Chanuka

På Judiska museet finns just nu en utställning om judisk mat, vilket passar väl till firandet av Chanuka I museet möter jag Yael Fried, informationsansvarig på  museet för att prata om chanuka.

Chanuka är en av de mer populära judiska traditionerna, även om den räknas som en mindre inom religionen. Den firas till minne av återtagandet av Jerusalems tempel från Seleukiderriket år 164 f. kr. Enligt legenden hade de då bara olja nog att hålla templets menora tända i en dag, men som genom ett mirakel så räckte oljan i hela åtta dagar.

Själva firandet sker under åtta dagar runt slutet av året. De exakta datumen är olika varje år. I år pågick chanuka från den 27 november till den 5 december. När jag frågar Yael om vad man brukar göra under chanuka säger hon:

Det finns ett religiöst påbud att tända ljus, och det gör man även om inte alla är religiösa. Och för att minnas det här med oljan som inte tog slut så äter man oljig mat, till exempel friterade munkar. Många brukar fira med familj och vänner, man kan ju fira varje dag i en hel vecka. Det finns till exempel ingen speciell gudstjänst så det är mycket i hemmet.

Foto av Avital Pinnick
Foto av Avital Pinnick

Chanuka är en viktig tradition för många judar, både sekulära och religiösa.

– Själva tanken med att man firar det är att man får leva ut sin egen kultur att man får vara sig själv. Det är en identitetsgrej. Vi har vår kultur och den är bra, säger Yael.

En sak som har bidragit till att chanuka har blivit så viktig bland både sekulära och religiösa judar är att det inte är en speciellt religiös högtid. Detta betyder att det inte finns speciella religiösa restriktioner på vad man får gör under högtiden. Under många högtider inom judendomen så är det påbud om att det ska vara en vilodag.

Vill man laga sina egna chanukamunkar kan man följa det här receptet:

http://www.jeschurun.se/Recept-sufganiot.php

Man kan hitta Judiska Museet på

http://www.judiska-museet.se/

Ashura-procession i Stockholm

I lördags den 18 november gick ungefär tusen människor i sorgeprocession  Nybroplan till Sergelstorg. Majoriteten klädda i svart. Den som sörjdes var Imam Hussein, Profeten Muhammeds dotterson och en väldigt viktig person inom Shiamuslimsk tro.

I processionen mötte jag Mohammad Abdol-Rahman. Han berättade om hur Imam Husseins historia har lärt honom om hur man måste stå upp för maktlösa och det man tror på, även om det leder till att man riskerar att leva under förtryck.

-Tänk dig att du är i ett klassrum och läraren säger någonting som är fel, du kan säga emot då, även om det bara är du som vet att du har rätt. Även om man bara är få så kan man stå upp mot majoriteten och kämpa för vad som man vet är rätt.

IMG_20131116_134004

Runt processionen går folk med stora buketter röda rosor som de delar ut till förbipasserande. Med rosen kommer ett litet informationsblad och en inbjudan till att fråga dem om Imam Husseins martyrskap. Om man frågar dem om vad som hände så berättar de historien om en person som stod upp för de svagas rätt mot en diktatur, och blev utvisad och sedan mördad för sina handlingar.

IMG_20131116_140941

Även om det är en procession för att hedra Imam Hussein så märks det att det är ännu ett budskap som sänds ut. ”Inga slagord på Urdu, Arabiska eller Persiska” ropas uti megafon i början av marschen, och under stora delar av vägen så upprepas avståndstaganden från olika muslimska terroristgrupper. Och man förstår hur viktig den här dagen kan vara, en dag som handlar om att stå upp för vad man tror på oavsett motstånd och förtryck.