Sepidar och Ashna firar nyår

Newroz

Sepidar Hosseini och Ashna Rasoal är två tjejer som båda firar vårdagjämningen. Newroz/Nouruz är en högtid då man samlas och välkomnar våren.

Sepidar bor i Stockholm och jobbar med grafisk design. Hon har även gjort en egen kalender tillsammans med sin kompis, en kalender som liknar den mångkulturella almanackan. Där har hon lagt in både riktiga och påhittade högtider, så som baklavans dag. En högtid som däremot är på riktigt är Nouruz.

– Nouruz är en vårfest som inte har något med den muslimska religionen att göra. Det är mer att man hälsar våren välkommen. Man hoppar över eldar och sjunger sånger om att elden ska göra en fri från sjukdomar. Man dukar ett bord med sju specifika saker som börjar på bokstaven s som symboliserar olika saker, berättar Sepidar.

De sju saker som finns på bordet är;

  • Senjed: en sorts söt frukt som symboliserar kärlek eftersom den växer i öknen under svåra förhållanden. 
  • Somāq: en sur krydda som symboliserar soluppgångens röda färg.
  • Sabzeh: groddar av vetekorn som symboliserar återfödelse och god skörd.
  • Sib: ett rött äpple som symboliserar skönhet och hälsa.
  • Samanu: memma som symboliserar sötma och rikedom.
  • Sir: vitlök som symboliserar liv och växtkraft.
  • Serkeh: vinäger som symboliserar förändring och förnyelse.[1]

Ashna flyttade till Stockholm från Borås för ett år sedan. Nu läser hon till lärare. Hon berättar att dagen innan Newroz infaller så brukar man köpa fina kläder och handla mat. För kurder är Newroz som en nyårsdag.

– Det finns en myt om hur Newroz uppkom. 700 år före Kristus fanns det en ond kung som hette Zuhak. Han styrde och förslavade det kurdiska folket. Kungen led av en sjukdom som gjorde att han hade två stora ormar växandes på sina axlar. Ormarna ville äta upp Zuhaks hjärna så för att undvika det lät han varje dag döda en pojke och en flicka för att kunna mata ormarna med deras hjärnor.

En som hade lidit av detta var smeden Kawa. Han hade förlorat sju barn till ormarna. Det kurdiska folket bad honom att leda ett uppror mot kungen och den 21 mars gjorde han det. Han dödade både ormarna och Zuhak och släpade sedan ut honom ur palatset han bodde i för att visa att han inte längde kunde förtrycka dem. När upproret lyckades tändes eldar uppe på kullar och berg för att sända nyheten, säger Ashna.

Nu för tiden har Ashna svårt att fira Newroz.

– Det tråkiga är att jag kanske inte kan fira det nu. Man får inte ledigt från jobb och skola här i Sverige för det är Newroz. Jag kan åka hem för jul för då tillåter samhället mig att vara ledig. Så det prioriteras mindre när alla inte kan få ledigt samtidigt, säger hon.

Newroz/Nouruz firas vanligvis mellan den 18-22 mars beroende på solens position över himlen. I år är det den 21 mars.

I Stockholm kan du vara med och fira både eldfesten och Newroz/Nouruz.

Den 19 mars klockan 18.00 – 21.00 i Kungsträdgården firas eldfesten.

Den 26 mars klockan 19.00 på Circus firas Newroz/Nouruz.

Sverigefinnarnas dag

flaggan

Den 24 februari är det sverigefinnarnas dag. Den firas nu för tredje året. Det finns mellan 450 000  och 600 000 sverigefinnar. Finland och Sverige har länge haft ett historiskt band till varandra vilket gör att sverigefinnarna blir en nationell minoritet. Sverige och Finland var ett och samma rike i över 600 år. Det har nästan alltid talats finska i Sverige och svenska i Finland.

Mirjaliisa Lukkarinen Kvist
Mirjaliisa Lukkarinen Kvist

Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, samordnare av sverigefinska minoritetsfrågor i Stockholms stad, berättar:

– Varför det heter just sverigefinnar är för att man vill särskilja från finnar i Finland, och betona den långa historiska kopplingen till Sverige, säger hon.

På sverigefinnarnas dag brukas det firas runt om i landet, berättar Mirjaliisa.

