Det bor ca 8 000 mandéer i Sverige. Kring den 20 maj varje år, på Johannes döparens födelsedag, äger det gyllene dopet rum. När Malin Skinnar, som gjort bilderna till årets almanacka, besökte Fittja pågick dopceremonin.
”Jag kom vandrande vid Albysjöns strand, visste ej om jag fick störa. Välkomnades. Tågen rusade ovan viadukten. Vattenskotrar plöjde vattenytan, den heliga.
Det var en vanlig fredagseftermiddag för resten av Stockholm. Men en livets högtid för festfirande mandéer. Vita dräkter för dopet hängde på tork mellan björkars stammar.
–Vi döper oss många gånger i livet, sa tjejen som tog mig runt. Jag fick smaka brödet, fisken och druvans sötma hos Jamal och hans syster. – Fänkål, varsågod! De visar hur jag ska öppna mina händer och ta emot maten.
– Du kan göra hur du vill men vi äter detta till ära för våra anhöriga i himmelen. Du kan önska dina käraste gott liv eller äta i bön för din mormor.
Mandeismens heliga skrift är Ginza. Det betyder skatt.
Så kliver Jamal ned i vattenbrynet. Hans bror säger att han hälsar de himmelska änglarna. En efter en. Jag lyssnar. Det är guldets dag. Allt är vitt och vänligt. Jag får vara med. Alla visar. Änglarna verkar vara många. Jättemånga. Vissa kan namnen på alla änglarna och deras hemort i himmelen. Andra kanske bara tio. Men dopet delas av alla och envar. Igen och igen och igen. Det måste vara iskallt i sjön. Barnen leker. Kastar stenar. Rusar, stojar. Jamal ber. Inget påverkar hans ro i bönen. Jag blir stilla jag med.”
Det här är maj månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 