Mångkulturella almanackan i skolan. Hur används den praktiskt i pedagogisk verksamhet? Här berättar Elisabeth Friberg, lärare i en klass för nyanlända elever på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.
– Jamen det faller sig väl ganska naturligt när man har den här elevgruppen, språkintroduktion som det heter. Då vill man låta dem prata om sig själva. Att man tar vara på alla tillfällen som finns att skriva om något som de har att säga om, där det finns ett äkta informationsgap, att de själva får berätta om något riktigt.
Elisabeth talar om en övning som hon tidigare hade med en klass. En uppgift där eleverna muntligt skulle presentera en tradition från sina egna kulturer. Samtidigt som det var lika mycket en övning i att göra en Powerpoint och att prata inför klassen som själva innehållet, berättar hon.
Snart planerar hon att genomföra en ny övning med hjälp av Mångkulturella almanackan, den här gången handlar det om att upptäcka sitt eget namns betydelse, härkomst och namnsdag.
– I år så tänkte jag göra något med deras namn som övning. Det blir lite som att man skapar sin identitet om man får berätta om sig själv och varför man heter någonting. Det kan säkert finnas traditioner i hemlandet som förklarar varför de har fått ett visst namn och vad det betyder. Vi kommer säkert upptäcka att det finns namn som finns i Bibeln, andra namn finns i Koranen, en del kanske inte gör det och så vidare.
– Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna kan användas till övningar i undervisningen i skolor. Jag har sett de där Pedagogiska pärlorna på hemsidan, det kostar ju inget, säger Elisabeth. Särskilt skolor som undervisar i språkintroduktion skulle kunna ha nytta av det.
Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 