– Finlandsinstitutet i Stockholm brukar fira ganska stort med kulturevenemang. Det är ganska många kommuner som firar dagen. Sverigefinländarnas delegation delar även ut ett pris till den kommun som har gjort det bästa jobbet med att förstärka sverigefinnars position under föregående år. Första året man firade, alltså 2011, fick Eskilstuna priset. Andra året Surahammars kommun. Och nu i år får vi se vem som arbetade mest för sverigefinnar förra året, säger hon.

Att  just 24 februari blev Sverigefinnarnas dag beror på att det var Carl Axel Gottlunds (eg. Kaarle Aksel Gottlund) födelsedag. Han var en finsk folklivsforskare, folklorist, lektör, kulturpolitiker och fennoman.  Han grundade den första finska föreningen i Sverige i modern tid, Föreningen Stockholms Finnkår. Föreningen sammanträdde för första gången den 20 februari 1830.

FAKTA OM DE NATIONELLA MINORITETERNA

Sverige har 5 nationella minoriteter. Att vara en nationell minoritet innebär att man är en folkgrupp som funnits i landet under en väldigt lång tid. Dessutom ska gruppen ha en religiös, språklig eller kulturell tillhörighet samt vilja och strävan att behålla sin identitet.

För närvarande är de fem minoriteterna följande:

  • Samer
  • Tornedalingar
  • Romer
  • Judar
  • Sverigefinnar

De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Carmen Blanco hedrar Moder Jord

Carmen Blanco genomför en ceremoni till Pacha Mama på ett klimätläger, Hästa gård, Akalla sommaren 2012
Carmen Blanco mfl genomför en ceremoni till Pacha Mama på ett klimatläger, Hästa gård, Akalla, sommaren 2012. Carmen står till höger i vit blus.

En helg i augusti varje år samlar Carmen Blanco sina vänner i sin trädgård vid radhuset i Gottsunda för att göra en ceremoni till Moder Jord. För Carmen som är miljöaktivist och aktiv i Latinamerikagrupperna är det lika viktigt att ta hand om Moder Jord nu, som när hon lärde sig av sin farbror för många år sedan som liten.

Carmen har bott i Sverige sedan hon var 15 år gammal. Hennes föräldrar kom hit som politiska flyktingar från Peru. Peru kännetecknas av sin starka indianursprungsbefolkning. Cirka 40 % av alla som bor i landet tillhör ursprungsbefolkningen. I Peru är de största grupperna Quechua och Aymara

– Vattnet, jorden, bergen, solen och månen är väldigt centrala inom vår världssyn. De gamla områdena i Anderna är väldigt beroende av miljön och därför har de utvecklat en sorts andlighet. Inte religion, det är för strikt. Men det kan finnas förbud och regler och så ändå. Vi befolkade Peru för 20 000 år sen och en del kommer säkert från den tiden. Vi kallar det kosmovision, alltså ett sammansatt sätt att se på världen där naturen är väldigt central, berättar Carmen.

För att hylla Moder Jord, som på ursprungsspråk heter ”Pacha Mama”, brukar man några gånger om året ha en ceremoni när man ger gåvor. I augusti är det den största, då är det Moder Jords månad. Då är Moder Jord extra mottaglig för gåvor. Ursprungsbefolkningen vill ha en ömsesidig relation med naturen. Eftersom de får så mycket vill de ge något tillbaka. Det är där ceremonin kommer in i bilden.

– Man brukar ge saker som kommer från naturen. Alkohol, frön, olika saker man skördat under året. Det är vanligt att man sparar till exempel den största potatisen eller liknande för att sedan kunna ge den som gåva, det ger då tur inför nästa potatisskörd. Nu för tiden kan man även köpa färdigproducerade kit med saker att ge, säger hon.

Carmen berättar att hennes farbror hade en historia om en gåva. Vid ett område vid kusten brukade man alltid ge ett speciellt frö. Han trodde att det var någon tradition och tänkte inte så mycket mer på det. Efter ett tag märkte han att när fröna började växa luktade de väldigt illa så alla skadedjur höll sig borta och bomullsplantorna de odlade kunde växa ifred. En del gåvor har alltså en tanke bakom.

Man brukar ha ceremonin hemma, ute i sin trädgård eller på sin åker. Man samlas och så gräver man ner gåvorna i jorden. Man brukar hälsa på bergen runt omkring och om man dricker något brukar man också stänka lite på marken så att jorden också ska få.

