September 2020

Tisdag 1 Kyrkligt nyår, ortodoxa

Böndag för skapelsen, katoliker, protestanter

Ashura (avslutar muharramfastan), aleviter

Onsdag 2 Fullmåne

Vietnams nationaldag. Självständighetsdagen

Ullambana. Spökfesten, buddhister

Torsdag 3

Fredag 4

Lördag 5

Söndag 6

 

Vecka 37

Måndag 7 Brasiliens nationaldag. Självständighetsdagen

Älgjakten börjar i norra Sverige

Tisdag 8 Guds moders födelse, ortodoxa

Internationella läskunnighetsdagen, Unesco

Makedoniens nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag 9

Torsdag 10 Världsteckenspråkdagen

Nävgrötens dag, Nävgrötsakademin i Torsby

Fredag 11 Nayrouz. Koptisk-ortodoxa nyåret

Lördag 12 Enkutatash. Etiopiska nyåret

Söndag 13

 

Vecka 38

Måndag 14 Kyrkligt nyår, ortodoxa, julianska kalendern

Det heliga korsets upphöjelse, ortodoxa, katoliker

Tisdag 15 Internationella dagen för demokrati, FN

Onsdag 16 Ozonskiktets dag , FN

Europeiska trafikantveckan inleds

Torsdag 17 Nymåne

Fredag 18 Chiles nationaldag. Självständighetsdagen

Lördag 19 Rosh Hashana – judiskt nyår

Söndag 20

 

Vecka 39

Måndag 21 Guds moders födelse, ortodoxa, julianska kalendern

Internationella fredsdagen, FN

Römppäviikko i Pajala börjar, tornedalingar

Internationella dövveckan inleds

Tisdag 22 Höstdagjämningen

Bilfria dagen

Mehregan. Skördefest, perser och kurder, zoroastrer

Onsdag 23

Torsdag 24

Fredag 25

Lördag 26 Europeiska språkdagen, EU

Dövas dag

Söndag 27 Det heliga korsets upphöjelse, ortodoxa, julianska kalendern

 

Vecka 40

Måndag 28 Jom Kipur, judar

Meskel, etiopisk-ortodoxa

Tisdag 29 Mickelsmäss

Resandefolkets högtidsdag

Onsdag 30 Internationella översättardagen, FN

Augusti 2020

Lördag 1 Día de la Pachamama. Moder jords dag, inkatradition

Gudsmodersfastan, ortodoxa

Lammas. Skördefest, wiccaner

Stockholm Digital Pride

Schweiz nationaldag

Söndag 2 Republikens dag, Makedonien

Minnesdagen för förintelsen av romer, EU

 

Vecka 32

Måndag 3 Fullmåne

Raksha Bandhan. Syskonkärlekens högtid, hinduer

Tisdag 4

Onsdag 5

Torsdag 6 Kristi förklaring, ortodoxa

Hiroshimadagen         

Bolivias nationaldag. Självständighetsdagen

Fredag 7

Lördag 8 Eid al Ghadir, shia

Söndag 9 Internationella dagen för världens ursprungsfolk, FN

 

Vecka 33

Måndag 10

Tisdag 11 Krishna Jayantim. Guden Krishnas födelse, hinduer

Onsdag 12 Internationella ungdomsdagen, FN

Mors dag, Thailand

Torsdag 13 Vänsterhäntas dag

Fredag 14 Pakistans nationaldag. Självständighetsdagen

Gudsmodersfastan, ortodoxa julianska kalendern

Lördag 15 Jungfru Marie himmelsfärd, katoliker, ortodoxa

Samisk flaggdag. Dagen då samiska flaggan antogs 1986

Obon. Minnesdag för de döda (Vissa firar 15 juli), japansk-buddhistisk tradition

Indiens nationaldag. Självständighetsdagen

Söndag 16

 

