatet blir som 2020: 48 sidor. Hål för upphängning.
Illustrationer och grafisk form står Irene Thisner för liksom i år.

Den utkommer i mitten av oktober. Det går bra att redan nu beställa på e-post butiken@mkcentrum.se. Senare kommer den förstås att finnas i vår webbshop som förresten har ny adress: https://webshop.mkcentrum.se/

Pris: 135 kr + porto.
Mängdrabatt: Köp 10 eller fler för 120 kr styck.

Pedagogiska pärlor för september 2020

Förskolor, skolor och många verksamheter är i gång efter en något annorlunda sommar. I september infaller en hel del extra skoliga dagar som Skolans dag och Internationella läskunnighetsdagen. Vi tipsar om att ge er ut att plocka äpplen med en egengjord äppelplockare och att lyfta miljöfrågor på både Ozonskiktets dag och Bilfria dagen.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för september 2020 som pdf!

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Vitlök och koriander gamla bekanta

Nu dignar trädgårdar och odlingslotter av mogna grönsaker och bär. Och på böndernas fält mognar säden. Det är en riktig skördetid. En del växter har en mycket längre historia i Norden än många av oss vet. Läs om två av dem här.

I lämningar från vikingarnas köksträdgårdar från 800- och 900 talet har man funnit fröer och växtdelar från kryddväxter som koriander och vitlök. Vikingarna var jordbrukare och handelsmän, de som bodde i Mälardalen handlade i det som är dagens Ryssland och Turkiet. Troligen fick de med sig vitlök, koriander hem från sina resor. Kanske kommer också många av vikingarnas köksväxter från via kontakter med de nordeuropeiska länder som var ockuperade av romarna, som bland annat odlade mangold, koriander och vitlök.

I de medeltida städernas bakgårdar och kålgårdar (dåtidens namn för odlingslotter i stan) odlades många grönsaker, som man ofta tror introducerades mycket senare i Sverige.

Traditionellt brukar man säga att många av våra grönsaker introducerades av klostren, men i dag har arkeologer alltså funnit att vitlök och koriander odlades redan innan klostren etablerades i Sverige.

I bevarade växtlistor från herrgårdar, gods och slott kan man läsa att växter som melon, endiv och anis odlades redan på 1500-talet i Sverige. Från 1720-talet och framåt finns frökataloger bevarade, i dessa kan man läsa om vilka växter som var populära i köksträdgårdarna. Nyfikenheten att pröva nya exotiska växer har alltid varit stor.

Koriander Coriandrum sativum

I utgrävningar av bakgårdarna i vikingarnas städer har man funnit fröer av koriander. Växten nämns både i Bibeln och i Tusen och en natt. Även egyptierna odlade koriander. Det kan ha varit genom vikingarnas kontakter med romarna som koriandern spreds till Skandinavien. Koriandern kryddade både allehanda maträtter, under 1500- och 1600-talen kryddade den också öl. Konfetti är också ursprungligen korianderfrön (och andra välsmakande frön) som rullats i socker till små piller. Dessa kastades till åskådarna till karnevalstågen. Kanske är det därför som det i dag finns en koriandersort som heter ’Confetti’.

 

Vitlök Allium sativum

I utgrävningar av bakgårdarna i vikingarnas städer har man funnit rester av vitlök. Vitlöken är en mycket gammal kulturväxt, kanske en av de äldsta, den kommer från Centralasien och har odlats i mer än 5 000 år. Vikingarna som bodde i Mälardalen handlade i österled längs de ryska floderna Volga och Neva, så långt söderut som till dagens Istanbul. Kanske var det på dessa resor de lärde känna vitlöken och tog med den hem. Vitlök var inte bara en krydda, den användes också som läkemedel. Under en lång period i på 1900-talet fanns vitlök bara att köpa på apotek i Sverige och var nästan bortglömd som krydda i matlagningen.

Text Ulrika Flodin Furås

Pedagogiska tips för augusti

I augusti kommer ingen ny pdf. Men det finns många övningar från förra årets augustipärla som passar bra även i år. Till exempel:

1–31 augusti Kräftfiske Läs texten Kräftfiske i augusti. Henrik tycker kräftfisket blir en symbol för att sommaren är slut och hösten börjar. Har ni några traditioner eller tecken som ni tycker markerar övergången mellan sommar och höst?