– I Sverige firar vi lite annorlunda. Eftersom man inte alltid kan vara ledig när det är brukar vi ha ceremonin helgen närmast den 1 augusti. Då samlas alla mina vänner från Peru och min familj hos någon och har ceremonin i någons trädgård. Vi ger symboliska saker från quechuakulturen men även saker från Sverige. En av mina kompisar odlar egna grödor på en kolonilott som vi brukar ha som gåvor, säger Carmen.

Kinesiskt nyår

Kina nyårNyår är för många människor en speciell högtid på året. Har man haft ett dåligt år finns det nu en chans att börja om på nytt. Har man haft ett bra är det bara att hoppas att nästa år går i samma tecken. Hur det än har varit är det dags att fira att nu börjar vi om.  Den 10 februari firas kinesiska nyåret.

Diana Wong är 24 år och bor i Sverige med sina syskon och föräldrar som flyttade hit från Hongkong innan hon föddes. Eftersom Kina är så stort firar man ganska olika beroende på var i landet man befinner sig. Grundidén är dock densamma överallt. Då nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet har det inget fast datum.

– Vi har ju en kinesisk almanacka men den är ju inte så bra, då den är väldigt komplicerad så det blir svårt att räkna ut. Andra generationens kineser använder den inte så vi kan inte läsa den. Just nu är det Drakens år men 2013 blir Ormens, berättar Diana.

Redan två veckor innan nyår börjas det förberedas lite smått. Man plockar i ordning, gör det fint och pyntar det med bland annat apelsiner, mandariner och persikoblommor. Men man varken städar eller sopar då man inte vill sopa bort allt bra man har samlat på sig under året.

– Apelsiner och mandariner liknar guld och därför både äter man det och dekorerar med det, det representerar rikedom. Persikoblommorna har man för att de symboliserar kärlek. Har man till exempel döttrar så vill man att de ska gifta sig så fort som möjligt. Lägger man fram blommorna så hoppas man att de ska hitta kärleken, säger hon.

Något som också har en fast plats inom det kinesiska nyåret är de röda kuverten. Rött står för lycka så genom att ge någon ett rött kuvert ger man dem lycka. För att kunna ge bort ett sådant kuvert måste man vara något äldre och även gift. Är man ogift så kan man ta emot dem hur gammal man än är. För att få ta emot dem krävs det också att man säger något snällt. Vanligt är att man säger saker som ”Jag hoppas att du blir vackrare/rikare för varje år som går”. Det gäller alltså att ha kreativitet för att få ta emot ett kuvert.

– Senare på kvällen äter man en stor middag. Fisk är en rätt som måste vara med på bordet. Fisk är symboliskt på flera sätt. Förr i tiden ville man ha fisk på bordet för att det ska ge bra fångst nästa år. Det kinesiska ordet för fisk liknar också ordet för överflöd. Att ha fisk visar på överflöd, fortsätter Diana.

Efter maten går man ut för att träffa vänner och se fyrverkerier.

– Inne i städer är fyrverkerier förbjudna, det sköter istället regeringen. Fyrverkerierna var från början till för att skrämma bort till exempel rovdjur som skulle kunna äta upp fångst. Det brukar även finns lejonmasker för att skrämma bort onda andar, avslutar hon.

Tre snabba med Helena Ruschmeyer

Tre snabba med Helena Ruschmeyer som är enhetschef för Serviceboende och Mobila teamet i Botkyrka.

Varför köpte du den mångkulturella almanackan?

– Jag har jobbat på Mångkulturellt centrum, så jag har vetat om den länge. När jag bytte till mitt nuvarande jobb 2009 köpte jag den direkt för att visa att ”det här är jag”. Sen dess har jag köpt den. Nu har min chef börjat köpa den till sin ledningsgrupp.

Hur använder ni den?

– Vi har mycket personal som är till exempel ortodoxa och de firar ju på helt andra dagar. Almanackan visar att det inte behöver vara så stor sak att alla är olika. Min kollega har satt upp den på väggen men det har inte jag hunnit göra.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja, jag fortsätter som förut.  Varför ändra på ett vinnande koncept?

Helena R

Tre snabba med Leif Gustafsson

Tre snabba med Leif Gustafsson som är biträdande rektor på Tomtbergaskolan i Huddinge.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Nu har vi köpt den i fem år. De första gångerna vi köpte den var det som present till lärarna, sen fortsatte vi. Vi har även köpt den till förvaltningschefen och bara för att ha hos oss.

