Varje år på fettisdagen köar människor runtom i hela landet utanför bagerierna. Semlan – en vetebulle med vispgrädde och mandelmassa – blev vanlig under 1900-talets början. Nuförtiden säljs semlorna från och med annandag jul och fram till påsk (det finns till och med Sommarsemlor på sina ställen), men så har det inte alltid sett ut.
Eva som är i 65-årsåldern och uppväxt i Stockholm berättar:
– Det var ju nästan en skam att gå och köpa semlor om det inte var just semmeldagen, vilket gjorde det hela mer intressant. När jag var liten var semlan en efterrätt. En gång om året fick vi hetvägg efter middagen, men mer spännande än så var det inte. Idag förknippar jag semlan mer med fika och kaffe.
Idag äter vi svenskar runt fem miljoner semlor på semmeldagen. Semlan är ett av Sveriges populäraste bakverk. Det har nästan blivit en tävling mellan olika bagerier att skapa den mest unika semlan. Det är vanligt att man säljer flera olika sorters semlor, vissa är fyllda med chokladkräm eller vaniljkräm istället för mandelmassa. När Tössebageriet i Stockholm år 2015 lanserade semmelwrapen blev den så populär att kön till bageriet sträckte sig långt ut på gatan.
Fakta om fastan
Fettisdagen är sista dagen innan fastan. Askonsdagen inleder påskfastan, årets största fasta i kristendomen. Den avslutas på påskafton. På söndagarna bryts fastan. Det är fortfarande fastetid men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan. Fastan handlar om att få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare Gud.
Det här är mars månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.
Texten är skriven av Tove Lindgren som en del av studier i etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 