15, 18 och 26 augusti Samiska flaggdagar (15 augusti: Samiska flaggan godkändes denna dag 1986, 18 augusti: Samerådet bildades denna dag 1956, 26 augusti: Sametinget i Sverige invigdes denna dag 1993) Se övningen Flagga för Sápmi i Pedagogiska pärlor februari 2019 .

samisk flagga

15 augusti Surströmmingspremiär Känner ni till någon annan mat som ska jäsa eller lagras länge innan de ska ätas?

23 augusti Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande Läs om stereotypa bilder av svarta kopplade till slaveriet på kunskapsbanken Bilders makt. Här är länk! (rekommenderas från 15 år).

27 augusti Raoul Wallenbergs dag Den svenska diplomaten räddade tusentals judar under andra världskriget. Se Forum för levandes historias digitala material Antisemitism då och nu för högstadiet och gymnasiet. Där finns också material för fler målgrupper.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Dopp i kopp med färskpotatis

Dopp i kopp är en maträtt som ofta görs i Tornedalen så här års. Den består av färsk, kokt potatis, helst mandelpotatis, och smält smör med hackad lök i. Det är vanligt med någon typ av fisk som tillbehör. Marianne och KG Söderholm brukade ha Dopp i kopp på menyn när de drev Seskarö Värdshus och behövde ofta instruera gäster från sydligare delar av landet hur rätten skulle ätas. Smörsåsen serveras i små koppar där man doppar ner sin potatis.

Dopp i kopp-premiären sammanfaller traditionellt med höbärgningen i Tornedalen. Då är den tidiga potatisen tillräckligt stor för att börja ätas. Eftersom mandelpotatisen, Tornedalens favorit, växer långsamt, får runda mer snabbväxande potatissorter användas till sommarens första dopp.

Marianne som ätit dopp i kopp sedan barndomen i nedre Tornedalen berättar ”I smörsåsen hällde vi i lite av potatisspadet, det drygade ut såsen och gav den lite sälta. I slutet av måltiden var jag noggrann med att fånga upp allt av den goda smörsåsen. Det bästa tricket var att mosa ner potatisen i koppen för att ta till vara allt. Det hände också att jag tog knäckebröd och blötte det i smörsåsen. Än i dag har jag en kaffekopp utan öra i skåpet. När min dotter såg den utbrast hon ”Men mamma vad ska du med den till, den är ju trasig”, men den är bra att ha till Dopp i kopp. Jag är van från förr att ta till vara på allt som går att använda på något sätt.”

KG växte upp i en fiskarfamilj på Seskarö i Haparanda skärgård. ”Tidigt fick jag vara med och laga mat till fiskarlaget. Vi åt ofta Dopp i kopp och eftersom vi hade gott om fisk ingick alltid fisk, oftast kokt, när vi åt Dopp i kopp. Och vi hällde i lite av fiskspadet i såsen för att få sälta och dryga ut den.”

Grundrecept

Kokt potatis

Smält smör med hackad lök som serveras i kopp.

Receptet kan varieras med till exempel dill, gräslök och potatisspad i smörsåsen. Du kan också prova att doppa en morot eller någon annan trevlig färsk eller kokt grönsak i smörsåsen.

Kär maträtt har många namn

Här är några mer eller mindre vanliga namn för dopp i kopp på meänkieli: kuppisoosi, kuppikaste , kastepottu, kastiainen, toppikoppi, voikuppi, pottuvoi.

 

Andra bra Dopp i kopp-ord: kopp=kuppi, smör=voi, potatis=pottu

Fatoush – sallad från Mellanöstern

Nu i juli finns det mycket att skörda på kolonilotter och i trädgårdar. Det här receptet fick vi av en odlare i föreningen Lilla Rinkeby Fritidsträdgårdar i Stockholm.

Fatoush är en salladsrätt från Mellanöstern. 

Det speciella med fatoush är att den är ett bra sätt att tillvara lite gammalt bröd (pita eller annat): fritera det eller baka i ugnen tills det får fin färg, bryt det i bitar och garnera salladen med det.

Khas = sallat

Khayar = gurka

Bendura = tomat

Baqla = portlak

Basl = gul lök

Khubz maqly = friterat bröd