Hur använder ni den?

– Just nu sitter den mest på väggen för nöjes skull. Det är kul att diskutera vad som händer och lärarna brukar komma hit för att titta. Men man kanske skulle börja med någon slag högläsning så folk informeras om vad som händer.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja, vi kommer köpa den.

SONY DSC

Ryskt julfirande

Julhelgen närmar sig med riktigt stora steg. Snön har tagit över Sverige och nu ber vi till de vikarierande vädergudarna som tillfälligt tagit över tyglarna för vårt öde. Vi längtar efter att få umgås med våra nära och kära. Att få äta god mat och titta på Kalle Anka. Vi vet alla hur vi själva firar jul och nyår men hur gör andra?

Irina Järvinen kommer från Ryssland och bor nu i Södertälje sedan 10 år tillbaka. Hon bor med sin make och sedan hon flyttade hit har hon firat jul enligt svenska traditioner.

– Det finns ryska kyrkor dit man kan gå, men det gör inte jag, säger hon.

I Ryssland är det dock annat som gäller. Nyårsafton är den första dagen av firandet. Man börjar förbereda runt en månad innan genom att köpa julklappar och slå in dem. På dagen samlas man sedan hemma hos någon där barnen kan dansa runt en klädd gran och få presenter och godis. Förr i tiden brukade man även ge varandra mandariner bara för att det var brist på dem. På nyårsafton kommer även Ded Moroz.

Ded Moroz är Rysslands motsvarighet till tomten. På svenska översätts han till Farfar Frost. Enligt ryska folksagor är han sträng men mycket rättvis och omsorgsfull. Han är klädd i en lång röd fårskinnspäls, ett par röda stövlar, en stor mössa och en vandringstav. Antingen kommer han gående eller så åker han en släde med tre hästar. Han har sällskap av Snegurotjka, snöflickan. Hon är en symbol för frusna vatten och floder.

– Efter det så träffas man på kvällen och säger farväl till det nya året. Då äter man mat och dricker champagne. Det är som en tradition att bordet ska vara fyllt med väldigt mycket att äta. Klockan tolv går man ut och samlas på ett gemensamt ställe där man firar med musik, dans och fyrverkerier, berättar Irina.

Julafton firas i Ryssland den 7 januari. Den 6 januari går man till kyrkan på en mässa som börjar elva på kvällen och slutar vid två på natten. Dagen efter samlas man och äter julbord. Är man troende så fastar man i 40 dagar innan. Då äter man ingenting som kommer från djur, så som kött, mjölk och smör.

– När Ryssland var Sovjetunionen var julafton förbjuden att fira. Jag tror att det är därför vi firar på nyår nu, avslutar hon.

symbols-ded-moroz

Intervju: Malin Jönsson

Tre snabba med Petra Bunsop & Tove Möller

Tre snabba med Petra Bunsop och Tove Möller på Swedavia som driver och utvecklar verksamhet på elva svenska flygplatser, bland annat Arlanda.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Vi hittade den på nätet och tyckte att den verkade intressant. Dessutom kändes den väldigt relevant på en flygplats. Ett ställe där människor från hela världen möts. Det är ett bra sätt att lyfta fram vad människor firar och vad de äter till exempel.

Hur använder ni den?

– Vi brukar berätta vissa saker på vår facebooksida för de som följer den. Annars tycker vi att det är roligt och lärorikt sätt att få reda på vad som händer i världen. Dessutom får man alltid en ursäkt att fira.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja det kommer vi.

SONY DSC

Intervju: Malin Jönsson

Tre snabba med Jakob Fellsman

Tre snabba med Jakob Fellsman som är marknadsansvarig på Svenska Retursystem, som arbetar mot livsmedelsbranschen.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Min arbetskollega var på ett seminarium där hon hörde talas om den och sen dess har vi köpt den. Nu har vi köpt den i tre år. Den är väldigt bra med tanke på hur stor kundkrets vi har.

Hur använder ni den?

– Vi kombinerar både nytta och nöje med den. Den är väldigt rolig, att alltid ha en anledning att ta en extra kaffe för att fira något. Dessutom är den bra då vi jobbar inom livsmedelsbranschen och märker att konsumtionen ökar under vissa högtider och då kan vi hålla koll när de är.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Vi har redan beställt den.

malins 005

Intervju: Malin Jönsson