Vecka 34 

Måndag 17

Tisdag 18 Samerådets grundande 1956, samer

Onsdag 19 Nymåne

Kristi förklaring, ortodoxa, julianska kalendern

Världsdagen för humanitärt arbete, FN

Afghanistans nationaldag. Självständighetsdagen

Torsdag 20 Sankt Stefans dag, Ungern

Muharremfastan, aleviter

Hijrah. Islamiskt nyår, sunnimuslimer

Surströmmingspremiär

Fredag 21

Lördag 22 Rötmånaden slutar, Sverige

Ganesh Chaturthi. Elefantgudens högtid, hinduer

Söndag 23 Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande, Unesco

 

Vecka 35

Måndag 24 Ukrainas nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 25 Qi Xi. Sju systrars festival, Vietnam, Korea, Kina

Onsdag 26 Samisk flaggdag. Första sametinget i Sverige

Torsdag 27 Raul Wallenbergs dag

Fredag 28 Marie himmelsfärd, ortodoxa, julianska kalendern

Lördag 29 Ashura, sunni och shiamuslimer

Lyskväll. Tradition längs Bottniska viken

Internationella dagen mot kärnvapenprov

Söndag 30

 

Vecka 36

Måndag 31

Juli 2020

Onsdag 1 Somalias nationaldag. Självständighetsdagen

Torsdag 2

Fredag 3 Tirgan. Sommarfest till vattnets ära, perser, kurder m fl, zoroastrer

Lördag 4 USA:s nationaldag. Självständighetsdagen
Internationella dagen för kooperativ

Söndag 5 Fullmåne

Asalha Puja. Dharmadagen, buddhister

 

Vecka 28      

Måndag 6

Tisdag 7 Tanabata. Stjärnfesten, Japan

Onsdag 8

Torsdag 9 Babs martyrdöd, bahá’íer

Fredag 10

Lördag 11 FN:s befolkningsdag

Srebrenica-dagen. Till minne av massakern 1995 i Srebrenica, Bosnien- Hercegovina

Söndag 12 Malaladagen, FN

Sankt Petrus och Paulus dag, ortodoxa

 

Vecka 29

Måndag 13 Montenegros nationaldag

Tisdag 14 Frankrikes nationaldag

Republikens dag, Irak

Onsdag 15 Tornedalingarnas dag, tornedalingar

Skånska flaggans dag

Torsdag 16

Fredag 17 Dehba ad Raba: Den stora högtiden, inleds med nyårsfirande, mandéer

Lördag 18 Nelson Mandela-dagen

Söndag 19 Fruntimmersveckan (19–24 juli), Sverige

 

Vecka 30      

Måndag 20 Nymåne

Vänskapens dag Uruguay, Brasilien, Argentina

Colombias nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 21

Onsdag 22 Khordad Sal, zoroastrer

Torsdag 23 Rötmånaden börjar, Sverige

Egyptens nationaldag. Revolutionsdagen

Fars dag, Vietnam

Fredag 24 Chokhor duchen, tibetanska buddhister

Lördag 25

Söndag 26

 

Vecka 31      

Måndag 27 Sjusovardagen, Finland                                                        

Tisdag 28 Sankt Botvids dag

Onsdag 29

Torsdag 30 Internationella dagen för vänskap, FN

Marockos nationaldag

Tisha be-Av, judar

Arafatdagen, sunni, shia

Fredag 31 Eid al Adha, sunni, shia

Fössda tossdan i mass

Första torsdagen i mars har de senaste åren blivit mer känt som Smålands inofficiella nationaldag. Småländskan är känd för sina försvinnande r-ljud och dagen till ära brukar en del smålänningar äta marsipantårta. Axel är en av de från Småland som firar dagen.

– Jag tyckte det var roligt. Lite det här med att säga första torsdagen i mars med våra fina r. Första gången jag firade det på riktigt var 2017. Jag hade börjat på ett nytt jobb och tänkte att vi måste fira min småländska bakgrund. Så då bjöd jag på en marsipantårta såklart. Det har blivit lite av en tradition, jag gjorde det förra året och tänker göra det i år igen. Det är roligt att uppmärksamma dagen på jobbet med mina kollegor som inte är från Småland.

