Juli 2020

Onsdag 1 Somalias nationaldag. Självständighetsdagen

Torsdag 2

Fredag 3 Tirgan. Sommarfest till vattnets ära, perser, kurder m fl, zoroastrer

Lördag 4 USA:s nationaldag. Självständighetsdagen
Internationella dagen för kooperativ

Söndag 5 Fullmåne

Asalha Puja. Dharmadagen, buddhister

 

Vecka 28      

Måndag 6

Tisdag 7 Tanabata. Stjärnfesten, Japan

Onsdag 8

Torsdag 9 Babs martyrdöd, bahá’íer

Fredag 10

Lördag 11 FN:s befolkningsdag

Srebrenica-dagen. Till minne av massakern 1995 i Srebrenica, Bosnien- Hercegovina

Söndag 12 Malaladagen, FN

Sankt Petrus och Paulus dag, ortodoxa

 

Vecka 29

Måndag 13 Montenegros nationaldag

Tisdag 14 Frankrikes nationaldag

Republikens dag, Irak

Onsdag 15 Tornedalingarnas dag, tornedalingar

Skånska flaggans dag

Torsdag 16

Fredag 17 Dehba ad Raba: Den stora högtiden, inleds med nyårsfirande, mandéer

Lördag 18 Nelson Mandela-dagen

Söndag 19 Fruntimmersveckan (19–24 juli), Sverige

 

Vecka 30      

Måndag 20 Nymåne

Vänskapens dag Uruguay, Brasilien, Argentina

Colombias nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 21

Onsdag 22 Khordad Sal, zoroastrer

Torsdag 23 Rötmånaden börjar, Sverige

Egyptens nationaldag. Revolutionsdagen

Fars dag, Vietnam

Fredag 24 Chokhor duchen, tibetanska buddhister

Lördag 25

Söndag 26

 

Vecka 31      

Måndag 27 Sjusovardagen, Finland                                                        

Tisdag 28 Sankt Botvids dag

Onsdag 29

Torsdag 30 Internationella dagen för vänskap, FN

Marockos nationaldag

Tisha be-Av, judar

Arafatdagen, sunni, shia

Fredag 31 Eid al Adha, sunni, shia

Fössda tossdan i mass

Första torsdagen i mars har de senaste åren blivit mer känt som Smålands inofficiella nationaldag. Småländskan är känd för sina försvinnande r-ljud och dagen till ära brukar en del smålänningar äta marsipantårta. Axel är en av de från Småland som firar dagen.

– Jag tyckte det var roligt. Lite det här med att säga första torsdagen i mars med våra fina r. Första gången jag firade det på riktigt var 2017. Jag hade börjat på ett nytt jobb och tänkte att vi måste fira min småländska bakgrund. Så då bjöd jag på en marsipantårta såklart. Det har blivit lite av en tradition, jag gjorde det förra året och tänker göra det i år igen. Det är roligt att uppmärksamma dagen på jobbet med mina kollegor som inte är från Småland.

Axel berättar att hans kollegor har tyckt att det är en rolig sak att fira det men först förstod de inte varför dagen skulle firas.

– Första gången som vi skulle fira det på jobbet frågade kollegorna ”varför ska vi fira det?” men nu vet folk om att det är första torsdagen i mars. Första gången hade ingen koll. Det var mer ”jaha, ja det är gott med tårta”. Det är en rolig grej.

Axel berättar att det har blivit lite av hans egen tradition. Hans familj firar inte ”Fössda tossdan i mass”.

– Jag är nog rätt ensam om att fira det, familjen bor kvar i Småland. Jag känner att det är viktigt att ta med sig det småländska till Göteborg. Skulle jag tappa min småländska dialekt skulle det vara jättetråkigt. Jag är lite lokalpatriot om man kan säga så, säger Axel skrattandes.

Det är inte bara ”Fössda tossdan i mass” som Axel har tagit med sig till Göteborg. Bland sina kollegor försöker han vinna mark med de småländska kroppkakorna. Fast det verkar vara marsipantårtan som vinner över kroppkakorna.

– De verkar inte förstå tjusningen med kroppkakorna, berättar Axel. Jag försöker smyga in lite småländsk kultur på jobbet.

Marsipantårtan som Axel bjuder på måste ha en text. Han berättar att första året fanns det inga tårtor i Göteborg med texten ”Fössda tossdan i mass” men förra året fanns det redan färdiga tårtor med texten på.

Axel tycker att det är kul att ett landskap lyfts fram genom en egen tradition. Han tycker att om ett landskap har en tradition borde alla ta möjligheten att fira det, som en rolig grej. I framtiden vill han fortsätta att fira dagen.

Av: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola

Almanackan i ettornas klassrum

Mångkulturella almanackan hänger längst fram vid whiteboardtavlan i ettornas klassrum på Midsommarkransens skola i södra Stockholm.

– Jag har samling på morgonen och går igenom skoldagen, säger läraren Kajsa Larsson. Efter det brukar jag presentera någon minnesdag eller högtid. Så nu enda dagen som det inte har varit någonting så har mina elever sagt ”ska vi inte prata om någon person, har det inte hänt något speciellt idag?”.

I samband med Minnesdagen för Förintelsens offer 27 januari har eleverna lyssnat på boken Historien om Bodri skriven av Hédi Fried. Sedan har eleverna ritat bilder till berättelsen. Några föreställer krigsscener medan andra fokuserar på hunden i berättelsen.

När Kajsa tar upp högtider eller minnesdagar brukar hon använda almanackan som grund och se leta upp Youtube-klipp, filmer eller böcker som kan kopplas till dagen. Hon tycker att Mångkulturella almanackan öppnar för bra samtal med eleverna om högtider som firas. Även hur barnen kan förstå sin omgivning. I undervisningen har Kajsa försökt ta upp svåra ämnen för förstaklassare. Martin Luther King-dagen och Fadimedagen  till exempel. Hon tror att en del lärare kan tycka att det är svårt att ta upp sådana dagar i undervisningen med mindre barn. Själv försöker Kajsa lyfta såna dagar för att eleverna ska förstå omvärlden bättre.

– Även om jag inte har känt till de här dagarna innan så har det varit enkelt att få information om dem.

Det är mycket en lärare ska hinna med, men Kajsa säger att hon tycker att arbetet med Mångkulturella almanackan i undervisningen är viktigt, bland annat för att minska risken  att inte alla känner sig representerade.

– Så vill jag inte att någon av mina elever ska känna. Att man får se bilder av barn som ser likadana ut, har samma typ av familj eller härkomst. Då tycker jag att Mångkulturella almanackan fyller en viktig funktion i det. Att enkelt kunna komma åt sådana saker.

 

Av: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskol