Dadlar och dolmar

I Sverige var dadlar länge julgodis. Än idag är det vid jultid som det säljs mest dadlar, men det finns också andra högtider då de är populära. Under ramadan är det stor efterfrågan, det är vanligt att bryta fastan varje kväll med tre dadlar och ett glas vatten eller mjölk.

Men dadlar ingår mer eller mindre vid alla islamiska högtider. Mawlid (3/11), firandet av profeten Muhammeds födelse, är inget undantag. I haditherna, de nedskrivna berättelserna om hur profeten levde, berättas hur profeten började varje dag med att äta sju dadlar. Han föredrog färska dadlar, men om det inte fanns var det torkade som gällde.

Sedan 2010 firas Kåldolmens dag på Karl XII:s dödsdag den 30 november. Enligt arrangörerna i föreningen Kåldolmens vänner är dagen en påminnelse om att svensk kultur har formats i samspel med omvärlden. Det sägs att kåldolmar kom till Sverige på 1700-talet, som en följd av Karl XII:s och arméns långa vistelse i Osmanska riket.

Dolma är turkiska som betyder ”fylld”. De vanligaste i Turkiet är vinbladsdolmar, även om det förekommer dolma gjorda med kålblad. Dolma kan komma i många olika varianter. Irakiska dolmar kan t ex vara fyllda paprikor, tomater, ja till och med urgröpta morötter!

I Cajsa Wargs berömda kokbok från 1765 finns ett recept på dolmar, det är det äldsta svenska receptet. I receptet används vinblad, men hon tipsade också om att den som inte hade tillgång till vinblad (de var dyra!) istället kunde använda förvällda kålblad.