Axel berättar att hans kollegor har tyckt att det är en rolig sak att fira det men först förstod de inte varför dagen skulle firas.

– Första gången som vi skulle fira det på jobbet frågade kollegorna ”varför ska vi fira det?” men nu vet folk om att det är första torsdagen i mars. Första gången hade ingen koll. Det var mer ”jaha, ja det är gott med tårta”. Det är en rolig grej.

Axel berättar att det har blivit lite av hans egen tradition. Hans familj firar inte ”Fössda tossdan i mass”.

– Jag är nog rätt ensam om att fira det, familjen bor kvar i Småland. Jag känner att det är viktigt att ta med sig det småländska till Göteborg. Skulle jag tappa min småländska dialekt skulle det vara jättetråkigt. Jag är lite lokalpatriot om man kan säga så, säger Axel skrattandes.

Det är inte bara ”Fössda tossdan i mass” som Axel har tagit med sig till Göteborg. Bland sina kollegor försöker han vinna mark med de småländska kroppkakorna. Fast det verkar vara marsipantårtan som vinner över kroppkakorna.

– De verkar inte förstå tjusningen med kroppkakorna, berättar Axel. Jag försöker smyga in lite småländsk kultur på jobbet.

Marsipantårtan som Axel bjuder på måste ha en text. Han berättar att första året fanns det inga tårtor i Göteborg med texten ”Fössda tossdan i mass” men förra året fanns det redan färdiga tårtor med texten på.

Axel tycker att det är kul att ett landskap lyfts fram genom en egen tradition. Han tycker att om ett landskap har en tradition borde alla ta möjligheten att fira det, som en rolig grej. I framtiden vill han fortsätta att fira dagen.

Av: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola

Almanackan i ettornas klassrum

Mångkulturella almanackan hänger längst fram vid whiteboardtavlan i ettornas klassrum på Midsommarkransens skola i södra Stockholm.

– Jag har samling på morgonen och går igenom skoldagen, säger läraren Kajsa Larsson. Efter det brukar jag presentera någon minnesdag eller högtid. Så nu enda dagen som det inte har varit någonting så har mina elever sagt ”ska vi inte prata om någon person, har det inte hänt något speciellt idag?”.

I samband med Minnesdagen för Förintelsens offer 27 januari har eleverna lyssnat på boken Historien om Bodri skriven av Hédi Fried. Sedan har eleverna ritat bilder till berättelsen. Några föreställer krigsscener medan andra fokuserar på hunden i berättelsen.

När Kajsa tar upp högtider eller minnesdagar brukar hon använda almanackan som grund och se leta upp Youtube-klipp, filmer eller böcker som kan kopplas till dagen. Hon tycker att Mångkulturella almanackan öppnar för bra samtal med eleverna om högtider som firas. Även hur barnen kan förstå sin omgivning. I undervisningen har Kajsa försökt ta upp svåra ämnen för förstaklassare. Martin Luther King-dagen och Fadimedagen  till exempel. Hon tror att en del lärare kan tycka att det är svårt att ta upp sådana dagar i undervisningen med mindre barn. Själv försöker Kajsa lyfta såna dagar för att eleverna ska förstå omvärlden bättre.

– Även om jag inte har känt till de här dagarna innan så har det varit enkelt att få information om dem.

Det är mycket en lärare ska hinna med, men Kajsa säger att hon tycker att arbetet med Mångkulturella almanackan i undervisningen är viktigt, bland annat för att minska risken  att inte alla känner sig representerade.

– Så vill jag inte att någon av mina elever ska känna. Att man får se bilder av barn som ser likadana ut, har samma typ av familj eller härkomst. Då tycker jag att Mångkulturella almanackan fyller en viktig funktion i det. Att enkelt kunna komma åt sådana saker.

 

Av: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola