Folknykterhetens dag infaller alltid på Kristi himmelsfärdsdagen. Men varför uppmärksammas egentligen dagen? Vi talade med Johan Persson, som arbetar på Ungdomens nykterhetsförbund, och som dessutom är något av en expert på nykterhetsrörelsens historia.
Hur kommer det sig att det finns en ”Folknykterhetens dag”?
– Folknykterhetens dag började firas 1925. Då hade nykterhetsrörelsen i årtionden framförallt arbetat för att få till en folkomröstning om att förbjuda alkoholen. 1922 hade omröstningen hållits och förbudssidan hade förlorat med knapp marginal. Nykterhetsrörelsen behövde hitta ett nytt initiativ. Tre år efter folkomröstningen kallade Förbudsvännernas Landsförbund, som samlade nykterhetsorganisationer och frikyrkor som kämpat för alkoholförbudet, till en dag för demonstrationer och möten för nykterheten. När den skapades kallades den Nykterhetsfolkets dag, det vill säga en dag för nykterister, men 1946 bytte den namn till Folknykterhetens dag för att bredda målgruppen.
Varför är det just på Kristi Himmelsfärdsdag som dagen infaller?
– Att det blev just Kristi Himmelsfärdsdag som blev Folknykterhetens dag kan ha att göra med att det redan 1882 ordnades en stor nykterhetsdemonstration i Göteborg på Kristi Himmelsfärd.
Vad gör man vid denna dag?
– Historiskt sett har dagen firats genom möten, demonstrationer och genom att bära den vita rosen, kännetecknet för Folknykterhetens dag. I dag finns få traditioner men IOGT-NTO-rörelsen brukar uppmärksamma hela Kristi Himmelsfärdsveckan genom politiska utspel eller genom att föreningarna visar upp sin verksamhet. I Stockholm brukar firandet ske på Skansen. På andra orter har nykterhetsrörelsen ordnat konserter, grillfester e t c.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 