Bodhiträdet är buddhismens mest kända träd och det viktigaste. Tempelfikus heter det på svenska. Bodhi är sanskrit och betyder upplysning eller uppvaknande.
Enligt berättelsen satt Siddharta Gautama under ett bodhiträd när han uppnådde inre frid och upplysning och blev Buddha.
För att fira Bodhidagen här i Sverige så tar en del en annan fikus, kanske en benjaminfikus. Det går att använda en lätt elektrisk ljusslinga för att efterlikna de kulörta lamporna och pärlslingorna som brukar användas för att symbolisera hur allt förenas.
Till Bodhidagen hör bodhikakor. Trädets blad är avlångt hjärtformade, så hjärtformade pepparkaksformar fungerar utmärkt för att göra bodhikakor.
Det finns faktiskt två Bodhidagar varje år. Den japanska Bodhidagen firas på ett fast datum, 8 december (åttonde dagen i tolfte månaden). Japan antog den gregorianska kalendern på 1800-talet, då fick många högtider fasta datum. Men det finns också en bodhidag baserad på månkalendern. I år är 10 januari den åttonde dagen i den tolfte månaden i månkalendern. Många kallar månens Bodhidag för den riktiga.
Ett nytt månår börjar vid nymånen första februari 2022. Därför blir det i år möjligt att fira Bodhidagen hela tre gånger, eftersom månkalenderns 8/12 infaller en gång till före årsskiftet, närmare bestämt 30 december. Månkalenderns månader är ju kortare.
För att skilja dessa åt har vi använt det japanska namnet, Rohatsu, för Bodhidagen som infaller åttonde december och Bodhidagen för de datum som baseras på månkalendern.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 